Föreställningen om att dagens unga lever i digitala ekokammare har fått starkt fäste i samhällsdebatten. Ofta framställs de som särskilt utsatta för algoritmers logik och som passiva konsumenter i ett allt mer polariserat medielandskap. Men hur väl stämmer dessa antaganden med ungas faktiska beteenden och strategier när de orienterar sig i informationsflöden?
Inom projektet Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar har vi bjudit in Kristoffer Holt, som presenterar resultat från en studie som kombinerar intervjuer och observationer av ungas nyhetssökning på mobiltelefoner.
Kristoffer Holt, Professor i Medie- och kommunikationsvetenskap, MJ, Linnéuniversitetet, Kalmar. Koordinator för kunskapsmiljön En Ifrågasatt Demokrati (IfDem).
Föreställningen om att unga vuxna i dag lever i självförstärkande informationskammare — så kallade filterbubblor — har blivit ett återkommande inslag i diskussioner om samtida medielandskap, polarisering och demokratins framtid. Den teknologiska infrastrukturen, särskilt sociala medier, tillskrivs ofta en närmast deterministisk roll: algoritmerna styr, användarna följer (Bruns, 2019; Dahlgren, 2021). I denna berättelse framstår unga som särskilt sårbara, ibland nästan maktlösa, inför plattformarnas logik.
Bubbelmetaforen är tacksam: den förenklar, moraliserar och erbjuder en tydlig orsak till komplexa samhällsproblem. Det är därför desto viktigare att fråga: hur väl stämmer berättelsen överens med den mediepraktik unga faktiskt ägnar sig åt? Vår studie (Holt et al., 2025) bidrar till att nyansera denna bild genom att undersöka unga vuxna medieanvändares (18–25 år) nyhetsanvändning i detalj — inte bara vad de säger att de gör, utan vad de faktiskt gör. Med ett metodupplägg som kombinerar semistrukturerade intervjuer och observation av faktiska nyhetssökningar på våra testpersoners egna mobiltelefoner kan vi studera både resonemang, intentioner och realtidsbeteenden i en digital miljö där informationsflöden, tekniska val och sociala influenser samspelar.
Kort om metoden: Att fånga nyhetsbrukets “varför” och “hur” samtidigt
Studien bygger på två kompletterande datakällor:
- Semistrukturerade intervjuer där 43 unga vuxna beskrev vad de betraktar som nyheter, hur de vanligtvis hittar dem och vilka plattformar de använder.
- En observationsstudie där samma personer utrustades med ögonrörelsekamera och ombads leta efter nyheter på sina egna mobiltelefoner i fem minuter. Detta spelades in med filmkamera som är inbyggd i glasögonen.
Ambitionen var inte bara att dokumentera nyhetsanvändning, utan att förstå skillnader mellan deklarerat beteende och faktiskt beteende — ett metodologiskt grepp som är ovanligt inom digitalt orienterad medieforskning. Genom att kombinera dessa metoder kunde vi analysera:
- Vilka källor deltagarna sökte sig till under den fem minuter långa observationsdelen.
- Vilka delar av innehållet de faktiskt uppmärksammade
- I vilken ordning de rörde sig mellan plattformar
- Hur länge de stannade vid artiklar eller inslag
Detta gav ett ovanligt rikt material där både subjektiva och observerbara dimensioner av nyhetsbruk vägs samman.
Vad är nyheter egentligen – och hur hittar man dem?
Intervjuerna gav oss ett rikt material. En aha-upplevelse var hur de som ingick i vår studie faktiskt resonerade kring nyheter som fenomen. Endast fyra deltagare definierade nyheter traditionellt som journalistiskt producerat innehåll. Majoriteten förstod i stället nyheter som “saker som händer i världen” — en funktionell och situationsbunden definition, starkt kopplad till personlig och samhällelig relevans. Detta ligger nära internationell forskning om ungas nyhetsförståelse (Swart, 2021). Intervjuerna gav även intrycket av att sociala medier, främst Instagram och TikTok, utgjorde de viktigaste platserna för att hitta nyheter. Detta är förenligt med forskning om “news-finds-me”-inställningen (Gil de Zúñiga et al., 2017), där många upplever att nyheter når dem utan aktiv ansträngning. Observationerna visade dock en mer komplex och delvis motsatt bild. I den konkreta sökuppgiften vände sig deltagarna i första hand till traditionella nyhetsvarumärken: Aftonbladet och Expressen var de mest frekventa, följt av SVT, TV4 och Dagens Nyheter, medan TikTok endast användes av en deltagare (Holt et al., 2025). Genom att systematiskt analysera samtliga testpersoners beteende på mobiltelefonerna, kunde vi urskilja fem strategier – fem sätt att orientera sig i nyhetsflöden:
- The Trapper – återkommer till sina fasta källor.
Denna strategi kännetecknas av ett starkt inslag av rutin och varumärkeslojalitet: användaren väljer samma ingångar oavsett nyhetsläge. Det indikerar en relativt stabil förståelse av vilka aktörer som anses vara trovärdiga eller tillräckligt snabba, och minskar samtidigt exponeringen för mer oväntade perspektiv. - The Scroller – bred, ytlig scanning av många källor.
Här dominerar målet att skapa en snabb överblick, snarare än att gå på djupet. Scrolling som praktik fungerar orienterande, och prioriterar bredd framför fördjupning, vilket ofta resulterar i fragmenterad men bred informationstillgång. - The Specialist – tematiskt fokuserad sökning.
Specialisten söker inte “nyheter i allmänhet”, utan information inom särskilda områden som upplevs personligt eller professionellt relevanta. Detta skapar ett selektivt men engagerat nyhetsbruk där användaren uppvisar hög motivation och ofta aktiv källjämförelse. - The Feed Surfer – låter flödet styra.
Nyhetskonsumtionen sker här huvudsakligen i passagen: det som dyker upp i det sociala flödet definierar vad som blir läst. Strategin är i grunden passiv och situationsberoende, men samtidigt känslig för sociala signaler, trender och algoritmisk prioritering. - The Algorithm Follower – följer algoritmiska förslag (förekom sparsamt).
Dessa användare litar i hög grad på sökmotorers rankingar eller automatiska rekommendationer, och behandlar dessa som legitima filter för relevans. Strategin är relativt ovanlig i vår studie, men visar på en tilltro till tekniska system som auktoritativa vägvisare i informationsflödet.
Det centrala här är att de mest algoritmberoende strategierna var ovanliga i vårt material. Majoriteten agerade i viss mån på ett både aktivt och selektivt sätt — i motsats till ”bubbelberättelsens” idé om passiva användare.
En annan tendens vi kunde se som överraskade oss en del var att trots en digital kultur som rör sig mot korta videor orienterade sig våra testpersoner i hög grad mot text vid aktiv nyhetssökning. Av 185 observerade innehållsobjekt var 165 textartiklar, medan video och ljud förekom marginellt (Holt et al., 2025). Detta nyanserar bilden av unga som endast fokuserade på snabba klipp med rörlig bild och mycket action.
Filterbubblans begränsningar
Vår studie och tidigare forskning (Bruns, 2019; Dahlgren, 2021; Wunderlich et al., 2022) visar att ungas beteenden präglas av strategisk flexibilitet och situerad selektivitet. Det handlar inte om isolering i bubblor, utan om navigering. Bubblor kan uppstå — men som funktion av sociala nätverk, värderingar, intressen och vardagliga rutiner. Dagens mediemiljö är hybridiserad: traditionella och digitala logiker samspelar kontinuerligt. Våra resultat visar tydligt att även om sociala medier utgör en viktig fond i ungas vardag, aktiveras traditionella nyhetslogiker så snart syftet blir att aktivt orientera sig i världen (Chadwick, 2017). Om vi vill förstå ungas relation till nyheter och demokratiska processer är det kanske klokt att betrakta dem mer som aktiva navigatörer snarare än passiva mottagare. Polariseringens rötter ligger sannolikt inte primärt i tekniska filter, utan i sociala nätverksstrukturer, utbildningsbakgrund, informationskompetens och upplevd relevans.
Vår forskning visar unga som aktiva, selektiva och ofta oväntat traditionella nyhetskonsumenter. I deras navigering mellan källor, plattformar och logiker finns kanske också konturerna av en demokratisk motståndskraft: en förmåga att orientera sig i komplexitet, snarare än att reduceras till algoritmiska schabloner.
Referenser
Bruns, A. (2019). Are filter bubbles real? Polity Press.
Chadwick, A. (2017). The hybrid media system: Politics and power (2nd ed.). Oxford University Press.
Dahlgren, P. M. (2021). A critical review of filter bubbles and a comparison with selective exposure. Nordicom Review, 42*(1), 15–33.
Gil de Zúñiga, H., Weeks, B., & Ardèvol-Abreu, A. (2017). Effects of the news-finds-me perception. Journal of Computer-Mediated Communication, 22*(3), 105–123.
Holt, K., Wahlberg, M., Ezz El Din, M., Nykvist, A., & Dahlén, P. (2025). What they say and what they do: Young Swedish citizens’ strategies for finding news. Journalism Practice. Advance online publication. https://doi.org/10.1080/17512786.2025.2496938
Swart, J. (2023). Tactics of news literacy: How young people access, evaluate, and engage with news on social media. New Media & Society, 25(3), 505–521.
Wunderlich, L., Hölig, S., & Hasebrink, U. (2022). Does journalism still matter? The role of journalistic and non-journalistic sources in young people’s news related practices. The International Journal of Press/Politics, 27(3), 569–588.
Projektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland och genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.