Av Maren Jonasson

I vårt forskningsprojekt har vi vridit och vänt på småhandeln, de kringresande handelsmännen, marknaderna och marknadsartisterna, och synat dem ur alla vinklar. Mitt i värsta julstressen kom vi ändå på att vi ju helt glömt bort att skriva till jultomten … nej, om julmarknaderna!

Vad avsåg man med ”julmarknad” i slutet av 1800-talet och vilken typ av tillställningar var det frågan om? Vad var en Tomasmarknad och motsvarar den dagens julmarknader? Eller fanns det olika typer av julmarknader riktade till olika besökare? Här några frågor man kan fundera på medan morotslådan är i ugnen.

Tomasmäss, Tomasdagen den 21 december, var förr en helgdag och en marknadsdag. I Sverige kallades dagen också Tomas fylletunna, vilket hänger ihop med att julölet skulle avsmakas då. I Finland var man knappast sämre, vilket talesättet ”Tuomas tuleepi tuoppi kainalossa” vittnar om.(1)

Tomasdagen var också årets kortaste dag och efter den dagen inträdde julfriden som skulle vara fram till Knutsmäss, den 13 januari. På Tomasmarknaden hade besökarna möjlighet att införskaffa det sista de behövde för sitt julfirande, men också fylla på t.ex. saltförråden för vintern.

I Finland är Tomasmarknad eller Tuomaan markkinatfortfarande en levande tradition och ett viktigt evenemang på många håll. I Helsingfors satsar staden stort på att marknadsföra sin jul- eller Tomasmarknad som pågår från självständighetsdagen fram till den 22 december på Senatstorget. Turister och besökare från när och fjärran men också Helsingforsborna själva får ta del av ett brett sortiment av virkat, stickat, vävt och tovat samt glögg, honung, senap och andra matvaror tillverkade i huvudsak i mindre skala. Det självklara blickfånget är den stora karusellen, upplyst och i gammal stil.(2)

I Tavastehus firade man i år Tuomaan markkinat på Tavastehus slott med ljusshow, musikprogram, pysselverkstad, gudstjänst och ett femtiotal försäljare. Silversmycken, honung, hantverk, nepalesiska handarbeten och tiotals andra produkter frestade besökarna. Också produkter som fångarna i Vånå (fi. Vanaja) fängelse hade tillverkat kunde köpas under Tomasmarknaden i Tavastehus.(3)

Som vi inom projektet sett när vi undersökt höst- och vintermarknaderna spelade vädret en avgörande roll för kommersen och tillströmningen av marknadsbesökare. Senhösten och vintern är vädermässigt utmanande. Från Tomasmarknaden i Åbo 1851 rapporterade tidningarna att vädret ställt till det för marknadsbesökarna. De mer långväga försäljarna hade tvingats utebli helt, vilket naturligtvis påverkat omsättningen. Rågmjöl, korn, kalvkött och smör hade trots detta funnits till salu. Eftersom det var osäkert om fartyget Åland som var på väg mot Finland med salt skulle hinna fram innan vintern kom, steg saltpriset på marknaden relativt högt.(4)

Överdriven nitiskhet kunde också leda till att julmarknaden inte förlöpte på önskat sätt. Signaturen Notabenius riktar svidande kritik mot ordningsmyndigheternas agerande i Björneborg under den lokala Tomasmarknaden i december 1885. Marknaden var mycket välbesökt, vädret vackert och kommersen av allt att döma fortfarande livlig när stadens ordningsmakter ryckte ut och körde bort alla försäljare från torget. Enligt stadens ordningsstadga fick ingen torghandel förekomma efter klockan tolv och ”wederbörande myndighet” som gett order om ”avhysningen” hade enligt Notabenius inte visat någon förståelse vare sig för försäljare som fortfarande hade osålda varor eller köpare som inte ännu hunnit skaffa det de oundgängligt behövde.(5)

Under senare hälften av 1800-talet börjar det vid sidan av de ovan beskrivna Tomasmarknaderna där i huvudsak traditionella allmogevaror såldes och köptes även förekomma en helt annat typ av marknader som också gick under benämningen ”julmarknad” i tidningspressen.

Initiativet att grunda en anstalt eller ett sjukhem för obotligt sjuka i Helsingfors togs senhösten 1864.(6) Pengarna för verksamheten skulle samlas in genom donationer och julmarknader.(7) De produkter, främst handarbeten, som såldes under dessa julmarknader var tillverkade och donerade för ändamålet av stadens ”fruntimmer”; i det här sammanhanget var de ofta professorskor, prostinnor och adelsfröknar, crème de la crème bland damerna i det dåtida Helsingfors. Vinsten från försäljningen gick oavkortad till sjukhemmets verksamhet. Som Alexandra Ramsay visat i sin avhandling Huvudstadens hjärta: Filantropi och social förändring i Helsingfors – två fruntimmersföreningar 1848–1865 var välgörenhet, insamlingar och olika typer av fruntimmersföreningar på tapeten i Finland precis vid den här tiden.

Sjukhemmet för obotligt sjuka öppnade på Wladimirsgatan 54, det vill säga nuvarande Kalevagatan. Verksamheten och välgörenhetsarbetet leddes av kvinnor med släktnamn som Langenskiöld, von Born, von Becker, Pipping, af Brunér, Borgström, Estlander, Lagus och så vidare.(8) En middag som man hållit för biskop Schauman hade inbringat 1575 mark för sjukhemmet och den första julmarknaden som arrangerades i Societetshusets stora salong inbringade ca 2000 mark.(9)

Redan platsen i sig, Societetshuset, gav den här typen av julmarknader – julbasarer skulle vi kanske säga i dag – en viss prägel och berättar något om vilka besökare man förväntade sig. Försäljningen av värdefulla föremål donerade av grevinnan Adlerberg, generalguvernörens fru, bidrog på ett märkbart sätt till att julmarknaden 1870 inbringade över 3000 mark, eller nästan hälften av sjukhemmets årsbudget. Musik i någon form var en oskiljaktig del av alla marknader och Finska gardets musikkår spelade många år på julmarknaderna till förmån för sjukhemmet för obotligt sjuka.(10)

År 1890 bedömde sjukhemmets styrelse att verksamheten kunde bedrivas utan allmänhetens bistånd och valde därför att inkomsterna från julmarknaden och allegrilotteriet i stället skulle tillfalla ett nybyggt ålderdomshem i staden, ”De gamlas hem”, och den förening som stod bakom hemmet.(11)Allegrilotterierna var omåttligt populära snabblotterier vid den här tiden. De var vanliga på alla typer av marknader och när lottköparen rullade upp papperslotten kunde hen genast se om lotten var en nit eller om den utfallit med vinst. Ordet allegrilotteri kommer från ryskans allegri med samma betydelse, och förleden självfallet ytterst från italienskans allegria och allegro.(12)

När The Times listade de elva mesta och bästa julmarknaderna i Europa 2019 toppas listan av Salzburg, Berlin och Budapest.(13) När man i dag tänker på stora europeiska julmarknader med tiotusentals besökare är det ändå lätt att bli lite allvarlig och dyster till sinnes. Många kommer kanske att tänka på julmarknaden på Breitscheidplatz i västra Berlin som utsattes för ett terrordåd i december 2016, och i år utrymde polisen samma marknad efter att det kommit in uppgifter om ett misstänkt, potentiellt farligt föremål. Något farligt föremål hittades ändå inte och polisen kunde ta bort avspärrningarna. Beredskapen kring de europeiska julmarknaderna har varit och är förhöjd efter händelserna i Berlin 2016 då tolv personer dog och tiotals skadades i en lastbilsattack.(14)

Nu var det inte meningen att lägga sordin på julstämningen genom att skriva om terrorattacker så här på slutet. Morotslådan är färdig men köttbullarna behöver ännu rullas. Det mesta börjar vara klart för julfirandet och julbordet. Jag lämnar er med tanken att ”julbord” under 1800-talet ofta var liktydigt med bokhandlarnas och boklådornas bokbord där man dukat med julens bokläckerheter till förmånliga priser.(15)

Noter:

(1) Tuomaan päivä, http://www.taivaannaula.org/perinne/kansanperinteen-pyhat/tuomaan-paiva/ (hämtad 23/12 2019).

(2) Tomasmarknaden på Senatstorget i Helsingfors, https://tuomaanmarkkinat.fi/sv/ (hämtad 23/12 2019).

(3) Tomasmarknaden på Tavastehus slott, https://www.kansallismuseo.fi/sv/evenemang/tuomaan-markkinat-haemeen-linnassa (hämtad 23/12 2019).

(4) Suometar 7/1 1852.

(5) Björneborgs Tidning 2/1 1886.

(6) Lasaretten vårdade i regel inte de som var obotligt sjuka.

(7) Helsingfors Dagblad 9/11 1864.

(8) Suomen Julkisia Sanomia 23/11 1865. Fler namn uppräknas i Suomalainen Wirallinen Lehti 24/11 1866.

(9) Finlands Allmänna Tidning 20/12 1864.

(10) Se t.ex. Nya Pressen 6/12 1888.

(11) Uusi Suometar 23/11 1890.

(12) Svenska Akademiens ordbok, uppslagsordet allegrilotteri, fliken för ordets etymologi, https://svenska.se/saob/?id=A_0979-0019.RnL6&pz=5 (hämtad 23/12 2019).

(13) Eleven of the best Christmas markets in Europe for 2019, https://www.thetimes.co.uk/expert-traveller/destinations/europe/best-christmas-markets-holidays(hämtad 23/12 2019).

(14) Attentatet i Berlin 2016, https://sv.wikipedia.org/wiki/Attentatet_i_Berlin_2016(hämtad 23/12 2019).

(15) Se t.ex. Helsingfors Tidningar 20/12 1854.