di-di-digitala prov

Digitala prov ligger i hetluften. Studentexamensnämnden försöker mer eller mindre desperat få studentproven digitaliserade mellan 2016 och 2019. Ett digitalt prov skrivs med dator och materialet finns i digitalt format, men om Internet ska vara tillgängligt – därom kan de lärda tvista. Det verkar för tillfället som om Internet blir för stor nöt att knäcka i studentproven. Vackert så. Hellre genomförs digitaliseringen stegvis och framgångsrikt än som ett hastverk som leder till kaos. Det är trots allt våra blivande studenters rätt att få skriva ett välplanerat prov och få tillräckligt med information om provet i god tid före det skrivs. Lärarna behöver kunna handleda och förbereda sina studerande, vilket innebär att exempelprov bör vara klara inom en ytterst snar framtid. Ett bra inlägg kring hur digital teknik kan användas i proven hittas i Simon Hansells blogg.

Jag har under hösten 2013 låtit studerande skriva digitala prov i ekonomikursen i gymnasiet. En grupp kunde välja om de ville skriva pappersprov eller digitalt med dator och internet tillgängligt. Av 27 studerande valde 20 studerande att skriva digitalt. I min virtuella ekonomikurs är det självklart att alla studerande skriver digitalt och nätbaserat prov. Erfarenheterna är enbart positiva i detta skede. Mina studerande skrev proven i Google+ dokument, se mitt blogginlägg om Google Drive om tekniken är obekant.

Studerande kunde ställa frågor inne i provet och jag kunde handleda och ge tips som hjälpte dem skriva bättre svar. Det kunde handla om enkla strukturella frågor (”Dela in uppgiften i a-b-c om frågan kräver det”) och ibland om att vägleda dem in på rätt aspekt av en fråga (”Här krävs en längre diskussion”). Provet blev ännu ett tillfälle att lära sig för studerande och där jag kunde följa med deras skrivprocess och ge kommentarer enligt behov. En studerande hade helt glömt bort att hänvisa till en källa hen använt och det löste vi genom att studerande skrev om sitt svar i efterhand och jag kunde handleda kring hur källhänvisningar fungerar. Istället för att få kommentarer efter att vitsordet är satt kunde studerande före inlämningen redigera svaren och förbättra sina essäer. Processkrivandet är ett nytt fenomen för studerande och min uppfattning är att den stöder deras lärande mycket bättre än tidigare system. Nämligen MEDAN de skriver och de får svar på sina frågor när det känns relevant och när de ännu kan förändra något i sina texter. I arbetslivet är det ju ytterst sällan vi skriver texter utan att någon korrekturläser eller redigerar dem under skrivprocessens gång.

Kommentarer under skrivprocessen kan självklart också vara irriterande för en koncentrerad studerande så där får vi som lärare inte bli för hjälpsamma och störa dem alltför ofta. Vill man ge handledning medan de skriver så har alla studerande förstås rätt till den och där blir det extra viktigt att behandla alla jämlikt och faktiskt ge handledning till alla oavsett nivån på svaren.

Provtiden på 2h kunde ha varit längre eftersom studerande skrev två essäsvar. Tidsbegränsningen gjorde att jag valde att ge allt materialet de skulle arbeta med i länkar, och studerande behövde egentligen inte söka material själv. Statistik eller annat material som ska analyseras tar sin tid och att dessutom söka material kräver ett annat tänkesätt när det gäller frågornas karaktär. En kombination av både förhandsgivet material som ska analyseras och informationssökning på egen hand blir säkert aktuellt i något skede, men då behöver också provtiden ses över. Mängden information på Internet minskar inte. Till och med en van användare får sätta mycket tid på att hitta bra källor. Frågornas mängd behöver i så fall helt klart minskas från nuvarande 6 frågor som ska besvaras på 6h i studentprovet i samhällslära.

Den som inte förberett sig genom att arbeta med kursmaterialet på förhand göre sig icke besvär får jag tillägga. Mina studerande hade föreläsningar i en YouTube-lista och en del textbaserat material i vår Wikibok, men för att skriva ett bra svar fanns inte tid för att läsa in sig på sådant som vid provtillfället var oklart. Det är alltså samma förberedelser som krävs som inför ett prov utan nätkontakt och den biten vill vi knappast tumma på. Kunskap gror långsamt och det är självklart väsentligt att studerande aktivt arbetar med kursmaterialet under hela kursen, inte enbart vid ett provtillfälle.

Jag kontrollerade att provsvaren inte var plagierade och som sagt var det endast en studerande av 30 som hade svårigheter med källhänvisningarna. Det största problemet är väl att studerande kan få hjälp av vänner och bekanta som inte är publicerade på nätet. Jag sa från första början att studerande kan samarbeta, men att alla provsvar ska vara individuellt skrivna. Om studerande utnyttjade möjligheterna till samarbete vet jag faktiskt inte, men jag tror att tidspressen också gjorde att de var tvungna att arbeta effektivt och enskilt. Samarbete tar tid.

De flesta av mina studerande klarade sig alldeles utmärkt och när jag tog en titt på deras tidigare betyg så har de rört sig kring samma nivå eller stigit något. Skillnader i provvitsorden handlade om hur väl förberedda de var inför provet och om essäskrivande är en utvärderingsform som passar dem. I framtiden skulle jag gärna ge svaga skribenter möjligheten att muntligt spela in sina svar för att pröva om de har lättare att formulera sig den vägen. Danmark brukar användas som föregångsland när det gäller digitala prov och jag ser verkligen samma fördelar som danskarna gör med att skapa intressanta uppgifter där studerande får använda alla kunskaper och hjälpmedel de har.

Charlotta Hilli är doktorand inom Dididi

3 tankar kring ”di-di-digitala prov

  1. Sjöfn Stoneshield

    Att kunna vägleda studenterna under provet måste vara guld värt så länge det blir rättvist. Det ska inte vara den som frågar mest som får bäst resultat.
    Tyvärr brister många kollegor i informationen inför proven till studenterna.

    Svara
    1. chilli2012

      Ja, så är det! I mitt fall var det få som ställde frågor, men tänkte på att läraren behöver ta sig tid att ge någon kommentar till alla om man en gång börjar med att ge feed-back under tillfället. Hurudan feed-back man ger är ju också en annan fråga. Lärare är ofta snabba med att ge negativ kritik, vilket ju i värsta fall kan göra studerande osäkra under skrivprocessens gång. Finns alltså faktorer att ta i beaktande innan man sätter igång.

      Svara
      1. Sjöfn Stoneshield

        Inte bara lärare är ”bra på att ge negativ kritik”.
        Det kan vara mer allvarlig än man i gemen är medveten om. Det finns psykologiska undersökningar som klart visar att ”en negativ kritik” från ”överordnad person” måste kompenseras med ”fem positiv kritik” för att inte självkänslan ska bli lidande.

        Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *