Ann-Gerd Steinby: Stormskärets Anni

Ann-Gerd Steinby: Stormskärets Anni. 2009. 9789515226143-stormskarets-anni-170x260
Lånad av Solveig.

Steinby bodde 18 år i Anni Blomqvists hus på Simskäla och visade det för besökare (Anni Blomqvist donerade det till Ålands nånting att det skulle användas på det sättet). Anni hade inte lämnat sitt hus på 20 år, utan alla som ville träffa henne fick komma hem till henne. Hon förlorade först sin man och äldre son i havet (de hittades aldrig) och sedan många år senare den yngre sonen (som dock hittades efter några månader), vilket förstås var en tragedi men som bidrag till skapandet av ”Myten Anni”, som Steinby skriver om. Den bästa delen av boken är faktiskt epilogen, där Steinby berättar om sin bild av Anni. Steinby är överraskande kritisk mot henne, genom hela boken (bl.a. döljer hon ju inte hur Anni Blomqvist aldrig gav något erkännande åt Margit Willebrand-Hollmerus som redigerade böckerna – och gjorde dem läsbara….).

Jag blev inspirerad av att läsa biografin samtidigt som serien visades i repris på Yle Tema (och den är fortfarande mycket bra!).

 

 

Björn Kumm: Che

Björn Kumm: Che. 2007che
Hörbok (CD), köpt på loppis i Stockholm februari 2015.

Ches död var journalisten Kumms scoop, han var bland de första på plats. Där börjar också bibliografin, men sedan går den kronologiskt från Ches uppväxt i Argentina till Kuba och via Afrika till Bolivia. Jag märker att jag haft dålig koll på Che, han har mest varit myten (och berättaren i Evita :-), men de facto var han ju en synnerligen intellektuell idealist och revolutionär.

Den var lätthörd och intressant, det var också författaruppläsning, vilket jag ju tycker om.

Läsvärd!

Liisa Kosonen: Kohti kirkkainta kruunua – Anne Pohtamo

Liisa Kosonen: Kohti kirkkainta kruunua – Anne Pohtam. 2004 annepohtamo
Inbunden, köpt på loppis.

Först tyckte jag den var så ’beundrande’ skrivet att jag blev äcklad, men sedan blev det mer intressant, speciellt då åren som Pohtamo bodde utomlands efter Miss Universum-vinsten. Sedan blev det nog så präktigt igen, att huh huh – och för mycket evangelisarande…

Peter Englund: Silvermasken

Peter Englund: Silvermaskensilvermasken. 2006
CD-bok (6 skivor)
Uppläsare: Peter Englund

Boken berättar om drottning Kristina (1626 1689) – silvermasken hänvisar till den mask som hon kläddes i då hon begrovs. Liksom många andra regenter har också hennes grav öppnats senare.
Jag hade börjar lyssna på boken redan födå vi köpte den för flera år sedan, men då blev jag bara sur på henne för att hon svek Sverige (:-)). Nu var jag på min födelsedag på utställningen om Flickdrottningen på Åbo slott, som berättar både om filmatiseringen i Åbo av Kaurismäkis film ”Gilr King”
och om drottning Kristina i allmänhet. Då blev jag inspirerad av att också lyssna på boken, och nu tyckte jag den var bra – och som vanligt var det ju trevligt att författaren själv läste (och Peter Englund lyssnar man gärna till annars också).

Lawen Mohtadi: Den dag jag blir fri

Lawen Mohtadi: Den dag jag blir fri : en bok om den-dag-jag-blir-fri-en-bok-om-katarina-taikonKatarina Taikon. 2012.
Pocketbok köpt  på Stockmanns galna dagar februari 2015.

Katarina Taikons böcker om zigenarflickan Katizi utkom mellan 1969 och 1981 – de är självbiografiska. Kerstin och jag läste alla böckerna som fanns i bokbussen, de här var ju böcker som utkom precis då när vi var i slukaråldern och läste alla barn- och ungdomsböcker vi kom över. Jag minns att vi var jättefascinerade av dem. Det jag inte då visste var att Katarina Taikon också jobbade väldigt aktivt för zigenarnas rättigheter, vilket den här boken berättar om.

James Bowen: Gatukatten Bob

James Bowen: Gatukatten Bobgatukatten-bob
Pocket köpt på Akademibokhandeln i Stockholm fabruari 2015.

När James Bowen hittade en skadad, röd gatukatt hopkrupen i huset där han nyss fått en träningslägenhet hade han ingen aning om hur stor betydelse katten skulle få i hans liv. James levde ur hand i mun på Londons gator och det sista han behövde var ett husdjur. Ändå kunde James inte låta bli att hjälpa den slående intelligentan hankatten, som han snart döpte till Bob. Inom kort var de två oskiljaktiga och deras skiftande, lustiga och emellanåt farliga äventyr skulle komma att förändra deras liv och långsamt läka såren från det förflutna.

Den här  storyn är ju bara så underbar för en kattvän! Man MÅSTE alltså titta på youtube på  ”Streetcat named Bob”, där Bob sitter runt James axel när de åker buss i London, gör high five osv. :-).

Patrik Lundberg: Gul utanpå

gul-utanpaPatrik Lundberg: Gul utanpå. 2013.
E-bok lånad från ÅAB.

Patrik Lundberg föddes i Sydkorea, växte upp i  Sölvesborg och bor i Malmö. Han jobbar som kolumnist på Aftonbladet (länk till kolumnerna).

Debuterade 2013 med Gul utanpå, en självbiografisk berättelse om att söka sina biologiska rötter och hitta sin identitet.

Temat intresserar pga. det är aktuellt i bekantskapskretsen. Jag visste inte att den riktades till unga vuxna – jag vet inte heller om det direkt märktes, åtminstone störde det inte (den var ju nog lättläst förstås, läste den då jag vaknar på natten).

Bl.a. En bok om dagen skriver om boken och här tipsas också i en kommentar om andra böcker om adopterades upplevelser. När barnet lagt sig av skådespelaren Michael Nyqvist har jag lyssnat på, Också Läsresan har läst och är rätt kritisk,

 

Loivamaa & Vekkeli: Unohtumaton Ansa Ikonen

AnsaIkonenLoivamaa, Ismo ja Vekkeli, Pirkko: Unohtumaton Ansa Ikonen. 2011
Bok köpt på bokrean i jan. 2015.

Jag läste Ansa Ikonens självbiografi i början av januari, och reagerade där på hur lite hon framhävde sig (och hade inte heller låtit författaren göra det). Den här boken är definitivt bättre och mycket mer mångsidig (och mycket proffsigare skriven), men jag tror att Ansa Ikonen skulle ha respekterat den. Den är inte på något sätt en idolbok, utan berättar om Ikonen och den värld hon levde i, genom intervjuer med samtida skådespelare och hennes döttrar. Här får man också lite mer inblick i hennes privatliv – i självbiografin nämnde hon några gånger sin man, Jalmari Rinne, men nämnde honom alltid med för- och efternamn. Men hennes privatliv, trots att hon levde i centrum av den tidens finska film- och teaterstjärnor, verkar nog milslångt från dagens kändisliv!

Rekommenderar boken.

 

Tähtiaika Ansa Ikonen

image19331Saarikoski, Tuula: ”Tähtiaika Ansa Ikonen”.
1980
Biografi
Boken köpt på loppis

Biografier är ganska intressanta att läsa, de är skrivna på väldigt olika sätt. Personen det handlar om behöver inte nödvändigtvis ara någon jag är speciellt intresserad av.

Ansa Ikonen var förstås en skådespelerska jag beundrade som barn, det var ju filmer från 40- och 50-talen som främst visades i vår TV då (åtminstone det som man såg på i Thomasas 🙂 ). I den här biografin är det väldigt lite skvaller om den tidens kändisar (av vilka det ju vimlade i Ansa Ikonens familj och bland hennes närmaste kolleger) utan det handlar mer om hur man gjorde film på den tiden. Boken är skriven i jag-form (boken har en författare/redaktör, som dock lite kunde ha editerat upprepningar).

Helt intressant, ingen absolut höjdare, men läsvärd – medan jag höll på och läste den här boken (som utkom 1980) råkade jag hitta på bokrea en annan biografi om Ansa Ikonen, skriven efter hennes död – den återkommer jag till.