Julian Barnes: The Sense of an Ending. 2012
Hörbok (CD-bok lånad från Åbo stadsbibliotek).
Vinnare av Man Booker Prize 2011.
Kort och lättlyssnad, bra (lyssnade medan jag cirklade ved på veckoslutet) -och twist i slutet (och om man inte förstod den så kan man kolla t.ex. här :-).
The Book Blog of Evil bloggade också om den.
Boken var bra (och jag tycker om korta böcker!), men som andra också skrivit så tyckte jag inte heller att Veronica var trovärdig.
Roope Lipasti: Perunkirjoitus. 2013
Hörbok (CD-bok lånad från Åbo stadsbibliotek.
Det var en trevlig historia (”road movie”) om två bröders resa med en urna från Egentliga Finland till Imatra. Lipasti skriver kolumner i Kotivinkki, vilka jag alltid läser – där är han ännu roligare, men bara roligheter skulle inte fungera i en roman med riktig handling. Det är Lipastis humoristiska språkanvändning som roar.
Kirsin kirjanurkka har också bloggat om boken.
Anna-Leena Härkönen: Mikkihiirihelvetti ja muita kirjoituksia.2013
Hörbok (CD-bok lånad från Åbo stadsbibliotek.
Uppläsare: Kaija Kärkinen
Kolumner samlade till kort bok på endast 2 skivor. Härkönen skriver ju fräscht, men inte var de så speciella. (Lyssnade i bilen på väg till Östnyland).
There’s no such things as too many books har också bloggat om den.
Jussi Adler-Olsen: Marcoeffekten. 2013
Hörbok (mp3)
Köpt på loppis i Stockholm feb. 2015.
Uppläsare: Stefan Sauk.
Det är femte boken om avdelning Q och Carl Mörk. De är bra, lite råa kanske. Sauk läser också bra (fastän hans invandrarsvenska/Assad är lite stereotyp…) . Jag har tidigare lästa Alfabethuset (som inte handlar om avd. Q) + de tre första delarna om avd. Q: Kvinnan i rummet , Fasanjägarna och Flaskpost från P (dvs. del 4 är ännu oläst).
Bokbrus , Läsa och lyssna och Bokdamen läser och lyssnar också skrivit om den.
Sofi Oksanen: Baby Jane 
. 2005
Pocketbok köpt på loppis.
Kirjanurkkaus och Ajatuksia kirjamaasta har också skrivit om den.
Den här boken är inte placerad i Estland utan i Helsingfors och handlar om två kvinnor som bl.a. älskar varandra och har olika mentala problem. Den är underligt lättläst, temat till trots (dvs. mentala problem och inte helt okomplicerad kärlek…och det är inte det att det är fråga om lesbisk kärlek som gör det komplicerat, det är nog personerna i sig!). Jag tyckte om den.
Det är Oksanens andra bok, den första Staalinin lehmät har jag inte ännu läst, men jag har nog lyssnat på både Puhdistus och Kun kyyhkyset katosivat. Filmen Puhdistus har jag på hälft – men när jag började titta på den så blev jag osäker på om jag redan sett den förut – men den är kanske bara så trogen till boken, åtminstone till bokens stämning.
Rosa Liksom
: Tyhjän tien paratiisi. 2009
Hörbok (lånad från Åbo stadsbibliotek).
Korta historier, där innehållet inte lämnade några minnesbilder, utan det var som en diktsamling, det var Liksoms mustiga språk jag lade märke till.
Alek Wek: Alek. 2007
.
Pocketbok köpt på loppis.
Också Bokhora skrev om boken. De tyckte som jag, dvs. att den här definitivt överträffade förväntningarna (jag har läst ganska många av den här typens böcker om kvinnor i Afrika, Mellanöster och Sydostasien – historierna och kulturskildringarna intresserar mig,men ibland är de väldigt dåligt skrivna.)
Alek verkar vettig och sympatisk – hon tillhör dinka-folket och är idag känd fotomodell (nog en jag aldrig hade hört om, men jag känner ju typ bara Claudia Schiffer…). Hon växte upp i Sudan, ett land jag känner väldigt dåligt till.
Peter Englund: Silvermasken
. 2006
CD-bok (6 skivor)
Uppläsare: Peter Englund
Boken berättar om drottning Kristina (1626 1689) – silvermasken hänvisar till den mask som hon kläddes i då hon begrovs. Liksom många andra regenter har också hennes grav öppnats senare.
Jag hade börjar lyssna på boken redan födå vi köpte den för flera år sedan, men då blev jag bara sur på henne för att hon svek Sverige (:-)). Nu var jag på min födelsedag på utställningen om Flickdrottningen på Åbo slott, som berättar både om filmatiseringen i Åbo av Kaurismäkis film ”Gilr King” och om drottning Kristina i allmänhet. Då blev jag inspirerad av att också lyssna på boken, och nu tyckte jag den var bra – och som vanligt var det ju trevligt att författaren själv läste (och Peter Englund lyssnar man gärna till annars också).
Lawen Mohtadi: Den dag jag blir fri : en bok om 
Katarina Taikon. 2012.
Pocketbok köpt på Stockmanns galna dagar februari 2015.
Katarina Taikons böcker om zigenarflickan Katizi utkom mellan 1969 och 1981 – de är självbiografiska. Kerstin och jag läste alla böckerna som fanns i bokbussen, de här var ju böcker som utkom precis då när vi var i slukaråldern och läste alla barn- och ungdomsböcker vi kom över. Jag minns att vi var jättefascinerade av dem. Det jag inte då visste var att Katarina Taikon också jobbade väldigt aktivt för zigenarnas rättigheter, vilket den här boken berättar om.
