Axel Schulman: Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött. 2011
E-bok (ÅAB)
Om hur Schulman träffar sin nuvarande fru.
Märta Tikkanen: Århundradets kärlekssaga. 1978
Pocket (från Emmaus i början av juni 2021 – min version är så gammal att inte ens finns bild i nätet…)
Oerhört bra ”roman” om kvinnan med en supande narcissist…
Christine Arnothy: Jag är femton år och vill inte dö. 2015
Ljudbok (ÅAB, 3 h)
I en källare i Budapest 1945 sitter Christine Arnothy medan striderna rasar ovanför henne. I det lilla källarutrymmet under familjens sönderbombade våning befinner sig en skara människor som förenas i sin kamp för att överleva. Sedan fölljer man även familjens flykt från Budapest undan Sovjet.
Fatima Bremmer: Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström. 2017
Ljudbok (mp3, 12 h)
Uppläsare: Marie Richardson
Augustpriset för fackböcker.
Sveriges första undersökande reporter – under falsk identitet slet hon som piga på en bondgård, hon levde ett halvår med samer i Lapplands piskande snöstormar och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. Hon räddade hela byar från svältdöden under finska inbördeskriget och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. De banbrytande reportage som hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken. Ester Blenda Nordström var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Hon körde motorcykel, rökte pipa och trotsade alla normer som begränsade kvinnors liv i början av 1900-talet. Hon blev dock alkoholiserad och sjuk, dog relativt ung.
Mycket intressant! (Lyssnade samtidigt som jag läste När kriget kom till Lyckhem, och samma saker, även detaljer, om Sveriges inställning till kriget, kom upp i båda)
Britt-Marie Mattsson: När kriget kom till Lyckhem. 2014
Pocket (från kirppis i Västra Nyland) + e-bok.
Jag har tidigare lyssnat på Vi tolererar inga förlorare (om Kennedyklanen) av Mattsson, vilken jag tyckte var jättebra. Den här var lite trög. Kriget som här avses är första världskriget, som kommer till författarens morföräldrar via släkten som emigrerat till USA (hennes morbror stupar).
Eeva Oehlandt: Elossa – Erään perheen historia. 2019
Ljudbok (mp3)
Uppläsare: Marja Valkama
Baseras på Oehlandts släktutredning: Katja löytää autotallin laatikosta paketin, jossa on isän hänelle perinnöksi jättämä harvinainen kirja, Karamazovin veljekset, venäjänkielinen alkuperäisteos. Kirjan välistä löytyy sota-ajan valokuva, jossa Katjan isoisä seisoo lumisessa metsässä upseerinpuvussa, kivääri olalla ja karttalaukku vyötäisillä.Alkaa selvittelytyö ja löydetyn tiedon valossa käsitys asioiden kulusta ja merkityksestä vaihtelee riippuen henkilöstä. Johtolankoja seuraamalla paljastuu, että esi-isä on ollut venäjänkielinen ja kantanut eri sukunimeä ja jopa taistellut vuonna 1918 punakaartissa, vaikka olikin talvisodassa upseerina. Myös syntymäpäivästä on kaksi versiota: juliaanisen kalenterin mukainen ja nykyisen ajanlaskun mukainen. Perhe on kotoisin Suistamolta, eli siis Raja-Karjalasta ja nimistöltään venäläinen. Sehän tuohon aikaan oli ortodoksien piirissä tapana. Suistamo kuului lueeseen, jossa asui karjalaista, karjalankieltä, puhuvaa ortodoksista väestöä. Varsinaiset venäläiset olivat hyvin harvinaisia, mutta uskontoahan pidettiinkin kauan olennaisena asiana, ei kieltä.Suomalaiskansallinen herätys näkyi myös siinä, että karjalaiset muuttivat venäläiset nimensä suomalaisiksi. Tässä tapahtui siis samanlainen prosessi kuin ruotsinkielisiä nimiä suomalaistettaessa.