Kategoriarkiv: Format: tryckt bok

Tomas Jansson: Batman bor inte här längre

Publicerat av
Svara

batmanTomas Jansson: Batman bor inte här längre. Schilds & Söderströms 2013 (179 s.)
Köpt på Akademens bokrea januari 2015.

Hemma hos Robin finns en mamma som för det mesta är deprimerad, en pappa som för det mesta är frånvarande och en bror som har sitt för sig. Ibland går han ändå med på att räkna bilmärken med Robin eller hittar på brödernas Första rocksång som hjälper Robin att förtränga tråkiga saker. 
När Robin i skärgårdsbutiken träffar Johanna första gången känns hon alldeles för utmanande och pojkaktig, men just det annorlunda hos henne får honom att villa träffa henne på nytt. De blir vänner, de blir knytnäve mot knytnäve. Men det är en vänskap som försiggår bara på somrarna då de är nästan grannar. 

Jag strävar efter att läsa alla Åboförfattare, sparar också deras böcker och är alltid positivt inställd till dem från början (till alla finlandssvenska Åboförfattare har man ju i princip minst ”en tvåa”, vilket ju är kul :-). Det här är Tomas Janssons debutroman (och jag måste erkänna att jag faktiskt inte läst Henrik Janssons böcker, det är ju oförlåtlgt, jag måste korrigera det!)
Jag ville läsa boken innan jag ser pjäsen på ÅST.

Det är ju en uppväxtroman, handlar också om ensamhet (vilket understryks av att det är få karaktärer i boken). Jag undrar alltid hur mycket som är självbiografiskt, dvs. inte alls nödvändigtvis händelserna, men känslorna, musiksmak etc.

Jag tycker absolut att boken är läsvärd, jag tycker om böcker som har tids- och platsmarkörer, där det finns sådant som tydligt indikerar när och var de utspelas.

Lysmasken skriver också om boken.

Ralf-Erik Sjöström: Steg i staden II

Publicerat av
Svara

Ralf-Erik Sjöström: Steg i staden II. 2006
Utgiven av Åbo Underrättelser.
Från vår bokhylla (vi har Steg i staden I och II, den ena var julklapp, den andra antagligen köpt på bokrea).

Få  är så lyriska över arkikteturen i Åbo, och ex. Pekka Pitkänens byggnader – ”brutalrealism” kallas stilen (kallar Sjöström stilen?) som Domus är byggd i, dvs.  att materialen lämnas så obehandlade som möjligt.

Loivamaa & Vekkeli: Unohtumaton Ansa Ikonen

Publicerat av
Svara

AnsaIkonenLoivamaa, Ismo ja Vekkeli, Pirkko: Unohtumaton Ansa Ikonen. 2011
Bok köpt på bokrean i jan. 2015.

Jag läste Ansa Ikonens självbiografi i början av januari, och reagerade där på hur lite hon framhävde sig (och hade inte heller låtit författaren göra det). Den här boken är definitivt bättre och mycket mer mångsidig (och mycket proffsigare skriven), men jag tror att Ansa Ikonen skulle ha respekterat den. Den är inte på något sätt en idolbok, utan berättar om Ikonen och den värld hon levde i, genom intervjuer med samtida skådespelare och hennes döttrar. Här får man också lite mer inblick i hennes privatliv – i självbiografin nämnde hon några gånger sin man, Jalmari Rinne, men nämnde honom alltid med för- och efternamn. Men hennes privatliv, trots att hon levde i centrum av den tidens finska film- och teaterstjärnor, verkar nog milslångt från dagens kändisliv!

Rekommenderar boken.

 

Virpi Hämeen-Anttila: Yön sydän on jäätä

Publicerat av
Svara

yon_sydan_on_jaataVirpi Hämeen-Anttila: Yön sydän on jäätä. Otava 2014.
Ljudbok (11 h 40 min)
CD-bok lånad från Åbo stadsbibliotek
Uppläsare: Kari Ketonen

Keväällä 1921 helsinkiläisten juomavesisäiliöstä Vesi linnasta löytyy kuollut mies. Todisteet viittaavat siihen, että entinen punavanki olisi tappanut jääkäriupseerin kostaakseen kärsimänsä vääryyden. Sisäasiainministeriössä työskentelevää Karl Axel Björkiä selitys ei kuitenkaan tyydytä. Murhatutkimukset vievät Björkin öisille retkille kaupungin kaduille, työläiskortteleihin ja salaliittolaisten ja vakoojien suosimiin hotelleihin ja ravintoloihin – sekä muotisalonkiin, jonka omistaja on kenties muutakin kuin bolsevikkeja paennut aatelisnainen.

Jag har inte läst något av Virpi Hämeen-Anttila tidigare (men sett filmen Suden vuosi, som baserar sig på hennes bok med samma namn). Det här är deckare, väldigt traditionell sådan (”gammaldags” stod det i en recension) och inget speciellt i själva kriminalgåtan, men det är lite annorlunda att den är placerad i 1920-talets Helsingfors – jag gillar historiska  romaner, men vill helst att de behandlar1900-talet (vilket ju utesluter ganska mycket av historian 🙂 – men det hände så mycket viktigt under 1900-talet så det räcker väl till, så man kan skippa allt före det, gäller dock inte Sveriges och Finlands äldre historia!).
Men tillbaka till boken: Huvudpersonen är finlandssvensk och finska, svenska och också ryska talas antagligen så som det gjordes i den tidens H:fors. Kari Ketonen har bra röst, men lite till kunde han kanske ha filat på sitt finlandssvenska uttal och den ryska brytningen är nog kanske lite för stark hos den ryska kvinnan som talar finska.

Ingen jättehöjdare men helt hörbar! – Och ”cliffhangers” är ju inget nytt (det byggde väl t.ex. Dickens följetonger på !), den här boken slutar med en riktigt typisk sådan (dvs. det kommer fortsättning – någonstans läste jag att fyra böcker planerats).

Bl.a. Kirsin kirjanurkka och Kirjainten virrassa har skrivit om boken. (Finska bokbloggare är ju överlag jättebra – dvs. de analyserar böckerna omsorgsfullt, har ett bra språk, ger ett mycket mer professionellt intryck än svenska! – Tur att den här bloggen inte är öppen, jag skulle förstås vara värd elaka kommentar på ett sådant här inlägg!

Blaine Harden: Flykten från lägr 14

Publicerat av
Svara

flykten-fran-lager-14Blaine Harden: Flykten från läger 14. 2014 (Originaltitel: Escape from Camp 14)
Pocketbok (ca 240).
Från Akademen.

Flykten från läger 14 är en sann historia om en kille som växer upp i och sedan lyckas fly från ett nordkoreanskt arbetsläger.Shin Dong-huyk föddes i arbetslägret 1982 och kände inte till något annat än den värld som fanns innanför det höga elstängslet där han växte upp. I tjugo år präglades hans liv av svält tortyr och angiveri ett upphittat riskorn kunde leda till en kamp på liv och död. Journalisten Blaine Harden har intervjuat Shin för boken ovh redogör också för det vad man vet om fånglägren i Nordkorea, där Amnesty befarar att 200 000 människor finns i fångenskap, dömda som motståndare till regimen. I Nordkorea är man skyldig i tre generationer för sådana brott, riktade mot landets idé och ledning.

Jag läste igår slut boken, som alltså är en dokumentär  – författaren medger att han inte alltid är helt säker på hur väl det stämmer som Shin berättat, och just idag var det kort notis i Hbl om att Shin igen hade ändrat sin berättelse (det är speciellt redogörelsen för hur och när hans mamma och bror dog som ändrat flera gånger). Men det ändrar dock inte på hur obegripligt grymt fångarna i lägren behandlas, något som ju berör läsaren mer eftersom det skildras ur individperspektiv och inte endast som en allmän Amnesty-redogörelse om förhållandena i Nordkorea. – Många nordkoreaner har ju lyckats fly (om de kommer till Sydkorea får de automatiskt sydkoreanskt medborgarskap), men Shin är den första som vuxit upp i fångläger och lyckats fly (och alltså berättat sin historia).

Boken är ju hemsk, Shins öde är hemskt (och inte är han ju jättelycklig nu bara för att han kommit till ”väst”), och det är jätteviktigt att sådana här berättelser publiceras och får stor spridning (och så får vi ibland ta det med ro att alla detaljer inte är helt sanna, det fungerar som behövlig väckning i alla fall). Men som bok var den kanske inte superbra – men man ska läsa den i alla fall!

– Ikväll är en som flytt från Nordkorea gäst i Efter nio i Yle5, jag undrar om hen nämndes i boken (skulle jag ha boken som e-bok kunde jag söka på namnet, men det är jobbigt i ”tryckt” bok” :-).

 

Ralf-Erik Sjöström: Steg i staden

Publicerat av
1

Ralf-Erik Sjöström: Steg i staden. Utgiven av Åbo Underrättelser 2004.
Julklapp.
90 sidor.

Sjöström berättar om byggnader och områden i Åbo längs med olika vandringar med varierande teman (litterära, per arkitekt, per område). Boken inspirerar till att höja blicken mot alla de hus man dagligen kör förbi eller att fara på en exkursion till Bryggmans småhusområde i Pansio.

En verkligt trevlig bok med många foton och akvareller! Den ska finnas i alla åbosvenskars bokhylla!
Och jag tycker om att läsa böcker av människor som jag på något sätt känner – Ralle Sjöström är Toffes kollegas man.

Kaupunginosien Turku

Publicerat av
Svara

turkukaupunginosat_0-187x300Elina Teerijoki: Kaupuinginosien Turku.2012
Faktabok
Julklapp åt Toffe (från bokmässan i Åbo)

Boken är liten och helt i svartvitt, vilket ju är synd, det skulle ju vara roligt om den hade mycket mer bilder, men det är helt roligt att läsa om Åbos stadsdelar (här beskrivs endast stadsdelarna utanför centrum och de vanliga turistsevärdheterna).
Här lär man sig att Runosmäki är största stadsdelen, att Koivus växte upp i Nättinummi, bagrkunden till roliga namn som Palli och Takakirves mm. Det intressantaste kapitlet gällande varje stadsdel (”stadsdelskluster”) är ”Erityistä”, där bl.a. kändisar från varje stadsdel räknas upp.

Nu ska jag läsa Ralle Sjöströms ”Steg i staden” från 2004 där han prominerar i Åbo, bl.a. till sin pappas akvareller. – Jag hittade faktiskt också ”Steg i staden II” i vår bokhylla. Vi har också ”Turunseudun arkkitehtuuriopas” från 2013, vilken är lite mer uppslagsbok, men som har foto + beskrivning av alla hus i Åbo (dvs. alla hus som är ’värda’ att hamna i en arkitekturguide :-).

 

Torey Hayden: Beautiful Child

Publicerat av
1

Hayden_BeautifulChildTorey Hayden: Beautiful Child. 2002
Baserad på verklighet
Pocket köpt på  loppis

Hayden beskriver hur hon jobbar som speciallärare, i en klass med bl.a.flickan Venus, som inte talar, är nästan katatonisk som hon säger. I klassen finns också andra barn med olika typer av inlärningssvårigheter. Hayden beskriver hur hon jobbar med dessa barn och till slut når genom skalet också på Venus.
Mer info om boken och eleverna i klassen finns på Torey Haydens hemsida: http://www.torey-hayden.com/beautiful-child.htm

Jag hade aldrig tidigare läst någon bok av Hayden, och blev nog väldigt fascinerad och rycktes med, både av den gripande berättelsen om Venus, Billy och Jesse, och av  beundran för  Haydens engagemang och kreativitet i klassrummet. Kanske lite överraskande så var faktiskt speciallärare något jag i tonåren tänkte att jag skulle vilja bli.

Först var boken lite långsam (och jag blev lite utmattad när ingenting verkade fungera med eleverna), men sedan var jag liksom i fast i berättelsen.

Tähtiaika Ansa Ikonen

Publicerat av
Svara

image19331Saarikoski, Tuula: ”Tähtiaika Ansa Ikonen”.
1980
Biografi
Boken köpt på loppis

Biografier är ganska intressanta att läsa, de är skrivna på väldigt olika sätt. Personen det handlar om behöver inte nödvändigtvis ara någon jag är speciellt intresserad av.

Ansa Ikonen var förstås en skådespelerska jag beundrade som barn, det var ju filmer från 40- och 50-talen som främst visades i vår TV då (åtminstone det som man såg på i Thomasas 🙂 ). I den här biografin är det väldigt lite skvaller om den tidens kändisar (av vilka det ju vimlade i Ansa Ikonens familj och bland hennes närmaste kolleger) utan det handlar mer om hur man gjorde film på den tiden. Boken är skriven i jag-form (boken har en författare/redaktör, som dock lite kunde ha editerat upprepningar).

Helt intressant, ingen absolut höjdare, men läsvärd – medan jag höll på och läste den här boken (som utkom 1980) råkade jag hitta på bokrea en annan biografi om Ansa Ikonen, skriven efter hennes död – den återkommer jag till.