Roope Lipasti: Perunkirjoitus. 2013
Hörbok (CD-bok lånad från Åbo stadsbibliotek.
Det var en trevlig historia (”road movie”) om två bröders resa med en urna från Egentliga Finland till Imatra. Lipasti skriver kolumner i Kotivinkki, vilka jag alltid läser – där är han ännu roligare, men bara roligheter skulle inte fungera i en roman med riktig handling. Det är Lipastis humoristiska språkanvändning som roar.
Kirsin kirjanurkka har också bloggat om boken.
Anna-Leena Härkönen: Mikkihiirihelvetti ja muita kirjoituksia.2013
Hörbok (CD-bok lånad från Åbo stadsbibliotek.
Uppläsare: Kaija Kärkinen
Kolumner samlade till kort bok på endast 2 skivor. Härkönen skriver ju fräscht, men inte var de så speciella. (Lyssnade i bilen på väg till Östnyland).
There’s no such things as too many books har också bloggat om den.
Jussi Adler-Olsen: Marcoeffekten. 2013
Hörbok (mp3)
Köpt på loppis i Stockholm feb. 2015.
Uppläsare: Stefan Sauk.
Det är femte boken om avdelning Q och Carl Mörk. De är bra, lite råa kanske. Sauk läser också bra (fastän hans invandrarsvenska/Assad är lite stereotyp…) . Jag har tidigare lästa Alfabethuset (som inte handlar om avd. Q) + de tre första delarna om avd. Q: Kvinnan i rummet , Fasanjägarna och Flaskpost från P (dvs. del 4 är ännu oläst).
Bokbrus , Läsa och lyssna och Bokdamen läser och lyssnar också skrivit om den.
Peter Englund: Silvermasken
. 2006
CD-bok (6 skivor)
Uppläsare: Peter Englund
Boken berättar om drottning Kristina (1626 1689) – silvermasken hänvisar till den mask som hon kläddes i då hon begrovs. Liksom många andra regenter har också hennes grav öppnats senare.
Jag hade börjar lyssna på boken redan födå vi köpte den för flera år sedan, men då blev jag bara sur på henne för att hon svek Sverige (:-)). Nu var jag på min födelsedag på utställningen om Flickdrottningen på Åbo slott, som berättar både om filmatiseringen i Åbo av Kaurismäkis film ”Gilr King” och om drottning Kristina i allmänhet. Då blev jag inspirerad av att också lyssna på boken, och nu tyckte jag den var bra – och som vanligt var det ju trevligt att författaren själv läste (och Peter Englund lyssnar man gärna till annars också).
Ian Rankin: En annan mans grav
Hörbok (mp3)
Uppläsare: Magnus Rossman.
John Rebus är en man som sällan håller sig till reglerna. Egentligen är han pensionerad från Edinburghpolisen, men har lyckats hålla sig kvar som civilanställd utredare på avdelningen för cold cases, där man arbetar med gamla olösta fall. Han har samarbetsproblem med sin chef, är under utredning av den egna poliskåren och har svårt att acceptera att han inte längre är anställd på riktigt. Relationen till dottern är fortfarande sval och flaskan kanske är hans trognaste vän. När han kontaktas av en kvinna vars dotter försvann för ett decennium sedan är han till en början oengagerad. Men något i kvinnans berättelse väcker till slut hans intresse. Det visar sig att det är flera kvinnor som saknas i samma område och att det finns många likheter mellan fallen, bland annat har någon skickat sms med mystiska bilder till de försvunna kvinnornas vänner. Utredningen växer och pressen slår upp det stort med intervjuer av de anhöriga. Rebus upptäcker att det finns krafter som inte vill att sanningen uppdagas, inte bara i den undre världen utan även bland hans kolleger.
Jag har inte läst väldigt många av Ian Rankins deckare, så nu kan jag inte riktigt avgöra om den här var bra eller dålig jämfört med hans produktion. Däremot har jag ju nog sett tv-filmerna om John Rebus (och ju med två olika skådespelare, noterade jag nu – den jag såg framför mig när jag lyssnade var Ken Stott.
Magnus Rossman läser helt bra – jag föredrar honom som uppläsare framom skådespelare.
Jag lyssnade medan jag cirklade ved påsken 2015.
Ian McEwan: The Children Act. 2014
CD-bok (lånad från Åbo stadsbibliotek).
Fiona Maye is a leading High Court judge who presides over cases in the family court. She is renowned for her fierce intelligence, exactitude, and sensitivity. But her professional success belies private sorrow and domestic strife. There is the lingering regret of her childlessness, and now her marriage of thirty years is in crisis. At the same time, she is called on to try an urgent case: Adam, a beautiful seventeen-year-old boy, is refusing for religious reasons the medical treatment that could save his life, and his devout parents echo his wishes. Time is running out. Should the secular court overrule sincerely expressed faith? In the course of reaching a decision, Fiona visits Adam in the hospital—an encounter that stirs long-buried feelings in her and powerful new emotions in the boy. Her judgment has momentous consequences for them both.
Jag tycker boken är lite för kort för att rymma två på sätt och visa parallella teman. Men det är typiskt för McEwan att behandla teman i sina böcker, vilket förstås är det som bidrar till att hans böcker är bra (förutom att hans språk är bra).
Men varför måste en bok ha så tråkig pärm ?
McEwan är en författare som Roger Sell introducerat till, i samband med British Studies-kurserna! Jag hade köpt A Child in Time för länge sedan, men läste den faktiskt först 2013 (som ett led i att läsa de böcker som samlats på hyllan!), och har sedan dess lånat alla hörböcker jag hittat med McEwan. Jag har lyssnat på bl.a.The Cement Garden, Sweet Tooth och på svenska Hetta (som heter Solar på engelska). Atonement har gjorts till film, den har jag sett.
Den får bra recensioner i bl.a. The Guardian.
A lillte blog of books har bl.a. skrivit om den,
Jerker Eriksson & Håkan Axlander-Sundqvist: Hungerelden. 2011.
Hörbok (mp3, från Åbo stadsbibliotek).
Uppläsare: Reine Brynolfsson.
Svenska deckarakademins specialpris 2012.
Poliskommissarie Jeanette Kihlbergs arbete med att lösa fallen med de döda invandrarpojkarna avbryts när en framgångsrik företagsledare mördas i Stockholm, på ett i det närmaste rituellt sätt. Flera märkliga detaljer gör att det ser ut som hämnd. Men, hämnd för vad? Psykologen Sofia Zetterlund kopplas in för att bistå med en gärningsmannaprofilering. Ett arbete som blir problematiskt då de samtidigt inlett en kärleksrelation. Jeanettes fortsatta sökande efter den försvunne Victoria Bergman leder inte bara till internatskolan i Sigtuna utan också till Danmark och händelser i det förflutna. Sofia Zetterlund försöker, parallellt med sitt arbete som psykolog, att hitta tillbaka till sitt rätta jag.
Hungerelden är andra delen i trilogin om Victoria Bergmans Svaghet. Del 1 heter Kråkflickan, den lyssnade jag på ifjol. Man borde läsa /lyssna på böckerna i en följd så att man inte glömmer bort vad som hänt, eftersom de bygger på varandra (de får ett visst slut i varje bok, men det blir cliffhanger – vilket ju är mer ovanligt i deckare – hmm, skrev jag nu utan att kanske riktigt tänka efter, ex. Stieg Larssons deckare var ju sådana. Det finns på det sättet utrymme att skapa ordentlig historia.)
Dvs. den här är absolut bland de bättre deckarna jag lyssnat på på länge (fastän den är ganska våldsam), rekommenderas absolut. Och Reine Brynolfsson läste den mycket bra.
Fortsättningen heter Pythians anvisningar.
Andra som skrivit om Hungerelden är bl.a. Mettes pcketblogg och Med näsan i en bok
Helen Henschen: I skuggan av ett brott. 2004
CD-bok (köpt på loppis i Stockholm).
Uppläsare: Irene Lindh
I skuggan av ett brott bygger på en verklig händelse som ägde rum den 7 mars 1932. Helena Henschens mamma var då femton år och denna dag förlorade hon sin familj i det som sedan gick till svensk kriminalhistoria som ”de sydowska morden”. För de efterlevande har händelsen varit onämnbar eftersom mördaren fanns inom den egna familjen.
I sökandet efter vad som ledde fram till denna katastrof har Helena Henschen skrivit en starkt personlig och gripande roman. Där fakta och dokumentation tagit slut har hon låtit dikten ta vid och genom detta växelspel tecknas en levande bild av tiden, människorna och händelserna.
Jag läser ju gärna böcker som baseras på verklighet. Den här var helt intressant, också som tidsdokument. Irene Lindh har en underbar röst och vackert språk att lyssna på (liten fin äldre stockholmsdam :-). Hon är också bekant från de första filmatiseringarna av Arne Dahls böcker.
Sebastian Faulks: Jeeves and the Wedding Bells. 2013.
Hörbok. (6 CD)
Lånad från Åbo stadsbibliotek.
Det här är typiskt brittiskt, förekommer mycket mer sällan i svensk och finsk litteratu, dvs. att man återanvänder karaktärer eller storyn från andra böcker (ofta klassiker). Jag har läst väldigt få av P.G. Woodehouses böcker om Wooster & Jeeves, och trots att de är så superbrittiska så har jag inte heller, underligt nog, sett speciellt mycket av TV-serien med Ståehen Fry och – oj, nu minns jag inte ens vad House-skådespelaren heter! – Men det betyder att jag inte heller kan avgöra hur äkta det blir – men boken fick dock helt bra kritik och Faulks lär ha fångat stämningen på ett bra sätt. – Boken är helt rolig, den är också en typisk bok som vinner massor på att man tar del av den som hörbok och på engelska (nå, en sådan här skulle jag aldrig läsa på svenska heller förstås, det gör jag ju inte).
Synpsis från Random House Group:
Bertie Wooster, recently returned from a very pleasurable soujourn in Cannes, finds himself at the stately home of Sir Henry Hackwood in Dorset. Bertie is more than familiar with the country house set-up: he is a veteran of the cocktail hour and, thanks to Jeeves, his gentleman’s personal gentleman, is never less than immaculately dressed. On this occasion, however, it is Jeeves who is to be seen in the drawing room while Bertie finds himself below stairs – and he doesn’t care for it at all. Love, as so often, is at the root of the confusion. Bertie, you see, has met Georgiana on the Côte d’Azur. And though she is clever and he has a reputation for foolish engagements, it looks as though this could be the real thing. However, Georgiana is the ward of Sir Henry Hackwood and, in order to maintain his beloved Melbury Hall, the impoverished Sir Henry has struck a deal that would see Georgiana becoming Mrs Rupert Venables. Meanwhile, Peregrine ‘Woody’ Beeching, one of Bertie’s oldest chums, is desperate to regain the trust of his fiancée Amelia, Sir Henry’s tennis-mad daughter. But why would this necessitate Bertie having to pass himself off as a servant when he has never so much as made a cup of tea? Could it be that the ever-loyal, Spinoza-loving Jeeves has an ulterior motive?