– ett pilotprojekt inför digitaliseringsreformen av studentexamen –
 Lärmiljön i gymnasiet |
Lärmiljön i studentexamen? |
Projektets syfte och mål:
IKT införs stegvis i studentexamen från år 2014 enligt rapporten Åtgärdsförslag för utvecklingen av gymnasieutbildningen (UBS, 2010). Genom utbildning och stödtjänster ska det garanteras att lärarna och studerandena har tillräckliga datatekniska färdigheter. Vid utvecklandet av studentexamen ska man ta hänsyn till lämplig, anpassningsbar teknologi i relation till examenskraven och utmaningarna i olika prov och uppgifter. De ungdomar som börjar på årskurs 1 i gymnasiet hösten 2011 kommer att vara den första årskursen, som har möjlighet att pröva den digitaliserade provformen. Därfor är det synnertigen viktigt att vi i gymnasierna börjar förbereda och utarbeta strategier i god tid.
Projektets övergripande syfte är att öka förståelse för undervisning i modersmål och litteratur i en digitallärmiljö. Detta görs genom ett digitalt lärande och i synnerhet skrivande prövas vid två gymnasieskolor i Svenskfinland från och med hösten 2011. Vi letar svar på följande frågor:
- Hur organiserar gymnasielärarna digitala lärmiljöer?
- Hur utvecklas gymnasieelevernas skrivande då digitala resurser används?
- Hur sker responsgivningen och bedömningen av elevtexter i en digital lärmiljö?
- Hur påverkas studentexamen i modersmål och litteratur av att gymnasieundervisningen digitaliseras och vice versa?
- Hur påverkar projektet kommunikationskulturen mellan elever och elever, lärare och elever samt lärare och lärare?
- Sker ämnesövergripande arbete?
- Realiseras det vidgade textbegreppet som läroplansgrunderna föreskriver (GGU 2003, 32) i praktiken i en digital lärmiljö?
Digitaliseringen kan med fördel skapa behov av att utveckla skrivkulturen på gymnasiet i vidare bemärkelse. Forskningsresultat pekar på att digitalt lärande gynnar kommunikation mellan studerande och lärare (Kjallander 2011). Digital textproduktion möjliggör också snabbare respons och tiligång till omedelbara verktyg för skrivstöd (Kronholm-Cederberg 2009). Både i Finland och internationellt har skillnader mellan flickors och pojkars prestationer i modersmål och litteratur redovisats (i 15-års ålder) och det är angeläget att följa med både gymnasiepojkars och gymnasieflickors skrivutveckling på dator (Hellgren 2011; Pisa 2009; Silverström 20xx). Vid Vasa övningsskola har sedan 2006 genomförts ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring yngre elevers datorskrivning, Intelligent på tangent som utvecklats till ett nationellt utvecklingsprojekt med finansiering från Svenska kulturfonden (Heila-Ylikallio & Häggblom 2010). En beredskap för forskning och utveckling inom modersmålets didaktik är naturlig i och med kopplingen till Åbo Akademis pedagogiska fakultet. Parallellt med gymnasieprojektet Student på tangent (SPT) initieras Pekplattans pedagogiska potential? (PPP) som innovativ lärmiljö inom F-9. Synergieffekter mellan dessa digitala projekt ger mervärde.
Vasa övningsskolas gymnasium samarbetar med UBS när det gäller denna stora förnyelse i skrivpedagogiken inom ämnet modersmål och litteratur. Vid sidan av detta samarbete bygger Vasaöovningsskolas gymnasium ett nätverk med Topeliusgymnasiet i Nykarleby och lärarutbildningen vid ÅA, Vasa för att genom pedagogisk forskning och utvecklingsarbete hitta metoder och verktyg när digitaliseringen utvecklas och utvärderas. Topeliusgymnasiet i Nykarleby har nyligen genomgått en totalrenovering. I augusti 2009 inleddes läsåret i en nyrenoverad fastighet utrustad med den senaste tekniska utrustningen. Varje lärare har egen bärbar dator, varje klassrum är utrustat med videoprojektor, ljudförstarkning, interaktiv tavla och dokumentkamera. Skolan har också en mobil datorpark bestående av tjugo bärbara datorer för de studerande. För skolans lärare är IKT vardag i undervisningen och det blir därför viktigt att tillvarata denna tysta kunskap.
Vid Vasa övningsskolas gymnasium och Topeliusgymnasiet i Nykarleby finns potential att utarbeta pedagogiska lösningar som kan förbereda digitaliseringsreformen, där ett pilotprojekt Student på tangent nu planeras. Erfarenheterna från Student på tangent blir nödvandiga för att utveckla de finländska gymnasierna till l:l-lärmiljöer.
 |
Titta på en video från projekt SPT |
Röster efter det första digitala provet hösten 2011 (klicka för större bild)
