Didaktik is one of the core disciplines for teachers. Didaktik bridges educational theory and pedagogical practice. As a sub-field of education, Didaktik is historically divided into General Didaktik and Subject Didaktik, where both are seen as relevant for understanding teaching, curriculum work and school development. Despite wide international interest in the field, Didaktik has been characterized as in being in a crisis. Does Didaktik still has the capacity to operate as a coherent language for teachers? Maybe the field has differentiated too far, into a myriad of sub-perspectives counterproductive in order to provide the profession a language that transcends teaching in different subjects and different populations? In addition, often research in Didaktik is based more on psychological theory on learning than being based on education theory.
Creating a coherent language for teaching is also complicated by that research on teaching and curriculum work has developed very differently in different parts of the world. Among strong research traditions we may identify a German-Nordic Didaktik tradition, an Anglophone curriculum tradition, a critical South-American tradition, just to name a few dominant ones. Within each there exists a large number of more specific theoretical approaches. Paradoxically, given the increased globalized dialogue on education, there indeed is a need of a renewed bridging language on teaching and curriculum work. However, the existing plurality of theories, doctrines, and epistemologies makes such a dialogue very complicated. This is paradoxical given the fact schools all over the world are steered utilizing similar mechanisms and given that teaching in classrooms so much remind of each other.
Given the above conflicts, this project aims at bridging the tensions within nation-states, as well as and between them, by applying two general strategies.
First, instead of taking the point of departure in a specific teaching subject, some psychological theory, a philosophical view of the human being or a normative political idea of the society, the school as a pedagogical institution is considered the fundamental unit of analysis. Thus, school didactics will be a uniting point of departure. Such a perspective sees classroom teaching, school leadership as well as national curriculum reform and evaluation as parts of one and the same whole. A school didactic point of departure values different specializations but sees them as contributing and complementary perspectives to understanding school’s pedagogical work.
Second, theoretically, this project is heavily influenced by non-affirmative education theory. This theory is expected to be able to provide a sound basis for understanding teaching across contents, and leadership across levels. Non-affirmative Didactics draws on the core ideas of modern education theory as developed by Fichte, Humboldt, Hegel, Schleiermacher and others. Historically, many countries over the world adopted these modern core ideas of education, since middle of the 19th century, enabling a modernization of schooling and teacher education. Despite the different paths taken since, most school systems reflect, at a distance, similar core of ideas. Non-affirmative theory of education provides a conceptual frame revealing this core. Therefore, non-affirmative school didactics may be expected to offer a fruitful analytics for comparative curriculum research.
Publications from this project include:
Uljens, M. (2023). Bildung-Centered Non-Affirmative School Didactics. In: M. Uljens (ed.), Non-affirmative Theory of Education and Bildung. Springer Open Access.
Uljens, M. (2022). Critical comparative curriculum research beyond globalized neoliberal policy. Revista Qurriculum: Teoría, investigación y práctica educativa. December 35, p 35-53.University of La Laguna, Spain.
Uljens, M. & Kullenberg, T. (2021). Non-affirmative School Didactics and Life-world Phenomenology – Conceptualizing Missing Links. In: A. Qvortrup, E. Krogh, & S. T. Graf (Eds.), Didaktik and curriculum in ongoing dialogue, pp. 185-203. London: Routledge.
Uljens, M. & Kullenberg, T. (2019). Livsvärldsfenomenologi i ljuset av icke-affirmativ pedagogisk handlingsteori. I: I. Rinne, I. Berndtsson, & A. Lilja (Red.), Fenomenologiska sammanflätningar (ss. 29-55). Göteborg: Daidalos. ISBN 9789171735621
Mielityinen-Pachmann, M. & Uljens, M. (2019). Schleiermacher og pædagogik – hermeneutik, dannelse og uddannelsesteori. I: A. von Oettingen (red.), Pædagogiska taenkere. Bidrag til empirisk uddannelsesforskning. (ss. 51-65). Copenhagen: Hans Reitzels Forlag.
Nordin, A. & Uljens, M. (red.). (2022). Didaktikens språk – om skolundervisningens mål, innehåll och form. Stockholm: Gleerups.
Contents of the volume and co-authors (in Swedish):
Innehållsförteckning
Introduktion
Andreas Nordin & Michael Uljens
DEL 1, SKOLANS DIDAKTIK OCH UNDERVISNINGENS MÅL
1. Didaktik – att utbilda demokratiska medborgare, Ninni Wahlström
2. Icke-affirmativ didaktik för skolan, Michael Uljens & Andreas Nordin
DEL 2, SKOLANS DIDAKTIK OCH UNDERVISNINGENS INNEHÅLL
3. Ämnesöverskridande arbete för integrering av skolämnens kunskaps- och demokratiuppdrag, Mats Lindahl, Ulrika Bossér & Katarina Schenker
4. Att utveckla matematisk litteracitet, Jeppe Skott & Hanna Palmér
5. Kunskapsutveckling genom ämnesspråk, Kristina Danielsson & Ewa Bergh Nestlog
6. Språkpraktiker som didaktiskt kontrakt i skolämnet engelska, Marie Källkvist, Henrik Gyllstad, Erica Sandlund & Pia Sundqvist
7. Språk- och kunskapsutvecklande arbete i språkligt heterogena klassrum, Päivi Juvonen & Jenny Uddling
8. När undervisning och lek flätas samman – matematikdidaktik för de yngre åldrarna, Hanna Palmér & Camilla Björklund
DEL 3, SKOLANS DIDAKTIK OCH UNDERVISNINGENS FORM
9. Den didaktiska relationen, Liselotte Eek-Karlsson
10. Autenticitet och lärande erfarenheter, Angela Marx Åberg
11. Digitaliserad reflektion kring lärares agerande i klassrumsinteraktion, Annaliina Gynne, Maria Larsson & Olcay Sert
12. Didaktiskt utvecklingsarbete i samverkan, Ewa Bergh Nestlog & Henrik Nilsson
13. Lärares läroplansarbete och didaktiska repertoarer, Daniel Sundberg
Medförfattare till boken är:
Ewa Bergh Nestlog är professor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet.
Camilla Björklund är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Ulrika Bossér är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Kristina Danielsson är professor i svenska vid Linnéuniversitetet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.
Liselotte Eek-Karlsson är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Henrik Gyllstad är universitetslektor och docent i engelsk språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitetet.
Annaliina Gynne är lektor i didaktik och ämnesföreträdare för svenska som andraspråk vid Mälardalens universitet.
Päivi Juvonen är professor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet.
Marie Källkvist är docent i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet och gästprofessor vid Linnéuniversitetet.
Maria Larsson är lektor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet.
Mats Lindahl har arbetat som ämneslärare i gymnasieskolan och som professor i naturvetenskapens didaktik vid Linnéuniversitetet.
Angela Marx Åberg är lektor i tyska med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet.
Henrik Nilsson är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.
Erica Sandlund är docent i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet.
Katarina Schenker är docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Olcay Sert är professor i engelskdidaktik vid Mälardalens universitet.
Jeppe Skott är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitet och vid Universitetet i Agder i Norge.
Daniel Sundberg är professor i pedagogik med inriktning mot läroplansteori och didaktik vid Linnéuniversitetet.
Pia Sundqvist är docent i engelsk språkvetenskap och førsteamanuensis i engelskdidaktik vid Universitetet i Oslo.
Jenny Uddling är lektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska som andraspråk vid Högskolan i Borås.
Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.