Kristina Ohlsson: Askungar. 2009
Pocketbok (köpt på loppis) + ebok (för nattläsning).
Det här är första delen av serien om Fredrika Bergman & Axel Recht, jag har läst flera av de senare i serien. Den här serien är mycket bättre än Lotus Blues och Mios Blues jag hörde i höstas. Den var helt bra deckare.
Cilla & Rolf Börjlind: Svart gryning.2015
Ljudbok (mp3)
Uppläsare: Tomas Bolme
Det här är del 3 om Olivia Rönning och Tom Stilton jag har läst Springfloden tidigare. De här är bland de bättre svenska deckarna faktiskt (men nog är det risk för överdos av dem…)
Göran Rosenberg: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz.
2012
Ljudbok (CD, Toffe köpte på Myrorna i Stockholm)
Uppläsare: Författaren själv
Göran Rosenberg är för mig främst bara känd som deltagare i På spåret (och där var han inte så rolig – men det här är ju inte heller någon komedi…), här skriver han om hur hans föräldrar kom till Sverige från Auschwitz. Det berättar om hur de blev svenskar.
Kaikki oikein
Turun kaupunginteater, Logomo 23.1.2016
Jag lyssnade ifol somras på boken av Anna-Leena Härkönen. Jag tyckte nog bättre om boken, här blev alkoholismen på något sätt mer dominerande, medan i boken var folks reaktioner på lottovinnare mer framträdande tema.
Det var roligt att vara på teater, länge sedan sist (jag gick på dagsföreställningen ensam, så behöver jag inte tvinga Toffe på teater :-). Och träffade Petra från psyk där, som också var ensam av lite samma anledning, så vi hade sällskap på pausen.
Kirsin kirjanurkka hade också på läst boken och sett pjäsen.
Michael Cunningham: The Snow Queen. 2015
Ljudbok (CD, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Jag har bara läst Timmarna av Cunningham tidigare, men råkade just läsa i en blogg om en som tyckte jättemycket om hans böcker och råkade sedan genast hitta hans nyaste på bibban.
Jättevacker ”pärm”! Och min andra bok med ’snö’ i rubriken (Snö kan brinna lyssnade jag på just före jag tog itu med den här) just när det börjat snöa :-).
Jag tyckte helt bra om den, det var en ganska ”lätt” bok att lyssna på (fastän inte egentligen lätt tema), ska nog lyssna på fler av Cunningham.
Roslund & Hellström: Två soldater. 2012
Ljudbok (mp3)
Uppläsare: Peter Andersson
Det här var hörbok som också tog jättelänge, inte bara för att den var lång (alltför lång!) – jag lyckades inte riktigt hålla mig fokuserad på den (och det var genre jag inte tycker om, något slags thriller-fängelse-kriminella gäng).
Jag har läst Box 21 av dem tidigare.
Angela Carter: Wise Children. 1991
Pocketbok (köpt i Eglandpå 90-talet, tror jag).
Carter har ett otroligt mustigt språk, det är en njutning! Men den är inte lättläst, varje mening är liksom formulerad, det finns i princip inte en enda som är transportsträcka eller ’vanlig’.
Jag har lyssnat på Nights at the Circus tidigare, men den här var nog ännu häftigare att läsa – tur att jag fick det gjort, det var värt det, fastän det tog ganska länge (den var ju en riktig hyllvärmare sedan evigheter)! Jag tror jag köpte den i samband med någon av Diploma in British Studies-kurserna i London, Roger Sell hade nog någon Angela Carter-bok på läslistan.
Stefan Zweig: Schacknovell.
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Jag har tidigare lyssnat på tyska på Das Haus in der Rothschildallee.
Jag tycker ju inte om noveller normalt, men den här var bra, också Auschwitz-tema.
Mats Ahlstedt: Dömd för livet. 2010
Pocketbok (köpt på loppis) och e-bok.
Jag läste den här nu, för behövde bok som jag också kan läsa i paddan på natten. Den var synnerligen snabbläst, men nog ingen bra deckare (dåligt språk, särskilt onaturlig dialog). Jag har lyssnat på en av Ahlstedts senare deckare, Trasdockan, men nu räcker det med hans böcker.
Kaj Korkea-aho: Onda boken. 2015
Julklapp av Toffe
Westö och Korkea-aho är de enda jag vill ha som inbundna och köpta som nya!
Jag tar mig friheten och kallar Korkea-aho ”åboförfattare”, boken är ju placerad i Åbo och han har ju bott här!
Språket är ju jättebra, medan det blev lite väl mycket nyckelroman i ÅA-kvarteren fr min del! Genren är ganska spännande, dvs. jag vet inte var man ska placera den – det är inte deckare utan kanske lite mot skräckmysterium men också ’vanlig’ roman.
Bör läsas!