Polariseringens pris: Det amerikanska presidentvalet och dess ekon i Finland

Presidentvalet i USA följs med både intresse och häpnad av oss i Finland. Valkampanjen är starkt polariserad och präglas av en hel del smutskastning och lögner. I ljuset av detta framstår vår egen presidentvalskampanj som oerhört sansad och respektfull. Alexander Stubb och Pekka Haavisto hade stor respekt för varandra och debatterna koncentrerade sig i huvudsak på sakfrågor och kandidaternas meriter. Man hörde även de två berömma varandra och de sågs även äta lunch tillsammans – något som man inte ens i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig hända mellan Donald Trump och Kamala Harris.

Bild. Alexander Stubb och Pekka Haavisto lunchar tillsammans efter presidentvalet. Kunde liknande ske mellan Kamala Harris och Donald Trump?

Mycket av drivkraften bakom valkampanjen i USA är polariseringen. Varför är USA så polariserat? Det finns många orsaker. Landets tvåpartisystem skapar en tydlig “vi mot dem”-dynamik och landet har blivit alltmer permanent uppdelat mellan republikaner och demokrater. Demokraterna har blivit mer liberala samtidigt som republikanerna har blivit mer konservativa. Därtill har det amerikanska valsystemet med personval i enmansvalkretsar och ibland rätt absurda valdistriktsgränsdragningar gjort att presidenter kunnat väljas utan att ha majoriteten av väljarna bakom sig. Det har ytterligare bidragit till polariseringen. Ras och kulturella skillnader syns också i de två partiernas väljarbas. Hälften av demokraternas väljare är icke-vita medan republikanernas väljare är övervägande vita och kristna. Landet är uppdelat i två visioner, två identiteter och två idealsamhällen. Förlorarna känner att landet tas ifrån dem eftersom dessa två sidor är i stort sett oförenliga.

I USA har media och internet gett möjligheter att skapa ”ekokammare” där partierna har egna TV-stationer, t.ex. Fox News (republikaner) och CNN (Demokrater). Väljarna följer oftast endast den egna sidans nyheter och får på så vis lite förståelse för den motsatta sidans syn på saker. Sociala medier har också blivit en central plattform för kampanjer och politik. Vi har sett hur negativa kampanjer, desinformation och attacker mot varandra spridits på sociala media plattformar.  Slutligen är pengarnas inflöde till politiken i USA obegränsat. Det gör att ekonomiska intressen styr och påverkar mycket av det som händer i USA. Valkampanjerna är oerhört påkostade och “money talks”. Det har också gjort att förtroendet för politiken och de demokratiska institutionerna är lågt.

I en internationell jämförelse är polariseringen i Finland låg. Finlands flerpartisystem skapar en kultur av koalitioner och samarbete där partierna ofta måste kompromissa. Public servicekanaler som YLE och övriga media strävar efter att ge en mer balanserad bild och driver på så vis inte polariseringen. Även om debattklimatet hårdnat också här och vi ser en del liknande tendenser som i USA, t.ex. växande populism, nationalism och ökad polarisering i debatten om invandring, så är förtroendet för media och de demokratiska institutionerna fortfarande högt. I Svenskfinland är den sociala sammanhållningen fortsättningsvis stark och det är någonting vi behöver värna om också i framtiden. Fokus på att utveckla ett starkt civilsamhälle, minska (ekonomisk) ojämlikhet och stärka det politiska och sociala förtroendet utgör viktiga komponenter för att motverka polarisering.

Källor
Levitsky, S. & Ziblatt, D. (2018). How Democracies Die. New York: Crown.
Levitsky, S., & Ziblatt, D. (2020). The Crisis of American Democracy. American Educator, 44(3), 6.
Repucci, S. (2021). From Crisis to Reform. A Call to Strengthen America´s Battered Democracy. Special report from Freedom House.
Stubb, A. [@alexstubb]. (2024, 27 februari) Oli mukava lounastaa @pekka.haavisto kanssa. Juteltiin vaaleista ja pohdittiin maailmanmenoa. Näytimme maailmalle mitä on suomalainen demokratia parhaimmillaan. Pekan ja muiden ehdokkaiden kanssa kävimme rehdit ja reilut vaalit. Kunnioitimme toinen toisiamme. Yhteistyö jatkuu samassa hengessä. https://www.instagram.com/p/C32PN8mt5Zi/

Blogginlägget är skrivet av Marina Lindell

Projektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland och genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.