Fantastiska doktor Anna Stetsenko inledde NERA med sitt keynote där hon ställde människan i centrum och ifrågasatte tidigare teorier om lärande. Vi har svårt att acceptera att en grundlig förändring kräver nya teorier. Människan verkar helst se bakåt, istället för att fokusera på framtiden, eller som Statsenko uttryckte det ”We know the present is connected to the past. We need to connect our present to the future”. Vi behöver en framtidsvision. Det gäller inte bara dem som skriver läroplanerna, utan också varje pedagog i alla undervisningsutrymmen. Om vi vill veta hur framtiden ser ut ska vi se till dem som är vår framtid, våra barn och ungdomar. Vad vill vi att de ska bidra med i framtiden?
Pedagogiken borde i bästa fall engagera, motivera och väcka elevers passion för olika teman. Det här är inget nytt. Det som däremot Stetsenko betonar är rätten att också transformera kunskapen, att bidra med något nytt. Via bloggar och videor kan vi dela med oss av våra tankar och idéer och samtidigt så är vi med om att transformera vår omgivning, eftersom andra kan kommentera materialet och fortsätta diskutera med oss.
Darwin i all ära, men Stetsenko säger att vi anpassar oss inte till vår omgivning, utan vi förändrar den. Stetsenko drar en parallell till väderleken, vilket är passande med tanke på den storm som drog över Island under konferensen. Skulle vi anpassa oss till vår omgivning så skulle vi inte behöva hus och varma kläder som skydd i de kärva klimaten. Det mänskliga ligger i att förändra sin omgivning och det är där vi behöver börja när vi skapar nya teorier för en ny tid. På tal om Island så islänningarna är ett bra exempel på en nation som utnyttjat transformation redan länge. De har tagit till sig idéer från alla väderstreck, men ändå lyckats bevara sin isländska prägel. Hallgrímskirkjan i Reykjavik ser ju bekant ut, men ändå inte.
Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi