Det senaste blogginlägget diskuterade vilka frågor som finlandssvenskarna upplever att delar folks åsikter. Resultatet visade att det finns flera frågor som upplevs vara polariserande. Bland dessa sakfrågor var invandring den som upplevs vara mest polariserande. Därutöver var svenska språket, NATO, inkomstskillnader, sexuella minoriteter och klimatet frågor som upplevs vara polariserande.
På söndagen, 2 april, går Finland till riksdagsval. De frågor som finlandssvenskarna upplever som polariserande har även varit aktuella inför riksdagsvalet och visar att värderingsladdade frågor är en viktig del av partiernas valkampanjer. Hur fördelar sig åsikterna bland finlandssvenskarna i dessa polariserande sakfrågor? I detta blogginlägg ska vi se hur finlandssvenskarnas åsikter är delade i frågor som inkomstskillnader, miljöskydd, sexuella minoriteter och invandring.
I en undersökning gjord via den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern fick respondenterna ta ställning till påståenden om olika samhällsfrågors möjliga utveckling i Finland. Antalet inkomna svar är cirka 2 800 personer för varje fråga. Härnäst presenteras grafer i procentenheter om finlandssvenskars åsikter i frågor om inkomstskillnader, miljöskydd, sexuella minoriteter och invandring.
Figur 1. Inkomstskillnader borde minska i Finland
Figur 1 visar finlandssvenskarnas åsikt om huruvida inkomstskillnader i Finland borde minskas. Resultatet visar att 76 procent har delvis eller helt samma åsikt, medan 19 procent har delvis eller helt annan åsikt. De som är helt av samma åsikt (36 %) är markant flera än de som är helt av annan åsikt (4 %).
Figur 2. Miljöskyddet i Finland bör stärkas mycket
Figur 2 visar finlandssvenskarnas åsikt om huruvida miljöskyddet i Finland bör stärkas mycket. 11 procent är varken av samma eller annan åsikt. 66 procent är helt eller delvis av samma åsikt. Medan 23 procent har delvis eller helt annan åsikt. Man kan urskönja en försiktigt positiv attityd, det är fler som är av helt samma åsikt än helt annan åsikt.
Figur 3. Finland borde ytterligare stärka sexuella minoriteters rättigheter
Figur 3 visar finlandssvenskarnas åsikt om huruvida sexuella minoriteters rättigheter bör stärkas i Finland. Resultatet visar att 68 procent har delvis eller helt samma åsikt, medan 21 procent har delvis eller helt annan åsikt. Samma trend kan urskönjas även för denna fråga, de som är helt av samma åsikt är markant flera än de som är av helt annan åsikt.
Figur 4. Invandringen till Finland borde öka rejält
Figur 4 visar finlandssvenskarnas åsikt om huruvida invandringen till Finland borde öka rejält. Resultatet visar att 60 procent har delvis eller helt samma åsikt, medan 31 procent har delvis eller helt annan åsikt. Dock om man jämför denna graf med de övriga ser man att de som är av helt samma åsikt är betydligt färre, endast 16 procent är av helt samma åsikt. Nästan hälften av urvalet är delvis av samma åsikt (44 %).
Sammanfattningsvis, i sakfrågor som inkomstskillnader, miljöskydd, sexuella minoriteter och invandring kan man observera en delning i åsikter hos finlandssvenskarna. Vad denna data visar är dock att finlandssvenskarna är relativt positivt inställda till att minska inkomstskillnader, stärka miljöskyddet och sexuella minoriteters rättigheter samt att öka invandringen till Finland. Samtidigt har vi kunnat skönja ökade motsättningar och starkare ställningstaganden i dessa frågor. Det vi bland annat undersöker i detta projekt är huruvida de med olika åsikter i dessa frågor starkt ogillar varandra. Detta har påvisats att stämma. Som Kim Strandberg påpekade i sitt blogginlägg om Svenskfinland är polariserat tenderar vissa frågor kraftigt dela åsikterna och att de som har starka åsikter i Svenskfinland är affektivt polariserade.
Blogginlägget är skrivet av Jesper Eklund.
Projektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland och genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.