Etikettarkiv: E-böcker

Digital studieteknik för dyslektiker (och alla andra!)

Under eLearning 2.0 konferensen fick jag höra hur dyslektiker kan utveckla sin studieteknik med hjälp av 2.0 verktyg. Gemma Holtam bloggar om just detta och hon verkar ha samlat på sig en hel del intressanta appar. Redan kamerafunktionen i mojängerna idag underlättar livet för en dyslektiker eftersom föreläsningsanteckningar kan fotograferas istället för att studerande ska kämpa med att både skriva och lyssna. Jag är knappast den enda som sett den här bilden, men om du har otaliga lektioner under en dag så blir det ohållbart att enbart fotografera anteckningarna, men var lugn för tekniken utvecklas hela tiden.

 

Tack vare e-böcker kan läsare lägga bokmärken vid viktiga stycken, kopiera dem och senare läsa noggrannare igenom dem och göra anteckningar kring dem. Alla studerande sparar ju både tid och energi på detta sätt, men om både läsandet och skrivandet går väldigt långsamt så förstår jag att detta är ett verkligt hjälpmedel.

På tal om anteckningar, vem har sagt att de måste göras skriftligen? Tack vare appar som Audio Notetaker och AudioNote kan studerande spela in anteckningarna och dessutom har apparna utvecklats så att man lättare kan söka bland anteckningarna, lägga till skriftliga anteckningar och bilder. En verklig guldgruva för att kunna gå tillbaka och lyssna flera gånger på viktiga delar av föreläsningarna! Och vem skulle inte ha nytta av den funktionen?

När jag lyssnade på Holtams presentation som utgick ifrån hennes egna erfarenheter som en studerande med dyslexi så började jag fundera på studietakten för alla skolelever och studerande. Det är verkligen inte enbart dyslektiker som får kämpa med att minnas de texter de läst eller skriva anteckningar i rasande fart. Det vad ovannämnda appar gör är att effektivera studietiden och de hjälper studerande att spara kunskapen på ett vettigt sätt. Jag skulle gärna gå tillbaka till otaliga föreläsningar jag suttit på och lyssna på dem igen, speciellt som nybliven lärare skulle jag ha haft nytta av att repetera en hel del av grundstudiernas föreläsningar. Vi vill ju att studerande ska samla på sig en kunskapsbank för livet och även om anteckningsblocket och pennan varit duktiga trotjänare så kan studietekniken utvecklas betydligt mera än så!

 

Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi

 

E-böckernas utveckling mot digitala böcker

Medietanken 2013 är genomförd med bravur. Programmet var omfattande och deltagarantalet låg kring 100 personer. Vi fick bland annat ta del av ett av de pekplatterelaterade delprojekten inom DiDiDi. Lena Sågfors från Vasa stadsbibliotek och Camilla Forsberg som är lärare vid Gerby skola har samarbetat kring pekplattor och läsning i modersmålsundervisningen. 23 elever hade under projektets gång läst 250 böcker, varav ungefär 50 var e-böcker, vilket låter som ett strålande resultat i mina öron. Det som ökade intresset hos eleverna var bland annat besök i stadsbiblioteket med tillhörande bokprat, digitala uppgifter relaterade till böckernas innehåll och samtal med författaren. Detta lät som ett välkommet initiativ när läslusten överlag verkar tryta hos barn och ungdomar.

Det som dock jag lade på minnet var kommentarerna kring e-böcker. Eleverna föredrog oftast att läsa tryckta böcker framom e-böcker när de insåg att e-böckerna inte hade några speciella egenskaper. Dessutom uppfattades pekplattan som tung att hålla i handen jämfört med böckerna. Förlagen var också representerade under Medietanken och således tycker jag denna iakttagelse från delprojektet var intressant med tanke på samarbetet mellan skolor och förlag. Vill vi skapa intressanta och tankeväckande e-läromedel borde vi lyssna på eleverna i Gerby skola.

En ny värld har öppnat sig i och med digitaliseringen av böcker och det finns oändligt med möjligheter att arbeta kring en bok eller ett tema. Problemet är att vi tänker i gamla banor. E-böcker är samma som tryckta böcker, enda skillnaden är att du kan bära med dig många böcker i pekplattan eller andra mojänger, vilket självklart är trevligt för bokslukaren. MEN det är inte tillräckligt för att motivera alla unga att läsa. Pekplattor i klassen kan vara spännande en kort tid, men liksom Gerby eleverna så inser de flesta att e-böckerna egentligen innebär väldigt lite nytänkande. Om e-böckerna däremot utvecklas till digitala böcker med interaktiva funktioner där eleverna kan fortsätta upptäcka den litterära världen på olika sätt, så då har också de digitala möjligheterna utnyttjats.

Harry Potter brukar nämnas som ett exempel där böckerna framgångsrikt lever vidare på nätet via spel och olika interaktiva övningar. Delprojektet Underfors inom DiDiDi utgick från samma tanke att aktivera och inkludera eleverna via olika slags media. Det är här som jag tror vi behöver börja när vi skapar läromedel och böcker för våra barn och ungdomar. Böckernas funktion är fortsättningsvis att ge fantasin utrymme och väcka tankar hos läsaren, men för att stärka lärandet behöver eleverna få möjlighet att pröva det de läst mot olika slags engagerande material. Tillsammans med lärare, bibliotek, författare och andra centrala personer kan det bli en verklig upptäcktsfärd som eleverna bär med sig och delar med sig länge efter att den sista sidan lästs.

Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi