Helhetsskapande undervisning – erfarenheter och råd

Av Malin Ingves

 

Planering är A och O för att ett helhetsskapande projekt skall lyckas. Börja i god tid att planerna projektets upplägg, och se till att alla inblandade lärare aktivt deltar. Här gäller det också att försöka motivera alla lärare och få dem att se fördelarna med projektet, och att deras ämnesdel känns vettig och meningsfull till helheten. Se till att ni har ett klart mål med ert projekt, och att alla lärare i gruppen vet vad som förväntas av dem. Börja smått och planera och strukturera tillsammans, med regelbundna träffas. Man får vara förberedd att sätta ner många extra timmar i början, så planera inte in flera nya projekt samtidigt. Det kan vara bra att någon i planeringsgruppen tar huvudansvaret för projektet, och koordinerar vid eventuella problem. Försök hitta en gemensam undervisningslinje, till exempel genom att använda samma begrepp, metoder, uträkningar och dataprogram, så att eleverna har lättare att se hur de olika ämnena hör ihop.

Då man påbörjar ett helhetsskapande projekt är det bättre att börja i liten skala, med ganska få elevgrupper och lärare inblandade. På detta sätt har man lättare att styra och få en uppfattning om projektet medan det pågår. Det blir lättare att hitta gemensamma planeringstider, och en eventuell ny schemaläggning är lättare då färre elevgrupper är inblandade. Fundera på vilken årskurs och eventuellt vilken klass som skulle vara mest mottaglig/ha största behov av projektet, eller helt enkelt vilka grupper som det schemamässigt lyckas bäst med.

Börja med att fundera på under hur lång tid ni vill, eller har möjlighet, att utföra projektet. De tre pilotskolorna som var med i LUMA-projektet hade tre helt olika upplägg. Korsholms högstadium hade sitt helhetsskapande projekt på tre dagar, Petalax högstadium till och från under fyra perioder, och Närpes högstadieskola hade projektet under hela höstterminen. Korsholms högstadium drog projektet på temadagar där hela skolan var involverad. Petalax högstadium drog projektet under några därpå följande utvalda ämneslektioner, ca 2–6 lektioner per ämne på deras vanliga lektionstider, men projekttiden blev väldigt utdragen då eleverna inte hade alla ämnen under alla perioder. Första året drog Petalax det helhetsskapande projektet endast för en grupp i årskurs 7, för att sedan nästa år ta med alla parallellgrupper i årskurs 7. Närpes högstadieskola hade projektet mera naturligt till och från under hela höstterminen, bland några utvalda ämnen för alla i årskurs 7. Schemamässigt ställde skolorna periodisering till mest problem, speciellt med de praktiska ämnena, som många elever enbart hade under vissa perioder.

Dessa tre skolor planerade projekten så att de kunde vara återkommande projekt för varje år, med justeringsmöjligheter till kommande år. Med tanke på den enorma mängden planerings- och arbetstimmar man lägger ner på ett dylikt projekt, är det bra att ha i åtanke att man kan återanvända och utveckla projektet i någon slags form till kommande år. Då lärarna i Korsholms högstadium stod inför att ordna ett helhetsskapande projekt för andra året, märkte de stor skillnad bland de lärare som ordnade ett dylikt projekt för första gången, jämfört med de lärare som var med och ordnade fjolårets projekt. De erfarna lärarna kände en trygghet och hade en strukturerad grund att utgå ifrån. Learning by doing är ett givet motto när det gäller helhetskapade projekt. Kom ihåg att utvärdera projektet, gärna tillsammans med eleverna, genast då det är slut, för att kunna komplettera och bättra på det till en eventuell ny gång. Under ett nytt projekt skall lärarna heller inte han för höga krav på slutprodukterna, ifall projektet består utav sådana, då arbetsmetoderna egentligen är de viktigaste. Kom ihåg att helhetsskapande undervisning även är nytt för de flesta elever, så ha tålamod.

De skolor som medverkade i projektet märkte överlag en mera positiv inställning hos eleverna, som också blev mera engagerade i själva undervisningen. Genom att låta eleverna dokumentera projektets olika skeden, kunde de själva även bättre se helheten i deras arbete, och på så sätt bättre förstå hur de olika ämnena hänger ihop. Bedömningen gjordes dock i detta skede skilt för varje ämne, men en gemensam bedömning av eleverna var något som de tre pilotskolorna gärna ville utveckla.

Det är viktigt att rektorn och alla i kollegiet informeras om projektet, så att det inte uppstår missuppfattningar. Här är det enormt viktigt att rektorn är med och stöder projektet, och ger en tydlig bild utåt att helhetsskapande projekt gynnar inlärningen. Rektorn kan till exempel låta de medverkande lärarna presentera sitt projekt på ett kollegiemöte. Rektorn är också den som ger de praktiska förutsättningarna för lärarna att kunna planera innan, under och efter projektet. I Petalax högstadium hade de inblandade lärarna en schemalagd planeringstimme, vilket gjorde att planeringen gick väldigt smidigt. Även samplaneringstimmar och eventuellt KIKY-timmar kan med rektorns stöd, användas till helhetsskapande projekt. I bästa fall kanske även rektorn lyckas styra projektpengar till projektet, eller uppmuntra till vidare skolning genom att ordna vikarier och skicka lärarna på kurser i ämnet.

En väldigt positiv biverkan med ett projekt som involverar olika ämnen och olika lärare, är att även lärarna får lära sig mycket nytt om de olika ämnena som de inte själva undervisar i, vilket ger ett mervärde i sig själv.  Man lär även känna de medverkande lärarna på ett nytt sätt, vilket bidrar till en godare sammanhållning i kollegiet. Man måste bara vara beredd på att våga pröva på nya undervisningssätt och vara flexibel i sin undervisning.

Artikeln har publicerats i tidningen Österbottens Lärare.