Leila Silmani: De andras land

Leila Silmani: De andras land. 2022
Ljudbok (ÅAB, 10 h 22 min)
Del 1 i romantrilogi om Marocko efter kriget.

Amine Belhaj är en stilig marockan som strider i den franska armén. Mathilde är en envis kvinna från Alsace som längtar bort. Kriget för dem samman. Ett omaka par, löjliga i vissas ögon: hon är ett huvud längre än honom, romanläsare, frisinnad. Han bär på en hederskultur och en blind ilska. De älskar varandra, men olikheterna ska göra deras liv tillsammans mycket svårt. När paret 1947 återförenas i Rabat, Marocko, väntar livet på ”kullen” – den landplätt utanför Mèknes där de ska bygga sitt liv genom att bruka jorden och där deras barn Aïcha och Selim ska växa upp. Men marken är torr, inkomsterna små och livet betydligt hårdare än någon av dem kunnat ana. Samtidigt som vi följer familjens umbäranden, och Mathildes främlingskap inför sitt nya liv stiger den poli­tiska temperaturen i landet. Spänningarna mellan kolonis­terna och nationalisterna eskalerar och ska 1956 mynna ut i Marockos självständighetsförklaring.

Leila Slimani: Vaggvisa

Leila Slimani: Vaggvisa. 2018
Ljudbok (mp3)

Från Aftonbladet: ”Myriam och Paul, två unga, karriärslystna föräldrar i Paris, behöver en nanny. När Louise knackar på dörren är det, med Myriams ord, ”kärlek vid första ögonkastet”. Louise ser inte bara ut som Mary Poppins – prydliga blusar i ljusblått och vitt, vällagt hår, nagellack som aldrig tillåts flagna – utan är också lika populär hos barnen som Disneys idealnanny. Dessutom städar hon, lagar mat och arbetar övertid helt gratis, saker som knappast ingår i arbetsbeskrivningen. Som läsare vet man förstås redan att denna berättelse om föräldraskap, klass och emotionell och ekonomisk exploatering inte kommer att sluta lyckligt. Fransk-marockanska Slimanis ”Vaggvisa”, som belönades med det prestigefyllda Goncourtpriset 2016, börjar nämligen med ett brutalt konstaterande: ”Den lilla pojken är död. Det tog bara några sekunder.” Därifrån backas bandet. Lugnt, metodiskt och sakligt berättar Slimani om den labila nannyns väg från avgudad husande, till inkräktare, till barnamördare.