Vad kan modersmål, litteratur, religion, historia och samhällslära lära av varandra och hur kan dessa ämnen gemensamt tolka en händelse som den arabiska våren? Under en vecka i februari arbetade ämneslärarstuderande i ovannämnda ämnen vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i mindre grupper kring temat arabiska våren i Egypten.

Målet var att de blivande lärarna skulle tänka didaktiskt och skapa ett videoklipp som kan användas i undervisningen på gymnasienivå. Medan de gjorde det här fick de pröva sin samarbetsförmåga och också digitala kompetens. Vår tanke var att de med pekplattor och appen ExplainEverything skulle klara av uppgiften, men de flesta grupper kombinerade både dator och pekplatta, samt olika appar (bl.a. iMovie).

Grupperna har presenterat sina videoklipp och potentiella pedagogiska grepp för lärare som vill använda dem i undervisningen på projektets blogg, men direktlänk till blogginläggen finns under videoklippen. För att genomföra det hela anlitades IT-pedagogen Fredrik Åman för pekplatteintroduktion, journalisten Ingrid Svanfeldt handledde kring manusarbete, dessutom fördes en diskussion med religionsvetaren Nina Björkman som doktorerar på Muslimska brödraskapet.

Projektet är ett sätt att visa hur videoklipp kan användas i undervisningen, vid klassrumsdiskussioner men också som arbetsmetod för studerande och elever. Vi utgick ifrån ett problembaserat lärande (PBL) och grupperna fick arbeta en del på egen hand, men vi hade regelbundna sammankomster där de presenterade sina manusidéer. För varje gång vi träffades hade grupperna utvecklat sina idéer och speciellt manustänket är guld värt i ett dylikt projekt!

En extra guldkant innebar Skypesamtalet med journalisten Yasmine Ryan, som är baserad i Tunisien och kunde jämföra situationen i de båda länderna. Gruppen nedan valde att spela in en del av intervjun (med pekplattan) och använda den i sitt videoklipp. Grupperna har arbetat med olika slags autentiska källor (intervjuer, videoklipp, bilder, citat, dikter) för att förmedla en liten del av ett komplext tema. De hade bearbetat oerhört mycket material för att kunna producera sina videoklipp. En del grupper har källförteckningen i videoklippet, andra har den i sina blogginlägg. De har tolkat källorna och kritiskt granskat dem under processens gång, samt diskuterat upphovsrättsliga frågor. Det här kan vara ett sätt att stärka skolungdomars medie- och källkritiska förmåga.

Det är ingen nyhet att lärare tvingas ta ställning till det som händer i omvärlden, och det är inte enbart historia och samhällslära som kan axla det här ansvaret. För att förklara och förstå det som sker har olika ämnen stöd av varandra, så dylika projekt kan gärna genomföras ämnesintegrativt för att också ge lärare möjlighet att lära av varandra och förstås underlätta handledningen av studerande. Personligen skulle jag inte genomföra det utan mina kolleger Mårten Björkgren (religion), Tom Gullberg (historia och samhällslära), Anders Westerlund (modersmål och litteratur), samt Emilia Sylvin som deltog i mindre skala med geografin och PBL i åtanke. Projektet avslutades med att vi handledande lärare presenterade projektet och ämneslärarstuderande presenterade sina videor under seminariet Läraren och Islam i skolan för bland annat lärare och islamologer. Stort tack till Dididi för det ekonomiska stödet som gjorde det möjligt för oss att anlita de viktiga utomstående experterna!

Charlotta Hilli är doktorand inom Dididi, samt historie- och samhällslärare.