Stefan Zweig: Schacknovell.
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Jag har tidigare lyssnat på tyska på Das Haus in der Rothschildallee.
Jag tycker ju inte om noveller normalt, men den här var bra, också Auschwitz-tema.
Jane Austen: Lady Susan (troligen skriven 1794 men publiserad 1871)
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Johanna Fridell
Det här är en kortroman och en brevroman. Huvudpersonen är otrevlig, vilket ev. gör att uppläsaren läser jättekonstgjort (så som en amatör skulle spela teater om man ska föreställa en sådan här person…). Det var ju översättning – Jane Austen ska man nog ta del av på engelska. Och jag tycker ju inte om så här korta böcker
Kate Atkinson: A God in Ruins. 2015
Ljudbok (CD, lånad från Åbo stadsbibliotek).
Atkinson har bra språk, det här var dessutom min favorittyp av bok med händelser under flera tidsperioder i personernas liv, sett ur flera personers perspektiv. Det hoppade mellan tidsperioderna men blev inte ’råddigt’. Det här var en Berättelse.
Jag lyssnade på Atkinsons Started Early, Took My Dog tidigare i år, och läste Human Croquet 2013. Hoppas jag hittar fler av hennes böcker som ljudböcker, de är njutbara. Rekommenderas!
Dick Harrison: Ofärd. 2007.
Ljudbok (CD, köpt på loppis i Stockholm).
Författaruppläsning.
Jag är ju inte intresserad av medeltidshistoria, inte ”riktig” historia och inte i romanform. Harrison är ju underbar att lyssna på – det här är en nysvensk (:-) vars språk är fint (han saknar de dialektala diftongerna – vilket jag antar de är! – utan har bara det skånska r:et).
Men alltför långt (16 skivor) och bara inte intressant…
Väinö Linna: Tuntematon sotilas. 1954.
Hörbok (CD, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Veikko Huovinen
Jag har länge tänkt läsa boken på finska, men inte kommit mig för – den är antagligen också rätt jobbig att läsa, eftersom de ju talar dialekt. Dvs. det var ju absolut hörbok som passade i det här fallet – jag tyckte också uppläsningen var bra.
Jag har inte sett hela filmen massa gånger, men förstås så mycket att många scener är bekanta, men dessutom fanns det nog också både tragiska och roliga scener i boken som jag inte kunde återkalla somm bildminne från filmen. Och jag minns inte att Koskela framhävdes i filmen så mycket som i boken, dvs. att de såg upp till honom så mycket. Men Rokka var nog identisk i boken och filmen :-).
Jag lyssnade helt medvetet på den direkt efter På västfronten inte nytt, det var ju lite intressant med två klassiker-krigsböcker efer varandra.
Bl.a. PS Rakastan kirjoja har också bloggat om den.
Erik Maria Remarque: På västfronten inte nytt (utkom på tyska 1929).
Hörbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Tomas Bolme
Jag tror att jag inte sett filmen (eller filmerna alltså), men har läst boken som ung då jag plöjde klassiker. Den var ju nog mycket bra, tyckte jag nu – och är ju helt tidlös, kunde handla om vilket krig som helst.
Agneta Pleijel: Drottningens chirurg. 2006
Hörbok (5 CD, lånad från Lovisa stadsbibliotek).
Uppläsare: Peder Falk.
Jag är inte helt säker om jag läst någon bok av Pleijel tidigare, har nog lite varit rädd för att hon är för pretentiös, men som hörbok gick det helt bra, fastän det här inte är min favorittyp av historisk roman (huvudpersonen är läkare åt bl.a. drottning Lovisa Ulrika.) Bra uppläsning.
Jan Guillou: Att inte vilja se. 2014
Hörbok (mp3, julklapp åt Toffe).
Uppläsare: Torsten Wahllund.
Del 4 av serien om bröderna Lauritzen (”Det stora århundradet” kallas serien). Den här utspelas under andra världskriget, med äldsta broder Lauritz i huvudrollen. Det här var kanske den sämsta av böckerna i serien hittills, men klart är att jag vill läsa del 5 ändå. Det är ju 1900-talshistoria, Guillous fina språk – i någon rikssvensk blogg tyckte de att språket var lite stelt, men det beror ju nog på att Guillou skriver korrekt svenska, ex. inga irriterande ”själv” i tid och otid :-).
Johannas deckarhörna bloggade om den.
Ildefonso Falcones: Katedralen vid havet. Utgiven 2006 i Spanien.
Hörbok (mp3), köpt på loppis i Stockholm.
Uppläsare: Johan Rabeus.
Den här har fått väldigt varierande mottagande i bloggar, endel tycker den är jättebra och endel kritiserar den för att vara såpa! Den var storsäljare i Spanien. Katedralen som avses är Santa Maria del Mar.
Den utspelas på 1300-talet i Barcelona, och det är ju lite dålig utgångspunkt för mig, jag är ju inte riktigt intresserad av den här tidsperioden. Ställvis är den också ganska rå och ställvis nog sedan ganska melodramatisk. Och för att försöka vara övertygande så måste den ju också vara lång… Nog är ju Carlos Ruiz Zafóns ”Vindens skugga” mycket bättre, men de har ju inte heller annat gemensamt än att de utspelas i Barcelona.