Via medierna får vi med rätt regelbundna intervall ta del av undersökningar som visar att unga män och kvinnor växer isär åsiktsmässigt (Burn-Murdoch, 2024; Hupa & Matin, 2024). Det talas bland annat om en ökande konservativ identitet bland unga män (STT, 2024) och om att dagens unga kvinnor är den mest liberala gruppen globalt sett i historien (Deutsch, 2024). Ett exempel på detta är Magmas rapport från Ungdomsbarometern 2024 som visade att pojkar är mer konservativa än flickor när det gäller abort och invandring.
Termen ideologisk polarisering syftar på en ökande skillnad i värderingar och politiska åsikter mellan olika grupper. Ideologisk polarisering mellan könen betyder att män och kvinnor i allt större utsträckning har olika ståndpunkter i samhällsfrågor och att det uppstår ett gap mellan dem.
Vi har tidigare i bloggen visat att den yngsta generationen, den s.k. generation Z som består personer födda 1997–2009, uppvisar den största skillnaden mellan könen när vi frågar finlandssvenskar hur de själva placerar sig ideologiskt. Detta fynd är baserat på följande enkätfråga: ”Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Vi använder en skala där noll står för vänster och tio står för höger. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?”. Skillnaden mellan män och kvinnor är som störst (1,7) bland Generation Z. Mönstret är att kvinnor identifierar sig som mer vänster än män oavsett vilken generation de tillhör. Ju yngre de svarande är, desto större är skillnaden mellan könen.
Isotalo m.fl. (2024) konstaterar på basen av data från den finländska riksdagsvalsundersökningen att skillnaden i självskattad höger-vänster-placering mellan kvinnor och män bland den yngsta generationen är den största på de tjugo år detta har mätts i valundersökningen.
Trenden att kvinnor är mer vänstersinnade än män är inte ny. Det moderna könsgapet (”the modern gender gap”), alltså att kvinnor är generellt sett mer benägna att stödja vänsterpartier än män, är väletablerat i västerländska demokratier (Ditmars et al., 2024). Det nya med åsiktsskillnaderna mellan könen är kanske att gapet mellan unga kvinnor och män tenderar att bli allt större. En studie i USA visade att skillnaden bland amerikaner i åldern 18–30 var att hela 30 procentenheter fler kvinnor än män självidentifierar sig som liberala (Filipovic, 2024).
Denna trend är dock inte den samma i alla länder i Europa. I en ännu opublicerad studie av Nennstiel och Hudde (2025) analyserade forskarna ideologisk självplacering i 32 europeiska länder mellan 1990 och 2023. Med data från Eurobarometern studerade de personer i åldern 20–29. I 14 länder var mäns och kvinnors ideologiska positionering så gott som likadana. I sju länder fann de ett modernt könsgap (att kvinnor var mer till vänster än män) och att detta gap har varit i princip stabilt sedan 1990. I elva länder finns det ett modernt könsgap som har blivit större över tid. Bland andra Finland, Danmark och Sverige hör till de länder där könsgapet har ökat över tid. I Finland är trenden att unga kvinnor går mer vänsterut och unga män lite mer högerut över tid (Nennstiel & Hudde, 2025, s. 13).
Med hjälp av data från den finlandssvenska Barometern ska vi analysera hur finlandssvenskarna ställer sig på skalan värdekonservativ-värdeliberal och studera om det finns skillnader på basen av kön och generationstillhörighet.
Panelisterna i Barometern fick ta ställning till följande fråga: ”I politiken talar man ibland om värdeliberalism och värdekonservatism. Vi använder en skala där noll står för mest värdeliberal och tio står för mest värdekonservativ. Var skulle du placera dig själv på denna skala?” Vi analyserar skillnader mellan könen över fem generationer: Den tysta generationen, Baby boomers, Generation X, Millennials, och Generation Z. Medelvärden, standardavvikelser och medelvärdesskillnader samt signifikanstester mellan könen redovisas i Tabell 1.
En första anblick på Tabell 1 ger insikten att vi har rätt få svarande i den äldsta (Den tysta generationen) och i den yngsta generationen (generation Z). Vi kan alltså inte dra alltför långtgående slutsatser om dessa två generationer. Den övergripande skillnaden mellan könen är tydlig och statistiskt signifikant; män i alla åldrar (M = 4,71, SD = 2,32) är mer värdekonservativa än kvinnor (M = 3,85, SD = 2,09). Ens placering på skalan påverkas också av ålder, äldre generationer tenderar att vara mer värdekonservativa än yngre.
Den största statistiskt signifikanta könsskillnaden (MD = 1,18) i självskattad värdekonservatism/värdeliberalism finns bland Millennials-generationen (födda 1981–1996), medan skillnaden mellan män och kvinnor är som minst (MD = 0,19, icke statistiskt signifikant) bland den äldsta generationen.
Vi finner alltså statistiskt signifikanta könsskillnader för tre generationer (Baby Boomers, Generation X samt Millennials), även om gapet mellan könen inte kan anses särskilt stort, förutom för Millennials. Ett problem med att mäta åsikter på detta sätt är att olika generationer kan ha olika uppfattning om vad begreppen värdekonservativ respektive värdeliberal egentligen betyder mer konkret (Yueng & Quek, 2024). Dessutom är det fullt möjligt för individer att ha värdekonservativa åsikter i en sakfråga och värdeliberala i en annan, vilket gör det svårt att klumpa ihop dessa olika åsikter i en enda enkätfråga som ska mäta graden av värdeliberalism/värdekonservatism.
Blogginlägget är skrivet av Janne Berg.
Projektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland och genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.