Olle Leino: Hyresgästen

hyresgästenOlle Leino: Hyresgästen. En reportageroman om Porkala. (Återkomsten – och den sovjetryska tiden). 1995.
Toffes, fanns i bokhyllan.

Tänkte läsa den här innan vi far till Porkala (det är ju 60-årsjubileum av ”återkomsten” i år, och jag har aldrig varit dit ordentligt på historisk resa!)

Perioden och just det här hur de återvänder i februari 1956 är ju jätteintressant, men boken var kanske inte jättebra skriven. Med lite efterklokhet kan man ju se hur fiffig huvudpersonen var, som ville dokumentera spåren av sovjets tid i Porkala (bl.a. genom museum, foton, och att man skulle ha sparat spår – ”om 50 år kommer folk att tycka det är intressant” – och det är väl så att inte så mycket är sparat, man ville snabbt utplåna allt)

Katja Kettu: Yöperhonen

kettu_yoperhonenKatja Kettu: Yöperhonen. 2015
Ljudbok (CD lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Krista Kosonen

Kettu påminner nog mycket om Sofi Oksanen, både tematik och sätt att skriva (+ ganska råa våldsbeskrivningar också).. Den är inte lättläst, och också emellanåt tappade jag lite bort i vilken tid det utspelades, eftersom det här också alternerade. Men klar att Kosonen är bra uppläsare.

Synnöve Jordas: Ingen behöver få veta

ingenbehöverfåvetaSynnöve Jordas: Ingen behöver få veta. 2014
Häftad (köpt på bokrea på Akademen)

Den här handlar om Sophie, född i St.Petersburg, vars man köpte Kullla gård och senare gård i Labby i Lappträsk.Mikaela Strömberg skrev 2015 en bok om samma Sophie, Sophie, men den har jag inte ännu läst, men vill absolut göra det.
Vi har inte helt koll på vilken Jordas från Lappträsk den här Synnöve är (men inte min släkting :-), men hon skriver medryckannde och lättläst! Jag rekommenderar absolut den här, just precis i mitt tycke, verklighetsbaserad men ändå fiktion.

Enni Mustonen: Lapsenpiika

lapsenpiikaEnni Mustonen: Lapsenpiika.2014
Bok med hårda pärmar (köpt på loppis)

Det här är andra delen i serien Syrjästäkatsojan tarinoita.
Den har ganska roligt angreppssätt, dvs. berättar om en flicka/kvinna som är tjänarinna hos olika finska historiska personer (första delen var hon hos Topelius, i den här hos Sibelius, innan Ainola byggs). Jag har inte läst del 1, men ska hålla utkik efter den. Den här verklighetsbakgrunden tycker jag ju om, fastän det förstås är fiktion.

 

Jane Austen: Lady Susan

ladysusanJane Austen: Lady Susan (troligen skriven 1794 men publiserad 1871)
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Johanna Fridell

Det här är en kortroman och en brevroman. Huvudpersonen är otrevlig, vilket ev. gör att uppläsaren läser jättekonstgjort (så som en amatör skulle spela teater om man ska föreställa en sådan här person…). Det var ju översättning – Jane Austen ska man nog ta del av på engelska. Och jag tycker ju inte om så här korta böcker

Kate Atkinson: A God in Ruins

atkinsonagodinruinsKate Atkinson: A God in Ruins. 2015
Ljudbok (CD, lånad från Åbo stadsbibliotek).

Atkinson har bra språk, det här var dessutom min favorittyp av bok med händelser under flera tidsperioder i personernas liv, sett ur flera personers perspektiv. Det hoppade mellan tidsperioderna men blev inte ’råddigt’. Det här var en Berättelse.

Jag lyssnade på Atkinsons Started Early, Took My Dog tidigare i år, och läste Human Croquet 2013. Hoppas jag hittar fler av hennes böcker som ljudböcker, de är njutbara. Rekommenderas!

Dick Harrison: Ofärd

ofärdDick Harrison: Ofärd. 2007.
Ljudbok (CD, köpt på loppis i Stockholm).
Författaruppläsning.

Jag är ju inte intresserad av medeltidshistoria, inte ”riktig” historia och inte i romanform. Harrison är ju underbar att lyssna på – det här är en nysvensk (:-) vars språk är fint (han saknar de dialektala diftongerna – vilket jag antar de är! – utan har bara det skånska r:et).
Men alltför långt (16 skivor) och bara inte intressant…