Philip Teir: J & B. Scener ur ett skenäktenskap

Philip Teir: J & B. Scener ur ett skenäktenskap. 2023
Inbunden (dedikation av Bitte Westerlund)

Bitte öppnar Jörns dator för att leta upp hans utländska kontakter. I hans mejlkorg hittar hon 520 mejl som Jörn och H skrivit till varandra. Hon läser dem alla; hon kan inte låta bli.Hela Finland kände till Jörn Donners och Bitte Westerlunds förhållande. Men kände Bitte sin man?Bitte, som är nästan 30 år yngre än Jörn, ställs inför hans många hemligheter först efter hans död. Hon inleder en utforskning av den nästan 40 år långa relationen. Jörn var känd inte bara för sin kaxighet utan också för sina relationer med kvinnor. Hur många var de egentligen? För första gången drabbas Bitte av svartsjuka och besatthet. Vad var det för ett äktenskap hon levde i?Bitte läser böcker, brev, besöker arkiv och kontaktar folk som kände Jörn. Samtidigt minns hon barndomen på landet, studieåren, tiden i Los Angeles, livet i Bromarv och komposten som Jörn hatade.För boken har Philip Teir intervjuat Westerlund, och hennes söner och vänner.

Merete Mazzarella: Den försiktiga resenären

Merete Mazzarella: Den försiktiga resenären. 2019
Inbunden (Emmaus)

På kryssningsfartyget Baemar råder rutiner, upprepning, samma promenad på däck varje dag. Tillvaron styrs av en stadig rytm, och det känns lätt, kravlöst och samtidigt lite fånigt och komplicerat. Trots ambivalensen upplever resenären Mazzarella en stark fascination för kryssningsmiljön.
I Australien möter hon en naturskön och vild kontinent med vänliga människor, färgrikt djurliv och brutal historia. Hon och hennes L blir särskilt förtjusta i staden Brisbane, och dit vill de, till sina vänners förvåning, ständigt återvända.
Mazzarellas nya är en bok om att resa, om olika sätt att resa, om att resa utan att vara äventyrligt lagd.

Lars Sund: En morgontrött fågelskådares år – från tallbit till talltita

Lars Sund: En morgontrött fågelskådares år – från tallbit till talltita. 2022
Ljudbok (BookBeat, 5 h 22 min)
Uppläsare: Christian Sandström

Ett drygt decennium efter de första bekännelserna återkommer han med berättelser om nya faågelmöten under ett märkligt år dominerat av global pandemi. Det första han ser i januari är en tallbit och en duvhök – det sista han skådar i december är en bergand och en talltita. Fågelskådaren ser ovanliga och vanliga arter och låter sig på nytt överraskas av hur märkliga och komplexa varelser fåglarna är. Den morgontrötta fågelskådaren kämpar vidare med sitt fågelberoende. Läget har inte blivit bättre: han har nu även gått ner sig i fototräsket, trots tidigare löften om att aldrig skaffa kamera.

Sirpa Kähkönen: 36 uurnaa

Sirpa Kähkönen: 36 uurnaa. 2023
Ljudbok (7 h 46 min)
Uppläsare: Krista Putkonen-Örn

Kirjailija Sirpa Kähkösen äiti Riitta (s. 1941) kuoli maaliskuussa 2022 pitkään sairastettuaan. Eläessään hänen oli vaikea ottaa rakkautta vastaan. ”En sure kuolemaasi, suren elämääsi”, Sirpa Kähkönen kirjoittaa. Riitta oli atleettinen, kaunis ja lahjakas. Kuusitoistavuotiaana koettu liikenneonnettomuus muutti hänen elämänkulkunsa. Kirjassaan Kähkönen kuvaa 1950-luvun tytön elämää ja onnettomuuden jälkeistä dramaattista murrosta Riitta-äitinsä päiväkirjojen kautta. 36 uurnaa kertoo tanssilavoista, murtuneesta mielestä, liehuvista helmoista, 60-luvun äidistä, amfetamiinia sisältäneistä Mirapront-laihdutuspillereistä, ahdistuksesta, vihasta ja psykoosin hetkistä.
36 uurnaa on vuoden 2023 Finlandia-voittaja sekä Runeberg-palkintoehdokas 2024

Hanna-Reetta Schreck: Minä maalaan kuin jumala

Hanna-Reetta Schreck: Minä maalaan kuin jumala. 2023
Ljudbok (16 h 51 min, BookBeat)
Uppläsare: Sanna Majuri

Elämäkerta Ellen Thesleffistä, jota pidetään nykyään yhtenä merkittävimmistä pohjoismaalaisista maalareista. Thesleff oli monin tavoin edelläkävijä aikana, jolloin naistaiteilijoiden oli liki mahdotonta saada tunnustusta osana taidemaailmaa. Thesleff oli kosmopoliitti, joka oli kuin kotonaan niin Suomessa, Pariisissa kuin Firenzessäkin. Tärkeässä osassa ovat myös ajan mittapuun mukaan varsin boheemi lapsuudenperhe ja kulttuurimaailman sosiaalisen elämän pyörteet kuin myös Thesleffin hyvin yksityiset ja intiimit elämäntunnot – syvästi tuntevan taiteilijan ilot, murheet ja kaipaus.

Nina van den Brink: ”Jag har torkat nog många golv”

Nina van den Brink: ”Jag har torkat nog många golv” – En biografi om Maja Ekelöf. 2023
Ljudbok (BookBeat 16 min 49 min)

1970 vinner en okänd 52-årig städerska Rabén & Sjögrens stora romantävling med Rapport från en skurhink, en dagbok från en hård låglönevardag. Maja Ekelöf får komma till Stockholm och ta emot priset från den tidens stora: Astrid Lindgren, Lars Gyllensten och Alva Myrdal. Över en natt har städerskan och fembarnsmamman från Karlskoga blivit en rikskändis. Plötsligt är hon en del av Sveriges politiskt engagerade kulturetablissemang. Alla vill ha med henne: Grupp 8, FNL, KFML(r), hon valkampanjar med Sven Wollter och Fred Åkerström och åker på kurser i DDR. Men berättelsen om Maja Ekelöf är inte bara en framgångssaga. Hon ser igenom omgivningens välvilliga men nedlåtande attityder, hur hon blir ett slags maskot för de vänsterintellektuella, och mot slutet av sitt liv blir hon alltmer desillusionerad.

Augustvinnare 2023, jag lyssnade på henne på Bokkalaset 2023.

Elisabeth Åsbrink: Och i Wienerwald står träden kvar

Elisabeth Åsbrink: Och i Wienerwald står träden kvar. 2011
Ljudbok (ÅAB, 10 h 58 min)

Femhundra brev från Wien, prydligt sorterade efter årtal, ombundna med snöre och förvarade i en IKEA-kartong. Adressaten var Otto, en judisk pojke som tretton år gammal ensam kommit till Sverige från ett Österrike som alltmer präglades av nazisternas maktövertagande 1938. Ottos föräldrar blev kvar i Wien och bevittnade den tilltagande terrorn mot den judiska befolkningen. Breven till Otto visar hur deras vardagsliv hela tiden kringskärs. De försöker hålla modet uppe, både på sig själva och på sonen, de gläds åt att han har nått friheten, men samtidigt lyser sorgen och saknaden igenom. De sista brev Otto får har avsändaradressen Theresienstadt – hans föräldrar skulle aldrig återvända. I Sverige hamnade storstadspojken Otto på landet. Med tiden fick han arbete som dräng hos familjen Kamprad på gården Elmtaryd i Agunnaryd. Mellan sonen i huset, Ingvar, och Otto uppstod en stark vänskap. Samtidigt var Ingvar Kamprad aktivt engagerad i nazistiska organisationer och en stor anhängare av fascisten Per Engdahl.

Åsbrink använde breve men också intervjuer med Ingvar Kamprad gjorda 2010. Augustvinnare 2011! Årets fackbok.

 

Claudine Monteil: Marie Curie ja tyttäret

Claudine Monteil: Marie Curie ja tyttäret. (Marie Curie et ses filles 2021)
Ljudbok (ellibs,10 h 46 min)

Kahdesti Nobel-palkittu Marie Curie taisteli tasa-arvoisesta kohtelusta hyvin miehisessä tiedemaailmassa. Vaikka Marie Curie tunnetaan ennen kaikkea radioaktiivisuuden tutkimuksen uranuurtajana ja hänen tyttärensäkin sai fysiikan Nobel-palkinnon, ei Marie Curien ja hänen tyttäriensä Irènen ja Èven tarina ole vain kertomus kemian ja fysiikan suurista edistysaskelista. Ennen kaikkea se on vangitsevasti kirjoitettu tietokirja aivan erityislaatuisesta perheestä ja myös olennainen pala feminismin ja tasa-arvon historiaa. 38-vuotiaana leskeksi jäänyt Marie työskenteli itseään säästämättä ja kannusti myös lahjakkaita tyttäriään etenemään urillaan. Naisten toiminta ulottui tiedelaboratorioista ja opetustyöstä aina sotaponnistuksiin ja kansainväliseen politiikkaan saakka.
Marien, Irènen ja Èven elämät risteävät useiden kuuluisien henkilöiden, mm. Albert Einsteinin, Simone de Beauvoirin ja Eleanor Rooseveltin, kanssa.

 

Hanna-Reetta Schreck: Säkenöivät ja oikukkaat

Hanna-Reetta Schreck: Säkenöivät ja oikukkaat. Suomen kultakauden naisia. 2021
Ljudbok (BookBeat, 7 h 52 min)
Uppläsare: Krista Putkonen-Örn

Ellan Edelfelt ja Aino Sibelius muistetaan ensisijaisesti tunnettujen miestensä vaimoina, mutta millaisia ihmisiä he olivat pyrkimyksineen ja unelmineen? Kaunokirjallisella vetävyydellä kirjoitettu teos piirtää uudenlaisen kuvan vuosisadan vaihteen kiihkeästä ja ristiriitaisesta ajasta. Ellen Thesleffin ja Alma Söderhjelmin kaltaiset oman tiensä kulkijat kyseenalaistivat naisen perinteiset roolit ja näyttivät suuntaa muille dekadenssin aikakauden naisille.