Jannica Heinström föreläste vid Dididi-seminariet 19.11.2014 kring wikis i undervisningen. Heinström har doktorerat på universitetsstuderandes informationssökning år 2002. När hon besökte Vasa övningsskola var det ett avslutat projekt inom gymnasieutbildningen som hon hänvisade till. Projektet innebar att två grupper i gymnasiet, en i historia och en i modersmål, arbetade i mindre grupper kring wikis. Lärarna hade planerat övningarna och forskarna intervjuade senare studerande kring hur wikiarbetet påverkat deras skolarbete i kurserna. Mera info om det övergripande Tieto haltuun-projektet finns här.

Wikipedia är ett omtvistat ämne i skolorna och vissa godkänner inte alls Wikipedia som en källa, trots att det är där de flesta av oss hamnar förr eller senare. Det är knappast någon nyhet att Wikipedia faktiskt innehöll färre felaktigheter än uppslagsverket Encyclopaedia Britannica. Idén med Wikipedia är förstås att arbeta fram artiklar tillsammans och därför inkluderas också den kollaborativa aspekten i Heinströms projekt. Samarbetet verkade inte ha fungerat speciellt väl och många grupper delade helt enkelt upp övningen och skrev den enskilt.

Heinström presenterade många intressanta resultat, men ett var att största delen av de 35 respondenterna skrev för läraren och offentligheten med Wikipedia inverkade på rätt få studerande. Vissa upplevde en större press när de skrev offentligt och det fanns de som tog det som ett personligt påhopp om någon ändrade eller raderade deras texter. För en av respondenterna skrevs texten om med tanke på medstuderande som skulle använda wikina som en lärobok inför provet, vilket tolkades som en ökad omtanke om andra. Bedömningen upplevdes som en central bit av uppgiften och för några respondenter var wikis anonyma inlägg och krävde därför inte lika stor ansträngning, men motsatta åsikter fanns också och upplevde den offentliga texten som mera krävande än när enbart läraren läser den. Informationssökningen i sig verkade inte vara ett problem, men däremot nog analysen av materialet, vilket också tidigare forskning bekräftar.

I och med att jag jobbat en del med wikis och samarbetsinlärning under min forskningsprocess så känner jag igen mycket av det som Heinström talade om. Samtidigt undrar jag var det pedagogiska tänket fanns när övningarna planerades. Det kommer inte som någon överraskning att studerande är fokuserade på bedömningen. Vi må vara sociala djur i grunden, men samarbete är något vi lär oss och något som vi kan bli bättre på. Så länge som bedömningen utgår ifrån individuella prestationer så ser få studerande nyttan med samarbete.

Grupparbeten kan vara oerhört givande, men de kan också vara bland det värsta i pedagogikens historia beroende på hur de planeras, precis som vilken annan undervisningsmetod som helst. När det krävs problemlösning och olika kreativa lösningar i en övning så blir också samarbetet mera fruktbart eftersom alla gruppmedlemmar kan komma med förslag och föra arbetet vidare. I historia kunde en jämförande analys av en historisk händelse och en aktuell händelse vara exempel på det. Då kan det material som redan finns på nätet utnyttjas för att analysera olika aspekter av händelserna och båda händelsernas relevans kan klargöras tydligt i studerandes texter. En enskild studerande hinner inte bearbeta all den information som finns och därför blir också samarbetet ett stöd, inte ett hinder i arbetsprocessen.

Wikin är ett utmärkt sätt att samla gemensamma projekt, men själva samarbetet och skrivandet har mina grupper gjort i Google dokument och där kan läraren enkelt handleda och följa med skrivprocessen. Ett dilemma med Wikibooks som jag använt är att när flera personer publicerar samtidigt så finns risken att texter försvinner, därför är ett annat gemensamt skrivdokument bättre eftersom texten finns sparad där. Jag bad mina studerande att först skriva in referenserna i Google dokumentet och sedan sparade de hela texten i Wikibooks för att undvika att alla källhänvisningar gick förlorade. Klippa-klistra-metoden är alltså användbar i vissa fall! Även om referenssystemet i wikin känns något föråldrat och onödigt krångligt så tvingar det användarna att skriva in sina källor manuellt och det räcker inte med länkande hit och dit som i bloggar, och det i sig är en värdefull övning.

Heinström konstaterade att lärarens handledning är viktig för att dylika projekt ska fungera och i den grupp där läraren mera aktivt uppmuntrade och stödde gruppernas arbete blev också wikiarbetet mera framgångsrikt. Ta en titt på videoklippet jag länkade till och notera hur central del av undervisningen samarbetet är. Det är ett återkommande arbetssätt under hela kursen och inte enbart ett enskilt moment nu som då. I bästa fall kan det genomsyra skolans verksamhet på många andra plan och stöda gemenskapen bland studerande, respekten för andras åsikter och glädjen över att dela kunskap och lära sig tillsammans med andra.

Charlotta Hilli är doktorand inom Dididi