Mari Jungstedt: Det andra ansiktet

detandraansiktetMari Jungstedt: Det andra ansiktet. 2016
Ljudbok (CD, lånad från Lovisa stadsbibliotek – helt ny, Ann-Helen hade satt den i hyllan samma dag som jag lånade den, sa hon:-)
Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Jag läste nog den här förra veckan, men glömde bort den – nå, det är kanske den sortens böcker man glömmer snabbt, men alltid är ju Ewerlöf rolig att lyssna på, och perfekta sommardeckare är de här ju.

Det här var trettonde deckaren i Anders Knutas-serien, jag har nog läst de flesta förutom den föregående Den man älskar (2014). Ifjol läste jag den hon skrev med Ruben Eliasson, En mörkare himmel.

 

Anita Shreve: Pilotens hustru

pilotenshustruAnita Shreve: Pilotens hustru. (utkom på engelska 1998, The Pilot’s Wife)
Lånad från Åbo stadsbibliotek.
Uppläsare: Marika Lagercrantz.

Boken utspelas i samma hus som bl.a. Body Surfing som jag just läste. Jag tyckte om den och också den här, lite tvist var här ju också. Det här är författare jag ska hålla ögonen öppna för.

 

Paulo Coelho: Valkyriorna

valkyriornaPaulo Coelho: Valkyriorna (utkom 1992 på portugisiska)
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Tomas Bolme

Det är en självbiografisk skildring av hur han tillsammans med sin hustru beger sig till Mojaveöknen strax efter framgångarna med Alkemisten. Coelho är inte my cup of tea, här svajade fram och tillbaka mellan fantasi (?) och verklighet….

Erik Axl Sund: Glaskroppar

glaskropparErik Axl Sund: Glaskroppar. 2014
Lånad av Klara.
Uppläsare: Reine Brynolfsson.

Både Klara och jag tyckte bra om Viktoria Bergman-serien (Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar),  av Håkan Axlander Sundquists och Jerker Eriksson. Nu har de under en förkortning av sina namn (Erik Axl Sund) påbörjat en ny trilogi, Melankoli. Den första delen, Svart melankoli, heter Glaskroppar.

Första boken jag hörde på ”sommarlovet” – lämplig för att komma i midsommarstämning, hmm…

Sjöwall & Wahlöö: Mannen som gick upp i rök

mannensomgickuppirökSjöwall & Wahlöö: Mannen som gick upp i rök
Ljudbok (CD, köpt på loppis i Stockholm)
Uppläsare: Torsten Wahllund

Den här kom ut första gången 1966, lästes in 1991 och fixades sedan lite till för nyutgåva 2008. De här deckarna var ju banbrytande när de utkom, nu har man förstås svårt att förstå det, när de flesta deckare är i den här stilen. Men lite tråkig är nog den här äldre stilens väldigt ”rätlinjiga” enkla brott och lösande av dem…

Här är det främst klädsel och mode, samt passbehadling och telefonerna som placerar händelserna annan tid än vår.  (Men så känns alltså själva sättet att skriva deckare nog lite ålderdomligt).

Linna Johansson: Lollo

lolloLinna Johansson: Lollo. 2015
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Andera Insing.

Nå, det här är nu inte riktigt min favoritgenre, unga svenska flickor som söker sig själva…. och det ska vara samhällskritik, nå det var droger, lesbisk kärlek, sexuella trakasserier och våldtäkt etc

Arne Dahl: Sista paret ut

dahlsistaparetutArne Dahl: Sista paret ut. 2014
Ljudbok (CD lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Johan Rabeus

Det här är fjärde delen av Opcop-gruppen-serien. Jag tycker inte att Rabeus läst de tidigare böckerna – han påminner för mycket om Pi’s liv… (passade bättre där), tycke jag först, men sedan vande jag mig.Och de facto lär han ha läst dem.
Jag har läst de tre tidigare i serien: Viskleken (2011), Hela havet stormar (2012) och Blindbock (2013).

Jag lyssnade ju just på Dahls senaste deckare med nya huvudkaraktärer, Utmarker, men jag tyckte nog bättre om de här – jag tycker om det här teamarbetet, dessutom roligt med lite olika karaktärer i huvudrollen i olika böcker.

Sara Stridsberg: Beckomberga – Ode till min familj

beckombergaSara Stridsberg: Beckomberga – Ode till min familj. 2014
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo  stadsbibliotek)

Den här var ju nog en bok man ”ska” tycka om, dvs. om skadad familj och livet på mentalsjukhuset Beckomberga… (men det var inte elände egentligen). Men här blev det också kanske lite splittrat och inte så engagerat. Och det är inte direkt verklighetsbaserad tror jag, fastän jag någonstans fick det för mig – också lite mer om hur det var att leva på Beckomberga skulle jag ha velat ha.