Kristiina Vuori: Neitsytkruunu. 2020
Ljudbok (mp3, 12 h 12 min)
Uppläsare: Krista Putkonen-Örn
alvella 1498 Anna Hansintytär Tott naitetaan häntä 20 vuotta vanhemmalle miehelle, valtaneuvos Henrik Bitzille. Jo Ingeborg-tädin hovissa Anna on oppinut, että suvun tahtoon on taivuttava. Oppi on kova, sillä Annan sydän kuuluu jo toiselle.
Tommi Kinnunen: Ei kertonut katuvansa. 2020
Ljudbok (mp3 9 h 20 min)
Uppläsare: Krista Kosonen
Alkukesällä 1945 viisi naista lähtee norjalaiselta vankileiriltä kotimatkalle läpi poltetun Lapin. Naiset eivät kysele toisiltaan, miksi lähtivät saksalaisten matkaan. Kaikki eivät ymmärrä sitä itsekään.
Boken handlar om deras vandring tillbaka till Finland.
Och visst är Kosonen bra uppläsare.
Julian Fellowes: Belgravia.2016
Inbunden (från kirppis)
Den börjar på the Richmond Ball i Bryssel (the evening of 15 June 1815, the eve of the Battle of Waterloo, the great and the good of British society have gathered in Brussels) – dvs. samma fest som finns i Vanity Fair (som jag såg två TV-serier om).
On at what is to become one of the most tragic parties in history – the Duchess of Richmond’s ball.
Den kommer snart som TV-serie, ser fram emot det!
Kaari Utrio: Vehkalahden neidot. Utkom första gången 1971.
Ljudbok (mp3, ca 14 h)
Handlar om adelsflickorna Margareeta och Helleka på 1400-talet. – Jag har inte läst många av Utrios romaner som utspelas på medeltiden, men som hörbok var den här helt ok – lite mycket romantik och ganska lite historia dock.
Britt-Marie Mattsson: När kriget kom till Lyckhem. 2014
Pocket (från kirppis i Västra Nyland) + e-bok.
Jag har tidigare lyssnat på Vi tolererar inga förlorare (om Kennedyklanen) av Mattsson, vilken jag tyckte var jättebra. Den här var lite trög. Kriget som här avses är första världskriget, som kommer till författarens morföräldrar via släkten som emigrerat till USA (hennes morbror stupar).
Margaret Atwood: Alice Grace. 2013
Ljudbok (13 CD, ca 16 h, Åbo stadsbibba)
Elisbet Nemert: Blå längtan. 2018
Ljudbok (CD, Åbo stadsbibba, 14 h 31 min)
Uppläsare: Anna Maria Käll
Två maskrosbarn som förs samman av ödet som föds 1950, Naomi i Nigeria, Pia i Sverige. Naomi ser annorlunda ut och förskjuts av sin familj. Hon räddas av Jorinda som kan allt om läkande växter och låter henne växa upp på savannen med elefanter och lejon som vänner. Pia föds på Södra BB i Stockholm, hennes föräldrar är alkoholister och uppväxten i ett missbrukarhem sätter djupa spår. Jorinda mördas och Naomi hamnar på barnhem. Dit kommer den svenska överläkaren Birgitta Kronwall som adopterar flickan med läppspalt och anses bära ”det onda märket”. Naomi får följa med till Sverige, ett Sverige där man ytterst sällan ser människor med en annan hudfärg. I den helvita skolan i förorten Årsta i Stockholm möts Naomi och Pia. Och från den stunden flätas deras liv samman. – Också världshändelser fram till mitten av 70-talet flätas in i berättelsen.
Helt annan typs bok av Nemert, som tidigare skrivit historiska romaner om kvinnor.
Susanna Alakoski: Bomullsängeln. 2020
Ljudbok (CD, 13 h 9 min, Lovisa stadsbibba)
Första delen i en planerad tetralogi: fyra romaner om fyra generationer kvinnor från Österbotten. Hilda är född 1905. Hon är 13 år under det blodiga inbördeskriget (hennes familj på Sorola är på vita sidan, bl.a. Sanna-täti finns där) och 16 när hon blir gravid och körs bort från fädernegården. Kvinnorna i släkten är kända för sina stora bröst och för att de föder döttrar med sätesbjudning. Vasa blev tillfällig huvudstad i det vita Finland. När Hilda tjänar piga på andra människors gård får hon dela kammare med Helli. Hellis far räknades till de röda. Den lydiga och ängsliga Hilda och den uppkäftiga Helli blir kamrater. Tillsammans drömmer de om livet på bomullsspinneriet i Vasa där det finns elektriskt ljus, ”konditorier” och ”soaréer”. Boken följer Hilda och Helli genom Finlands dramatiska 1900-talshistoria fram till efterkrigstiden, då textilarbeterskorna (”bomullsänglarna”) får semester och kan åka på bussutflykt till Tammerfors och Helsingfors. Då barnen flyttar till Borås för att arbeta skift och lämnar barnbarnen åt farmor att ta hand om.
Jan Guillou: Den andra dödssynden. 2019
Ljudbok (mp3, 15 h)
Uppläsare: Tomas Bolme
Del 9 av det stora århundradet, om 80-talet, med Eric Letang i huvudrollen.
Pirjo Tuominen: Vallasrouva, 2020
Ljudbok (mp3, ca 15 h 30 min)
Uppläsare: Krista Putkonen-Örn
Fortsättning på Opettajatar.
Rosa Örn on kypsään ikään ehtinyt nainen, leski ja vapaaherratar. Nyt on hänen lastensa vuoro valloittaa maailma ja sydämet. Vanha kartano palaa poroksi ja uuden Kotkankallion rakentaminen alkaa. Rosa haluaa kouluttaa niin omat lapsensa kuin kaksi kasvattiaankin ajan parhaaseen tyyliin. Se merkitsee opintoja ulkomailla ja etenkin tyttölapsille kamppailua kivisellä uralla. Myös rakkaus koettelee Akilan nuoria, eivätkä sen liekit armahda vapaaherratartakaan. 1800-luvun jälkipuoliskolla Suomi ja Eurooppa elävät rauhan ja vahvan talouskasvun sekä kiihkeän teollistumisen aikaa. Opintiet avautuvat vähitellen myös naisille ja monenlaiset uudet opinahjot saavat alkunsa.