I dagens polariserade samhällsklimat ställs lärare inför växande utmaningar i klassrummet. Hur skapar man utrymme för öppen dialog om värdeladdade frågor, samtidigt som man främjar kritiskt tänkande och emotionell medvetenhet?
Inom projektet Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar har vi bjudit in Markus Ahlfors, lektor i historia och samhällslära vid Gymnasiet Grankulla samskola, att dela med sig av sina reflektioner kring undervisningens roll i en tid där fakta och känslor allt oftare kolliderar.
Markus Ahlfors
Lektor i historia och samhällslära
Gymnasiet Grankulla samskola
Undervisning i samhällslära för gymnasiestuderande har möjliggjort diskussioner om en rad aktuella och komplexa samhällsfrågor. Våra ungdomar uppvisar en hög medvetenhet om förändringarna i det offentliga samtalsklimatet, särskilt i frågor som rör värderingar. De är väl informerade om den ökande polariseringen i USA och har även uppmärksammat motsvarande tendenser i Europa och Finland. Den politiska debatten om migration, klimatförändringar, sexuella minoriteters rättigheter samt hur säkerhetsfrågor prioriteras framför sociala frågor är välkända teman. Även frågor om könsnormer lyfts ofta i diskussionerna, liksom fenomenet med så kallad toxisk maskulinitet, vilket i viss mån har populariserats av personer som Andrew Tate. För många unga framstår denna samhällsutveckling som oroande, och det kan upplevas som svårt att förstå dess orsaker samt hur medborgarsamhället – och i synnerhet de själva – kan eller bör agera.
De ämnen jag personligen brinner mest för att undervisa i är politisk polarisering, populism och den liberala demokratins utmaningar. I en samtid präglad av krig, hybridhot och växande misstro gentemot demokratiska institutioner ter sig dessa diskussioner viktigare än någonsin. I flera samhällsfrågor har känslostyrda reaktioner och ensidiga narrativ trängt undan rationella, nyanserade analyser. Detta inkluderar den roll som desinformation, algoritmer och artificiell intelligens spelar i att förstärka snedvridna samhällsbilder. Allt tydligare framgår det att den som lyckas väcka starka känslor hos mottagaren också har större möjlighet att övertyga. Enligt forskning sprids falsk information sex gånger snabbare än sann information i sociala medier, vilket kan förklaras av dess överraskande och emotionellt laddade karaktär.
I undervisningen diskuterar vi därför ofta kring begrepp som nyhetsvärde, alternativa fakta och fenomenet ”fake news”. Enligt filosofen Åsa Wikforss (2018) har falska nyheter ofta uppfattats som mer attraktiva eftersom de är mer spektakulära och därmed upplevs ha högre nyhetsvärde. En studie från MIT (2018) visade att osanna nyheter är 70 procent mer benägna att delas än sanna, vilket illustrerar deras spridningskraft. Forskning som dessa kan leda till intressanta diskussioner i klassrummet.
Strategin att väcka starka känslor är viktig att belysa i undervisningen tillsammans med studerande. Genom att synliggöra hur samhällsdiskussioner ofta präglas av emotionella överreaktioner kan vi skapa förståelse för polariseringens mekanismer. Populistiska rörelser och spridningen av desinformation lyckas ofta just för att de talar direkt till känslorna. Denna effekt förstärks ytterligare av så kallade ideologiska bubblor, skapade av bekräftelsebias – vår tendens att söka information som bekräftar våra redan existerande uppfattningar, samtidigt som vi ignorerar motstridiga perspektiv. En viktig pedagogisk uppgift är därför att konkretisera hur dessa psykologiska mekanismer påverkar vårt sätt att tänka och värdera. Det är av största vikt att betona att dessa mekanismer påverkar oss alla – både studerande och lärare. Därför måste varje individ reflektera över ursprunget till sina åsikter och varför vissa frågor väcker starka känslor. Ett effektivt undervisningsmoment är att analysera emotionellt laddade påståenden och diskutera varför de är så övertygande. Detta är särskilt fruktbart när det gäller känsliga ämnen där polariseringen är som tydligast, såsom synen på abort, asylpolitik eller transpersoners rättigheter. Perspektiven kan fördjupas ytterligare genom konkreta exempel, exempelvis attityderna kring Ungerns HBTQI-fientliga lagstiftning. Genom sådana illustrationer kan vi öka förståelsen för vilka konsekvenser som kan uppstå när mänskliga rättigheter och demokratiska principer urholkas. Inget land är immunt mot dessa tendenser. I en demokrati kan utvecklingen, paradoxalt nog, leda till auktoritära strukturer. Personliga förhoppningen är att denna insikt ska leda till ett ökat samhällsengagemang bland ungdomarna.
I grunden handlar mitt arbete om att stärka ungdomarnas emotionella intelligens och resiliens. Målet är att studerande ska lära sig hantera det ständiga informationsflödet och förstå vikten av att stanna upp och reflektera över de egna känslorna. Det gäller att motstå impulsen att söka bekräftelse inom de egna bubblorna och att akta sig för alltför förenklade, känslodrivna åsikter. Vi strävar efter att förena allmänbildning med introspektion. En intressant inkörsport till temat är att diskutera med studerande om hur olika konspirationsteorier får sin spridning. De brukar kunna nämna ett stort antal både humoristiska teorier, som att utomjordingar byggt pyramiderna, till riktigt farliga teorier om hur världens styrs av hemliga eliter. Ett jättebra verktyg för att diskutera konspirationsteorier med studerande är The Conpiracy Chart (2020) av Abbie Richards.
Klyftan mellan liberala och konservativa värderingar bland unga tycks växa även i Finland. I april 2025 genomförde Svenska Yle en enkät bland lärare i svenskspråkiga högstadier för att kartlägga förekomsten av kränkande och nedsättande åsikter bland elever. Resultaten visade att kvinnohat, antisemitism, islamofobi, rasism och hat mot HBTQI-personer förekommer i viss utsträckning. Detta bör väcka frågor om dessa åsikters ursprung och hur de kan bemötas på ett konstruktivt sätt. Min erfarenhet är att ungdomars åsikter ofta nyanseras när de når gymnasiet. Här bör vi ställa oss frågan varför: Beror det på mognad, ökad allmänbildning, socioekonomiska faktorer eller ett mer homogent studerandeunderlag? Eller är det kanske den sociala pressen som gör att vissa åsikter inte uttrycks öppet i gymnasiet? Till min förvåning noterar jag att det idag förekommer färre ideologiska ställningstaganden och öppna debatter i klassrummet. Många studerande vill – eller vågar – inte uttrycka sina åsikter offentligt, eller saknar ännu välinformerade uppfattningar. Lärare i modersmål och litteratur vittnar däremot om att mer extrema åsikter ibland kommer till uttryck i individuella skrivuppgifter. Många studerande verkar i stället välja att uttrycka sina åsikter utanför skolans ramar, exempelvis i sociala medier, för att undvika det stigma som vissa åsikter kan medföra. En annan iakttagelse är att öppenheten kring liberala värderingar har minskat – färre studerande försvarar dessa öppet. Kan detta tyda på att en växande andel ungdomar, särskilt pojkar, lutar åt ett mer värdekonservativt håll?
Enligt Magmas ungdomsbarometer (2024) tycks en allt mer konservativ hållning vinna mark bland många svenskspråkiga ungdomar i Finland. Ungdomarna tenderar att röra sig högerut i det politiska spektrumet och distanserar sig från frågor som rör miljö, integration och jämställdhet. Samtidigt visar resultaten att denna trend främst gäller pojkar, medan flickor i större utsträckning intar en liberal hållning i frågor som rör jämställdhet, välfärd, klimatpolitik, invandring och integration. Vi kan alltså se tecken på en växande polarisering mellan våra ungdomar.
Att hantera diskussioner om polariserande ämnen i undervisningen kräver ett medvetet, strukturerat och empatiskt förhållningssätt. Ett centralt mål bör vara att främja kritiskt tänkande och emotionell medvetenhet hos studerande, samtidigt som man upprätthåller ett tryggt klassrumsklimat där olika perspektiv kan belysas utan att individer upplever sig attackerade.
Markus Ahlfors tips för hur vi kan tackla laddade och polariserade diskussioner i klassrummen är:
- Allmänbildning! Att hjälpa studerande med den historiska och samhälleliga kontexten.
- Kritiskt tänkande! Att utvärdera sammanhanget bakom ett uttalande.
- Förklara psykologiska mekanismer som bekräftelsebias och emotionellt styrda reaktioner.
- Hjälpa studerande att förstå hur känslor påverkar tolkningar och åsiktsbildning.
- Uppmuntra till eftertanke och medveten analys av egna reaktioner.
- Analysera politiska debatter och inlägg på sociala medier.
- Visa hur desinformation och algoritmer bidrar till polarisering.
- Visa sambandet mellan en ökad polarisering och minskad tilltro till demokratiska principer.
- Upprätthålla förtroendet för demokratin. Vi behöver visa vad det beror på att förtroende för demokrati har sjunkit, och vilken typ av auktoritärt styrelseskick en sådan utveckling kan leda till.
- Uppmuntra till öppen dialog inom idén för “trygga rum”. En särskilt uppskattad princip på ett personligt plan är Ekvalitas principer om tryggare rum.
Referenslista
Ekvalita. Ekvalitas principer om tryggare rum. https://ekvalitaeducation.fi/saferspace/
Farrier, D. (30 oktober 2020). I talk to the creator of the Conspiracy Chart. Webworm with David Farrier. https://www.webworm.co/p/i-talk-to-the-creator-of-the-conspiracy?authuser=0
Mannila, S. (27 maj 2025). ”Man skriker Allahu akbar åt mig” – glåpord och kränkande skämt är vardag för många elever. Svenska Yle. https://yle.fi/a/7-10075498
Markelin, L., Salovaara, V., & Wrede-Jäntti, M. (2024). Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2024. Magma. https://magma.fi/wp-content/uploads/2024/11/Ungdomsbarometer2024.pdf
von Essen, C. (11 oktober 2018). Så luras vi av våra känslor. Internetkunskap. https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-luras-vi-av-vara-kanslor/
Vosoughi, S., Roy, D., & Aral, S. (2018). The spread of true and false news online. Science, 359(6380), 1146–1151. https://doi.org/10.1126/science.aap9559
Projektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland och genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.