I studierna kommer du i kontakt med många olika texttyper, och ibland är det inte helt klart vad som avses med olika benämningar. Här samlar vi material om texttyper som förekommer, och vilka syftena med dem och kraven på dem är. Det vetenskapliga skrivandet är en del av studierna.
Se nedan för en text om skillnaden mellan abstrakt och svensk sammanfattning. Vi bygger på så småningom. Du kan ta kontakt med kommunikationslärarna vid Centret för språk och kommunikation om du har tips på sådana texttyper som kunde behandlas här. Dela gärna med dig av dina erfarenheter!
Guider om vetenskapligt skrivande
Det finns en hel del material om vetenskapligt skrivande. Dels finns det material på nätet, dels finns en hel del böcker om vetenskapligt skrivande tillgängliga, som kan vara trevliga att läsa om du har mera tid och vill fördjupa dig. Här vill vi tipsa om en del material vi tycker är ganska bra på olika sätt.
Om vetenskapligt skrivande på webben:
Åkerlund: Guide till akademiskt skrivande
MOOC om akademiskt skrivande från Lunds universitet
Några guider i bokform:
Augustsson (2007 el. senare): Akademisk skribent. Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande
Backman (2008 el. senare): Rapporter och uppsatser
Booth, Colomb & Williams (2004 el. senare): Forskning och skrivande. Konsten att skriva enkelt och effektivt
Dysthe, Hetzberg & Løkensgard Hoel (2011 el. senare): Skriva för att lära
Rienecker & Jørgensen (2008 el. senare): Att skriva en bra uppsats
Strömquist (2010 el. senare): Uppsatshandboken
Abstrakt och svensk sammanfattning
Vad är det för skillnad mellan abstrakt och svensk sammanfattning?
Alla skribenter på magisternivå vid Åbo Akademi skriver sedan några år tillbaka ett abstrakt (ca 1 sida) om sin pro gradu-avhandling. Abstraktet är inte en del av avhandlingen utan handlar om den och beskriver kärnan i avhandlingens innehåll. Tanken är att läsaren ska få en liten inblick i frågeställning, metod och resultat. Därför ska abstraktet vara en fristående text – som ska kunna användas lösgjort från huvudtexten. Skribenten redogör i huvuddrag för syfte, material och metod samt resultat och diskussion. Texten läggs direkt i början efter titelbladet före innehållsförteckningen.
En svensk sammanfattning är längre, och skrivs på Åbo Akademi av dem som skriver sin pro gradu-avhandling på något annat språk än svenska (och av språkstuderande på kandidatnivå). Det är en avhandling i miniatyr där skribenten tar upp samma som i pro gradu-avhandlingen men kortfattat. En svensk sammanfattning skrivs av språkpolitiska orsaker, för att skribenterna ska få träning i att skriva på universitetets huvudspråk. Men den svenska sammanfattningen skrivs också med tanke på att läsare som inte behärskar det språk som huvudtexten skrivs på ska kunna ta del av innehållet. Ytterligare en orsak är att bidra till att bevara det vetenskapliga språket som domän inom svenskan. Den svenska sammanfattningen finns efter själva pro gradu-avhandlingen före litteraturförteckningen.
Abstraktet ska inte nämnas i innehållsförteckningen, men det ska däremot den svenska sammanfattningen.
I texten ”Att skriva en svensk sammanfattning” av Sonja Vidjeskog kan du läsa närmare om svenska sammanfattningar och vad du behöver ta i beaktande då du skriver en.