Anthony Elliott föreläste vid Allegro Talks i Jakobstad (12.1) kring temat The Mobility Revolution: 21st century ’Life on the move’ and its new digital skills. Nya krav på färdigheter i samband med digitalisering och globalisering i korta ordalag. Under vinterledigheten läste jag Bengt Kristensson Ugglas ”Slaget om verkligheten.” (2012) där tolkningars betydelse för att förstå verkligheten var genomgående tema i boken. När fenomenet på tapeten är digitalisering så finns det många sätt att tolka den på. För en pedagog är fenomenet en del av det samhälle och den verklighet som ungdomar tar del av och som de behöver lära sig att tolka och förstå.
En positiv effekt av digitaliseringen anses vara nya arbetsplatser. Elliott använde Instagram som exempel på ett företag som startades av åtta personer samtidigt som Kodak med 150 000 anställda runtom i världen gick i konkurs. Exemplet kan fungera vid en kritisk tolkning av digitaliseringen eftersom Elliott inte var särdeles optimistisk när det gällde andelen arbetstillfällen som skapas via digitaliseringen utan konstaterade att ”labour is in trouble”.
De arbetstillfällen som försvinner i och med automatisering och datorisering återskapas knappast. Japan ligger i framkanten då det gäller artificiell intelligens och robotar. Enligt Elliott finns det exempel på hotell i Japan som sköts helt av robotar och banker där ärenden hanteras av en robot. Industrin är väl införstådd med detta koncept. Det kanske kommer som en överraskning att bokförare, jurister och modeller är några yrkesgrupper som förutspås ersättas av robotar. Elliott konstaterade att de uppgifter vi inte vågar låta robotar utföra (t.ex. vård eller hårvård) kommer att skötas av människor även i fortsättningen. Så länge som robotar inte känner igen misstag eller felaktigheter finns det många skräckscenarion där deras rutinmässiga handlingar fortsätter medan människor identifierar problemen relativt snabbt och åtgärdar dem.
Burberry kombinerade modeller och 3D hologram av modeller vid modeförevisningen år 2011.
Kristensson Uggla gör tillbakablickar och tolkar det förflutna mot nutid, medan Elliott spår framtiden och nya förutsättningar för företag. Instagram eller Facebook producerar inte innehåll utan det gör användarna. Uber äger inga taxibilar och airbnb äger inga fastigheter. Netflix är den största biografen utan en enda biosalong. För den som vill fortsätta spana in i framtiden kan företagen vara exempel på vad digitaliseringen kan innebära.
Elliott hävdade att följande kompetenser är väsentliga i framtiden: ”Creative skills, digital skills, social skills”. Det är nya uppfinningar och idéer som är avgörande vilket förutsätter kreativitet och digital kompetens. Hur kreativitet ingår i undervisningen är dock en annan fråga och förvånansvärt utmanande att svara på!
Sir Ken Robinson reder ut hur kreativitet kan undervisas och utvärderas. Han beskriver en flexibel process där samarbete (brainstorming och planering) kan ingå för att utveckla ett experiment, en idé, en text o.s.v. Det är intressant att notera att Robinson faktiskt anser att kreativitet kan utvärderas. Han väljer att använda romaner som exempel och det finns gott om personer som recenserar, betygsätter och helt enkelt utvärderar romaner. I skolsammanhang kan liknande kriterier användas som på vetenskapsområdet, eller så utarbetas lämpliga kriterier med tanke på studerandes ålder. Det kan föranleda intressanta diskussioner kring vad studerande själva anser att är värdefulla idéer eller framgångsrika experiment. Originalitet som central del av kreativitet innebär att idén har ett värde och erbjuder någon form av nytänkande. Undervisningen behöver i sådana fall fokusera på en längre process där uppmuntran ingår jämte krav, där elever får möjlighet att pröva och förändra idéerna efter hand. Lärandemålen behöver således vara flexibla och handledningen anpassas under processens gång. Inkluderas både samarbete och digitala program så har undervisningen kommit en god bit på vägen mot det som Elliott efterlyste nämligen kreativitet, digitala färdigheter och sociala färdigheter med tanke på framtidens yrken. Analys och tolkning är likaledes kreativa processer i mina ögon som kräver ett nytänk av studerande där de studerar ett fenomen ur flera perspektiv för att förstå det djupgående.
I diskussioner kring digitalisering blir det lätt arbetsmarknadens krav och vissa färdigheter dominerar framom andra. Utbildning har ansvar för bildning och allmänbildning som inte direkt behöver knytas an till yrkeslivet. Kristensson erbjuder ett filosofiskt, Robinson ett pedagogiskt och Elliott ett sociologiskt perspektiv på kunskap och lärande som råkar komplettera varandra ypperligt i detta fall eftersom de alla tre tangerar kunskap, bildning och allmänbildning med tanke på en föränderlig framtid för individen, samhället och arbetsmarknaden.
Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi