I den samhälleliga debatten har det under en längre tid pågått en diskussion om den växande politiska klyftan mellan unga män och unga kvinnor. Kan vi återfinna dessa trender hos finlandssvenskarna?
Denna rapport bygger på data från en enkät som skickades ut till den svenskspråkiga medborgarpanelen Barometern i november 2023. Enkäten besvarades av 4410 personer (svarsprocent 55%). Datamaterialet är viktat enligt kön, ålder, region och utbildning för representativitet. Frågan som ställdes i enkäten var: ”Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Vi använder en skala där noll står för vänster och tio står för höger. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?”
Vi analyserar skillnader mellan könen över fem generationer: Den tysta generationen, Baby boomers, Generation X, Millennials, och Generation Z. Medelvärden, standardavvikelser och medelvärdesskillnader samt signifikanstester mellan könen redovisas i Tabell 1.
Vad Tabell 1 visar är att det finns en könsskillnad på den politiska vänster-högerskalan för alla åldersgrupper. Mönstret är att kvinnor identifierar sig som mer vänster än män oavsett vilken generation de tillhör. Dessutom verkar denna skillnad öka ju yngre befolkningen är. Skillnaden mellan män och kvinnor är som störst bland Generation Z som består av personer födda 1997–2009. Jämför man medelvärden inom könsgrupperna, visas att i jämförelsen mellan de yngsta kvinnorna med de äldsta kvinnorna, ser man den största skillnaden i medelvärde (2.08). För männen är skillnaden mellan de yngsta och äldsta betydligt mindre (1.05). Detta kan tolkas som att könsskillnaden bland unga inte nödvändigtvis beror på att unga män är mer högerinriktade jämfört med äldre generationer, utan snarare att yngre kvinnor är mer vänsterinriktade än äldre kvinnor. Med andra ord, äldre män är mer högerinriktade än yngre män, medan yngre kvinnor är mer vänsterinriktade än äldre kvinnor.
Detta fenomen har även påvisats i andra länder och förklarats med att unga kvinnor i västvärlden har blivit alltmer socialt progressiva. Det är viktigt att notera att den politiska vänster-högerskalan främst reflekterar ideologisk identitet, medan åsikter i specifika frågor kan variera. Till exempel har Jonas Schauman påpekat att unga finlandssvenska män är mer konservativa i abortfrågan. Därtill vet vi inte om unga senare blir mer moderata när de blir äldre, eller om deras nuvarande politiska åsikter speglar verkliga generationsskillnader. Vad denna tendens dock kan indikera på är en viss oroande utveckling, och frågan är om den påverkar politiskt samarbete, partistrategier, social sammanhållning och den övergripande politiska diskursen i framtiden. Att förstå och hantera dessa skillnader kommer att vara avgörande för att främja ett inkluderande och fungerande samhälle.
Källor
Macdonald Laurier Institute (hämtad 10-06-2024)
Svenska YLE (hämtad 10-06-2024)
Blogginlägget är skrivet av Jesper Eklund.
Projektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland och genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.