Julian Barnes: The Sense of an Ending. 2012
Hörbok (CD-bok lånad från Åbo stadsbibliotek).
Vinnare av Man Booker Prize 2011.
Kort och lättlyssnad, bra (lyssnade medan jag cirklade ved på veckoslutet) -och twist i slutet (och om man inte förstod den så kan man kolla t.ex. här :-).
The Book Blog of Evil bloggade också om den.
Boken var bra (och jag tycker om korta böcker!), men som andra också skrivit så tyckte jag inte heller att Veronica var trovärdig.
Jerker Eriksson & Håkan Axlander-Sundqvist: Hungerelden. 2011.
Hörbok (mp3, från Åbo stadsbibliotek).
Uppläsare: Reine Brynolfsson.
Svenska deckarakademins specialpris 2012.
Poliskommissarie Jeanette Kihlbergs arbete med att lösa fallen med de döda invandrarpojkarna avbryts när en framgångsrik företagsledare mördas i Stockholm, på ett i det närmaste rituellt sätt. Flera märkliga detaljer gör att det ser ut som hämnd. Men, hämnd för vad? Psykologen Sofia Zetterlund kopplas in för att bistå med en gärningsmannaprofilering. Ett arbete som blir problematiskt då de samtidigt inlett en kärleksrelation. Jeanettes fortsatta sökande efter den försvunne Victoria Bergman leder inte bara till internatskolan i Sigtuna utan också till Danmark och händelser i det förflutna. Sofia Zetterlund försöker, parallellt med sitt arbete som psykolog, att hitta tillbaka till sitt rätta jag.
Hungerelden är andra delen i trilogin om Victoria Bergmans Svaghet. Del 1 heter Kråkflickan, den lyssnade jag på ifjol. Man borde läsa /lyssna på böckerna i en följd så att man inte glömmer bort vad som hänt, eftersom de bygger på varandra (de får ett visst slut i varje bok, men det blir cliffhanger – vilket ju är mer ovanligt i deckare – hmm, skrev jag nu utan att kanske riktigt tänka efter, ex. Stieg Larssons deckare var ju sådana. Det finns på det sättet utrymme att skapa ordentlig historia.)
Dvs. den här är absolut bland de bättre deckarna jag lyssnat på på länge (fastän den är ganska våldsam), rekommenderas absolut. Och Reine Brynolfsson läste den mycket bra.
Fortsättningen heter Pythians anvisningar.
Andra som skrivit om Hungerelden är bl.a. Mettes pcketblogg och Med näsan i en bok
Lena Andersson: Egenmäktigt förfarande.
E-bok (lånad från ÅAB)
Vinnare av Augustpriset 2013.
Ester Nilsson är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag får hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. Från och med nu ska hela hennes tillvaro hänga samman med denna till sin avsikt helt oskyldiga begäran. I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen. Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkla grymhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet.
(citat från adlibris)
Nog är ju boken bra, fastän den är pretentiös i sitt språk och fastän jag ju blir fullständigt gaaalen på huvudpersonen (eller nog på båda huvudpersonerna, också den manliga) :-).
Också pärmen är synnerligen ful och icke-tilltalande! (oj, nu låter jag ju jättenaiv, men det får jag vara när jag skriver här för mig själv 🙂 ). Men boken är ändå lättläst (dvs. det löper, fastän ingenting i boken går framåt), den är lite rolig.- Och det att jag blir gaalen gör ju att något tar tag i mig!
Det här är ju den omtalade Hugo Rask (som alltså Roy Andersson påstår att är baserad på honom). Se Aftonbladet.