I ett samhällsklimat där åsikter hårdnar och känslor snabbt tar över kan polariseringen leta sig ända in i det mest privata: vem vi dejtar – och om vi alls blir ett par.
Inom projektet Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar har vi bjudit in Ida Pedersen, Ruth Virtanen, och Patrik Jern, som delar preliminära resultat om hur unga vuxnas relationsmönster hänger samman med värderingar, politiska skiljelinjer och affektiv polarisering.
Ida Pedersen, doktorand i psykologi
Ruth Virtanen, magisterstuderande i psykologi
Patrik Jern, professor i psykologi
Åbo Akademi
Vårt forskningsprojekt strävar till att reda ut vad som ligger bakom det faktum att unga vuxna i allt större utsträckning är singlar. På flera håll i världen har man noterat att människor i mindre mån än tidigare har en parrelation. Resultat från våra egna data (ännu opublicerade) visar på att en ökning i andelen singlar ägt rum även i Finland mellan åren 2006 och 2022. Ökningen är markant särskilt hos unga vuxna i åldern 18–30. En ökning i andelen singlar har skett också hos vuxna i åldern 31–40, men den är inte lika stor som hos den yngre gruppen. Våra data är populationsbaserade och kommer från den vuxna finska befolkningen med finska som modersmål. Parförhållanden har en väl etablerad koppling till hälsa och välmående, då personer i parförhållanden påvisats ha bättre psykisk och fysisk hälsa jämfört med singlar (Van de Velde et al., 2010). I vår forskning försöker vi förklara vad denna minskning i parförhållanden kan bero på. Därmed utforskar vi bland annat en mängd andra trender som ägt rum hos unga vuxna under ungefär samma tidsperiod. Dessa inkluderar en ökning i psykisk ohälsa, minskning i sexuell aktivitet och högre grad av riskaversion, samt en ökning i affektiv polarisering mellan unga män och kvinnor.
Flera länder har noterat ett växande glapp i unga mäns och kvinnors politiska åsikter: unga män blir alltmer högerkonservativa, medan unga kvinnor blir alltmer vänsterliberala (Burn-Murdoch, 2024; Dassonneville, 2021). Forskning har visat att politiska åsikter spelar en klar roll då vi människor väljer en person att inleda ett romantiskt förhållande med. Gordon med flera (2024) undersökte hur vanligt det är att parterna i ett romantiskt förhållande har olika politiska åsikter, och konstaterade att detta är ovanligt. Den minoritet av studiens deltagare som inte delade politiska åsikter med sin partner var mindre extrema i sina åsikter, och tyckte i större utsträckning att det inte var viktigt att den romantiska partnern delar ens värderingar. En finländsk studie av Leikas med flera (2018) konstaterade också att personer i ett romantiskt förhållande oftast var lika varandra med avseende på politiska åsikter.
Personer som är i ett förhållande med en partner med snarlika politiska åsikter har konstaterats vara mer nöjda med sina förhållanden (Peacock & Pederson, 2022), medan personer vars partners har annorlunda politiska åsikter än de själva är mer missnöjda (Gordon m.fl., 2024). En del har frågat sig om den politiska likheten hos romantiska partners beror på att personer tenderar bli mer lika varandra då de spenderar mycket tid tillsammans. Däremot har forskning kring detta konstaterat att det snarare handlar om att man fattar ett aktivt beslut kring vem man vill inleda ett förhållande med, och att de flesta föredrar en partner med liknande värderingar och politiska åsikter (Iyengar m.fl., 2018).
Flera forskare har gjort experimentella studier där de använt en påhittad online dejtingsida med påhittade profiler som deltagarna fått utvärdera som om de vore potentiella romantiska partners (Easton & Holbein, 2021; Huber & Malhotra, 2017; Mallinas m.fl., 2018; Nicholson m.fl., 2016). Sammantaget har dessa studier konstaterat att deltagarna förändrar sin utvärdering av den fiktiva personen då de får reda på deras politiska preferenser.
Exempelvis märkte Nicholson med flera (2016) att deltagare i en amerikansk studie som visste att den fiktiva personen stöder det motsatta partiets presidentkandidat (dvs. demokraterna eller republikanerna) skattade personen som signifikant mindre fysiskt attraktiv än deltagare som inte fick veta något om personens politiska preferenser. Kvinnor skattade dessutom personens attraktivitet signifikant högre då de visste att han delade deras politiska ståndpunkt, medan mäns skattningar av attraktivitet var ungefär likadana oavsett om de visste att personen delade deras politiska ståndpunkt eller inte delgavs någon politisk information. Mallinas med flera (2018) märkte att både konservativa och liberala deltagare blev signifikant mindre romantiskt intresserade av den fiktiva personen då de fick veta att hen hade motsatt åsikt. Liberala deltagare blev dessutom mer romantiskt intresserade av personen då de fick veta att hen delade deras ideologi, medan konservativa deltagare förblev ungefär lika romantiskt intresserade efter att de fått denna information. Med andra ord tyder forskning på att vi i en romantisk kontext föredrar personer som är lika oss själva politiskt och ändrar vår utvärdering av en potentiell partner då vi får veta vilka politiska åsikter hen har, speciellt då de inte stämmer överens med våra egna.
Tiden som tonåring och ung vuxen är speciellt viktig då man formar sina politiska åsikter (Ghitza m.fl., 2023). Det är också under tonåren och i ung vuxen ålder som man börjar utforska och inleda romantiska förhållanden (Arnett m.fl., 2014). Vi vet att politiska åsikter har en klar inverkan på vem man väljer att inleda ett förhållande med, och att unga män och kvinnor i allt större grad har olika politisk ståndpunkt i dagens samhälle. Därför har vi frågat oss huruvida den affektiva polariseringen mellan könen kan vara en orsak bakom att andelen unga vuxna som har en romantisk partner minskar, då allt fler unga män och kvinnor inte verkar dela samma politiska ståndpunkt, och därmed inte ser varandra som möjliga kandidater för ett parförhållande.
Vi ville alltså i vår studie (ännu opublicerad) ta reda på hur den affektiva polariseringen ser ut i Finland enligt våra data, inklusive huruvida det finns skillnader mellan män och kvinnor samt personer av olika ålder. Därtill ville vi veta huruvida relationsstatus och ensamhet relaterar till affektiv polarisering.
För att undersöka detta använde vi ett populationsbaserat sampel insamlat år 2022. Enkätsvar från 7 357 personer i åldern 18–88 användes i analyserna, och deltagarna fick bland annat fick ta ställning till hur varmt eller kallt de förhöll sig till de olika riksdagspartierna i Finland. En tidigare studie har visat att de finländska riksdagspartierna kan delas in i två grupper på basis av vilka partier som deras anhängare gillar och ogillar (Strandberg, 2023). Vi valde ut de två mest extrema partierna ur de båda grupperna (Vf och De Gröna ur vänstergruppen, samt KD och Sannf ur högergruppen). En person blev kategoriserad som vänsterliberalt polariserad ifall hen uttryckte ett varmt förhållningssätt till minst ett av de ovan nämnda vänsterpartierna och samtidigt ett kallt förhållningssätt till minst ett av de värdekonservativa högerpartierna. En person som uttryckt diametralt motsatt förhållningssätt till dessa partier kategoriserades följaktligen som högerkonservativt polariserad. Totalt 404 personer eller 6,9% av samplet klassades som vänsterpolariserade, medan 162 personer eller 2,8% av samplet kategoriserades som högerpolariserade. Personer som inte var polariserade utgjorde ett slags kontrollpopulation.
Resultaten bekräftade en könsskillnad i polarisering: män var oftare högerkonservativt polariserade än kvinnor, medan kvinnor oftare var vänsterliberalt polariserade än män. Det fanns också en signifikant men liten effekt av ålder, så att unga vuxna mer sannolikt var polariserade än äldre personer.
I motsats till det vi förväntade oss utgående från tidigare forskning kunde vi inte observera något samband mellan relationsstatus och affektiv polarisering; polariserade individer var alltså inte mera sannolikt ensamstående än personer som inte var polariserade. Eftersom det fanns en könsskillnad i polarisering i vår studie, och tidigare forskning visat att politiska värderingar kan påverka både valet av partner och attraktivitet på dejtingmarknaden, var resultatet oväntat. Det är värt att notera att detta resultat berör deltagare i åldern 18–88 år (medelåldern i samplet var 47 år), och det är möjligt att ett samband mellan affektiv polarisering och relationsstatus skulle framkomma om man enbart studerar de yngre kohorterna.
Vi observerade ett samband mellan affektiv polarisering och känslor av ensamhet och utanförskap enbart för de deltagare som var vänsterliberalt polariserade. Detta stöder i viss mån tidigare forskning som verkar tyda på att ensamma personer mer sannolikt stöttar partier vid ytterligheterna av det politiska spektrumet och populistiska partier (Langenkamp & Bienstman, 2022; Peterson m.fl., 2025). Att sambandet hittades endast för vänsterliberalt polariserade personer och inte för de högerkonservativt polariserade i vår studie var överraskande.
En begränsning i vår studie gäller vårt sampel: Majoriteten av våra deltagare (kring två tredjedelar) var kvinnor, och vänsterliberala anhängare var också överrepresenterade. Opinionsundersökningar från den tidsperiod våra data samlades in visar ett starkare stöd för Sannfinländarna och ett svagare stöd för Vänsterförbundet och De Gröna än våra data (Orjala, 2022), vilket tyder på att vi i inte i samma utsträckning nått högerkonservativa anhängare. Med andra ord kan det hända att vår studie inte helt och hållet lyckas ge en korrekt bild av befolkningen, speciellt då det gäller män och högerkonservativa personer. Det är möjligt att parförhållandestatus är relaterat till politiska åsikter på olika sätt beroende på om man är kvinna, man, vänsterliberal eller högerkonservativ. För att ge ökad förståelse behöver framtida forskning undersöka vidare hur affektiv polarisering är relaterat till olika aspekter av romantiska förhållanden och singelstatus, inklusive hur personer som har olika politiska åsikter upplever sin singelstatus och dejtingmarknaden.
Så, vad har politik att göra med romantiska relationer? En hel del, egentligen. Romantiska partners har oftast liknande politiska åsikter, och de som delar samma politiska synsätt som sin partner är ofta mer nöjda i sina relationer. Politik är också centralt då vi väljer vem vi vill inleda ett förhållande med, eftersom vi föredrar en partner som delar vår politiska ståndpunkt och ideologi. Hur affektiv polarisering och det ökande politiska glappet mellan unga män och kvinnor påverkar dejtingmarknaden och unga vuxnas romantiska relationer är centrala frågor i dagens samhälle, i synnerhet ifall utvecklingen fortsätter som befarat och klyftorna mellan inte bara politiska block utan också mellan individer i samhället fortsätter öka. Finland har redan nu t.ex. ett av de lägsta nativitetstalen i världen, vilket ökar risken för allvarliga samhälleliga och ekonomiska utmaningar redan på kort till medellång sikt.
Referenser
Arnett, J. J., Žukauskienė, R., & Sugimura, K. (2014). The new life stage of emerging adulthood at ages 18–29 years: Implications for mental health. The Lancet Psychiatry, 1(7), 569–576.
Burn-Murdoch, J. (2024, January 26). A new global gender divide is emerging. Financial Times. https://www.ft.com/content/29fd9b5c-2f35-41bf-9d4c-994db4e12998
Dassonneville, R. (2021). Change and continuity in the ideological gender gap a longitudinal analysis of left-right self-placement in OECD countries. European Journal of Political Research, 60(1), 225–238.
Easton, M. J., & Holbein, J. B. (2021). The Democracy of Dating: How Political Affiliations Shape Relationship Formation. Journal of Experimental Political Science, 8(3), 260–272.
Ghitza, Y., Gelman, A., & Auerbach, J. (2023). The Great Society, Reagan’s Revolution, and Generations of Presidential Voting. American Journal of Political Science, 67(3), 520–537.
Gordon, A. M., Luciani, M., & From, A. (2024). I love you but I hate your politics: The role of political dissimilarity in romantic relationships. Journal of Personality and Social Psychology, Advance online publication.
Huber, G. A., & Malhotra, N. (2017). Political Homophily in Social Relationships: Evidence from Online Dating Behavior. The Journal of Politics, 79(1), 269–283.
Iyengar, S., Konitzer, T., & Tedin, K. (2018). The Home as a Political Fortress: Family Agreement in an Era of Polarization. The Journal of Politics, 80(4), 1326–1338.
Langenkamp, A., & Bienstman, S. (2022). Populism and layers of social belonging: Support of populist parties in Europe. Political Psychology, 43(5), 931–949.
Leikas, S., Ilmarinen, V.-J., Verkasalo, M., Vartiainen, H.-L., & Lönnqvist, J.-E. (2018). Relationship satisfaction and similarity of personality traits, personal values, and attitudes. Personality and Individual Differences, 123, 191–198.
Mallinas, S. R., Crawford, J. T., & Cole, S. (2018). Political Opposites Do Not Attract: The Effects of Ideological Dissimilarity on Impression Formation. Journal of Social and Political Psychology, 6(1), Article 1.
Nicholson, S. P., Coe, C. M., Emory, J., & Song, A. V. (2016). The Politics of Beauty: The Effects of Partisan Bias on Physical Attractiveness. Political Behavior, 38(4), 883–898.
Orjala, A. (2022, January 7). Ylen kannatusmittaus: Kokoomus jatkaa kärjessä, SDP kiilasi perussuomalaisten ohi – vihreiden kannatus ei piristynyt. Yle Uutiset. https://yle.fi/a/3-12259416
Peacock, C., & Pederson, J. R. (2022). Love and politics: The influence of politically (dis)similar romantic relationships on political participation and relationship satisfaction. Human Communication Research, 48(4), 567–578.
Peterson, D., Rooduijn, M., Hopp, F. R., Schumacher, G., & Bakker, B. N. (2025). Loneliness is positively associated with populist radical right support. Social Science & Medicine, 366, 117676.
Strandberg, K. (2023). “Us and them” – Affective polarization among voters of different parties. In K. Grönlund & K. Strandberg (Eds.), Finland turned right: Voting and Public Opinion in the Parliamentary Election of 2023. The Social Science Research Institute, Åbo Akademi University.
Van de Velde, S., Bracke, P., & Levecque, K. (2010). Gender differences in depression in 23 European countries. Cross-national variation in the gender gap in depression. Social Science & Medicine, 71(2), 305–313.
Projektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland och genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.