Från bokus webb: Erik XIV, Gustav Vasas äldste son, är nog vår mest missförstådde och baktalade kung. I dag minns vi honom kanske bara som kungen som blev galen, gifte sig med kvinnan av folket, Karin Månsdotter, blev avsatt av sina bröder samt avled av förgiftad ärtsoppa. I verkligheten var Erik XIV så mycket mer. Han var en lysande renässansfurste, bildad, begåvad, språkkunnig. Han var en skicklig musiker, kompositör och konstnär. Han gjorde vår första kända landskapsteckning. Han är den förste som kallar sig ”Majestät”, det är han som låter göra våra riksregalier och utnämner de första grevarna och friherrarna. […] Allianserna skulle beseglas med äktenskap, därför friade han till Elisabeth av England, Maria Stuart av Skottland och två andra prinsessor. Han älskade livet och kvinnorna, hade många frillor och utomäktenskapliga barn innan han gifte sig med fångvaktardottern Karin. Men, han hade perioder med mentala störningar, då han levde i mörker. Under en sådan period låter han döda sina högadliga motståndare. Hans bröder reser sig emot honom, han grips och förs från fängelse till fängelse. Isolerad från familjen och världen blir han vansinnig. Han skriver ned sina förvirrade tankar i marginalen i de få böcker han fått behålla. Hans bror, Johan III, tar över och styr historieskrivningen. Han ser till att Eriks son, den laglige kronprinsen, försvinner i fattigdom i utlandet och att eftervärlden får bilden av Erik som en grym, totalförvirrad, ond man. Den här boken vill återupprätta Erik XIV:s namn och ära.
Herman Lindqvist är ju expert på att popularisera historia och göra den läsvärd för mannen-på-gatan (jag är kanske mer ”bilen-på-parkeringsplatsen”, har ändå lite mer historiaintresse än många och har historia omkring mig varje dag :-). Herman Lindqvist är också en av mina favorituppläsare – jag tycker ju i prinicp alltid om författaruppläsningar, men hans böcker är inte alls desamma om han inte läser dem själv.
Eftersom jag lyssnat på många av hans böcker tidigare, bl.a. Sveriges drottningar, så blir det en del upprepningar. Den här är kanske inte en av mina favoriter, men det kan också bero på att jag hörde det mesta i små portioner, så det blev lite splittrat. Sedan kanske jag hade väntat mig lite mer om ”vår” drottning Karin Månsdotter eller om tiden i Åbo slott, men de facto var detta ju inte så dominerande del av Eriks liv som vi har för oss.
Det var annars hjärter kung som var Erik XIV :-). (Jag tror att jag bara med säkerhet minns honom och Johan III med fruar och Gustav Vasa – t.ex. Per Brahe hade jag nog inte koll på då som barn när vi spelade kort med dem.) Se
här.
Herman Lindqvist: Våra kolonier – de vi hade och de som aldrig blev av. 2015
indqvist: När Finland var Sverige. 2014
Herman Lindqvist: Erik XIV: Prakt. Drömmar. Mörker. 2014