About cfuru

Ann-Christin Furu holds a doctorate in Education and is currently affiliated as project researcher at the Åbo Akademi University. Her research interest is directed towards sustainability issues within early childhood education and care with a special focus on relational worldviews.

Avhandling om bilderböcker i hållbarhetspedagogik

Våren 2022 publicerade PeM inom småbarnspedagogik Jessica Nylund sin avhandling pro gradu Bilderboken som medel för hållbarhetspedagogik. Lärares syn på och användning av bilderböcker i hållbarhetspedagogik inom småbarnspedagogik och förskola. I det här inlägget berättar Jessica om sin skrivprocess, sina resultat och om vad man som personal kan tänka på när det gäller bilderboken som verktyg i arbetet med yngre barn.

Då det var dags att inleda Pro graduprocessen hade jag en vision om att skriva om bilderböcker inom småbarnspedagogiken, eftersom det är ett av mina egna stora intressen och något som jag använt mig mycket av i den pedagogiska verksamheten då jag arbetat som lärare inom småbarnspedagogik. Jag läste om olika forskningsprojekt som pågick inom utbildningslinjen vid det tillfället och projektet ”LEVA, LEKA, LÄRA” fångade min uppmärksamhet direkt. Projektets syfte är att ta reda på hur vi genom att befrämja hållbarhetsarbetet inom småbarnspedagogik och förskola kan stärka barns förutsättningar för att leva ett hållbart liv. Fokus ligger på pedagogiska förhållningssätt, där personalen tillsammans med barnen genom bland annat konstbaserade processer och en pedagogik som syftar till hopp och handlingskraft lär sig leva ett mer hållbart liv. Tillsammans med forskarna i projektet bollade vi tankar och idéer och jag fick möjligheten att kombinera två av mina intresseområden, hållbarhet och barnlitteratur. Intresset för litteratur och speciellt barnlitteratur har jag alltid haft, medan hållbarhetsintresset har växt fram hos mig de senaste åren.

Hållbarhetspedagogiken har under de senaste åren fått en allt större plats i styrdokumenten, men trots det har det visat sig att det finns ett utvecklingsbehov på fältet inom detta område. Då jag sökte tidigare forskning insåg jag att det inte finns så mycket forskning på detta område, det fanns alltså en forskningslucka här. I styrdokumenten finns många mål, men väldigt få medel. Hur ska man göra för att nå alla dessa mål? Var ska man börja? Att arbeta med bilderböcker som medel för hållbarhetspedagogik är ett av många sätt att göra det. Vidare ses bilderboken som en konstform i denna studie. Det finns många kopplingar mellan hållbarhetspedagogik och konstens värld, mer än man kan tro faktiskt. Jag hoppas att min studie ska sprida inspiration och kunskap på fältet om hur man på ett konkret sätt kan arbeta med bilderböcker för lärande om hållbarhet.

Syftet med min studie var att undersöka lärares syn på och användning av bilderböcker inom hållbarhetspedagogik med barn inom småbarnspedagogik och förskola. Utgående från syftet skrevs två forskningsfrågor fram: 1. Vilken syn har lärare på bilderbokens roll i hållbarhetspedagogiken? och 2. Hur beskriver lärare sin egen användning av bilderböcker i hållbarhetspedagogiken? Jag intervjuade sju verksamma lärare inom småbarnspedagogik med olika lång arbetserfarenhet, som själva har ett intresse för hållbarhet och barnlitteratur. Urvalet gjordes som ett så kallat strategiskt urval, alltså att jag endast intervjuade lärare som har ett intresse för dessa ämnen. Detta gjordes eftersom jag ville ta reda på hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur som medel för hållbarhetspedagogik tillsammans med barn, inte om man gör det eller ej.

Min Pro gradu är skriven ur ett relationellt perspektiv och kom mycket att kretsa kring bokstunden och boksamtalet. Utgångspunkten i det relationella perspektivet är att lärande sker i relation till sig själv, andra människor och världen vi lever i. Då en lärare läser en bilderbok som tangerar ämnet hållbarhet för en barngrupp sker det i samspel med barnet och barngruppen. Boken diskuteras under själva boksunden eller efteråt, och diskussionen bygger på barnets tankar, erfarenheter och frågor kring boken i relation till sig själv och omvärlden.

De mest centrala resultaten kring lärares syn på bilderbokens roll i hållbarhetspedagogiken visar att alla intervjuade lärare ser bilderboken som ett värdefullt redskap inom hållbarhetspedagogiken. Den är ett konkret och mångsidigt verktyg, som också kan fungera som ett substitut till verkligheten. Vissa ämnen, som till exempel vänskap eller jämlikhet kan vara svårt att få syn på i verkligheten. Informanterna anser vidare att bilderboken stöder barnens lärande. Med bilderboken som hjälp kan man helt konkret rikta barnens uppmärksamhet mot det ämne man vill lära dem om, genom att visa bilder och berätta utgående från boken. Karaktärerna stöder också barnens lärande genom att de motiverar barnen och kan användas vidare i verksamheten efter bokstunden. Vidare ser lärarna bilderboken dels som underlag för diskussion, dels som en start för nya projekt.

Då lärarna beskrev sin egen användning av bilderböcker inom hållbarhetspedagogiken kunde jag urskilja ett återkommande mönster. Användningen bygger på tre delar. Förberedelse inför bokstunden, där läraren väljer en bok utgående från vissa premisser och sedan bekantar sig med boken. Därefter sker bokstunden, som kan utföras i olika lärmiljöer och innehåller en diskussion om boken, antingen under tiden boken läses eller efteråt. Den sociala hållbarheten är ofta förekommande i dessa diskussioner. Det tar dock inte slut där, utan boken gör också avtryck i verksamheten efter bokstunden. Bilderboken placeras tillgängligt för barnen, och inspirerar också ibland till skapande verksamhet. Något intressant och lite oväntat som kom fram i mitt resultat var synen på och användningen av faktaböcker inom hållbarhetspedagogiken. Flera av informanterna lyfte fram faktaboken och dess bilder som ett medel inom hålblarhetspedagogiken, och verkar således inte göra så stor skillnad på bilderböcker och faktaböcker.

Jag kan utgående från min studie konstatera att lärarnas syn på bilderböckernas roll i hållbarhetspedagogiken återspeglas i deras användning av dem. Vidare väljer lärarna också bilderböcker utgående från sin egen kunskap och sina egna värderingar. Man kan urskilja en viss osäkerhet i begrepp och kunskapen om hållbarhetspedagogiken, vilket indikerar att det finns ett behov av fortbildning och mer kunskap inom detta område på fältet.

Vad kan man som lärare då ta med sig av detta resultat? Min förhoppning är att personal på fältet ska inspireras till att arbeta på detta sätt och att min studie samtidigt ska sänka ribban för att arbeta med hållbarhetspedagogik. Det behöver inte vara svårt och vi vuxna behöver inte ha alla svar, utan tillsammans i en lärande gemenskap kan barn och vuxna lära sig mycket om hållbarhet. Jag hoppas också att synen på bilderboken som en konstform kan fungera som en ögonöppnare för läsaren. Resultatet kring bokstundens uppbyggnad kan förhoppningsvis fungera som ett arbetsverktyg för lärare att komma i gång med att arbeta med bilderböcker och hållbarhetspedagogik, eftersom man där får se hur andra intresserade och kunniga gör. I avhandlingen finns också en boklista som bygger på böcker informanterna har nämnt under intervjuerna, och denna lista hoppas jag också kan fungera som ett verktyg för lärare på fältet.

Själva avhandlingen hittar du på https://www.doria.fi/handle/10024/184462

 

Kriget i Ukraina – såhär kan du använda bilderboken FLYKTEN för att bearbeta temat med barn

Kriget i Ukraina berör oss alla, små som stora, starkt just nu och exempelvis Utbildningsstyrelsen, Förskoleforum och MLL har under de senaste veckorna publicerat råd för hur vi kan samtala med små barn om det som händer.

Utöver att tala med barnen är det värdefullt att medvetet skapa mångsidiga möjligheter för barn att bearbeta sina tankar och känslor genom t.ex. dialogisk läsning av bilderböcker kombinerad med till exempel lek, berättande, drama, musik och konst.

Tillsammans med min kollega Jessica Nylund på småbarnspedagogik vid Åbo Akademi har jag därför skrivit fram en liten guide för hur du som personal inom småbarnspedagogiken kan använda bilderboken FLYKTEN av Francesca Sanna som ett redskap för att hantera barns reaktioner kring det som sker. Boken handlar om en familj på flykt, om sökande efter trygghet och ett nytt hem – och om magiska trollformler som kan trolla bort krig <3

Du kan ladda ner guiden i pdf-format här. En ledstjärna i arbetet är att skapa en känsla av att vi tillsammans kan hjälpas åt med det som är svårt och att vi kan vara med och hjälpa varandra att känna oss trygga i vardagen och i världen. Vi hoppas att gudien ska inspirera och stöda arbetet på ett sätt som bidrar till barns kapacitet att hantera det som händer på ett konstruktivt sätt!

New article: Children´s participation during the corona crisis and what staff in ECEC might do to enhance it

Image credit: iStock.

This week, universities all over Finland are welcoming their new students to campus and both research and teaching is gearing up again after the summer break. Corona is the talk of the town, since things are not even next to normal yet. A variety of restrictions are adopted to minimize the risks of people getting infected. Currently, only first year students are allowed at campus, me and many of my collegues are distance working, and a majority of our research and teaching activities are realized with the help of digital tools.

Naturally, the corona issue must be addressed as a content in ECEC teacher education. It is a matter that affects young children´s lives in just so many ways right now. Students and teachers in ECEC need to embrace resources that allows them to handle the situation in the best ways possible. Most children are back in their settings, but there are tight restrictions to follow in order to prevent the virus from spreading out of control. It is a tough guess that the day-to-day life in ECEC settings is adapted in profound ways and that staff sometimes are left wondering about what the best practices might be. The same goes for student teachers doing their teaching practice right now.

Thus, I want to share with you an article that was published (in Swedish) by our research group in the beginning of July in the Nordic scientific journal BARN. The article focuses on children´s participation during the initial phase of the corona virus outbreak in Finland and Sweden (in late March 2020) and it sheds light on how children express their thoughts and feelings about the situation. The study shows that at the time, children´s participation was expressed regarding four prominent themes: 1) health realted issues, 2) existential worries and care, 3) social limitations and changed routines, and 4) play, humor, and creativity as a means to handle the situation. The article also addresses some of the implications for staff i.e. what approaches they could adopt in order to support children´s participation and thus strengthen their ability to deal with the effects of the corona crisis.

The article might give practitioners a deeper understanding of the importance of providing rich affordances for creative play and open dialogue, which gives children the opportunity to express themselves and to address the challenges that the corona crisis faces them with. These are among the best ways to support their resilience and strengthen their capacities to deal with life and it´s sometimes unpredictable challenges. As the article is among the first research published with a focus on children´s ways of perceiving and managing corona, I look forward to more studies on this topic shortly.

PS. The study has so far been published only in Swedish, but I will provide the English abstract below. Publication of the results in English is in progress, so I´ll let you know as soon as they are out.

English abstract

The corona pandemic is a new social crisis that is sparsely researched, and different perspectives on the corona virus are needed. This article helps to deepen the knowledge of children’s expres-sion of the corona virus. It highlights staff’s descriptions of children’s expressions regarding the coronavirus outbreak in Finland and Sweden in early childhood education contexts in March 2020. The empirical material consists of 79 questionnaires from early childhood education staff. The concepts participation and resilience have been used as theoretical background and these are discussed in the article. The analysis highlights four different forms of participation in relation to the outbreak of the virus. The article contributes to putting children’s participation in relation to a social crisis like the corona pandemic and shows a multifaceted participation. This can have implications both on attitudes and working methods in relation to crises.

Welcome!

This is the blog for a research project called LIVE PLAY LEARN, which runs in connection with the ECEC teacher education programme at the Åbo Akademi University in 2020-2022. The project aims to explore how children´s opportunities to develop their capacities to live a sustainable life can be strengthened by enhancing the sustainability work within day care and pre-primary units. A special interest is directed towards supporting a relational worldview, based on the understanding of oneself as deeply entangled with the entire web of Life.

We seek to explore practices and pedagogies that can contribute to a more sustainable lifestyle and to resilience among children and adults within ECEC. Nature contact, as well as holistic and arts-based approaches, are studied as paths towards a “pedagogy of hope and action” and our ambition is to promote truly transformative and transgressive learning processes among both children and adults.

The blog is our way of sharing our research endeavour with the world. We will post on both theoretical perspectives and research activities, as well as give you glimpses of the practices and pedagogies that children and adults in the project share with us. As we are connected to both ECEC teacher education and CPD, there will also be posts related to supporting teacher professionalism in sustainability matters both pre- and in-service. The blog will contain posts in English as well as in Swedish and Finnish, depending on the primary audience of each post*. We will also share links to valuable resources and publish research output (see the menu above).

So please follow, please comment, and please join us in our exploration of  how children and adults live, play, and learn as they embark on the journey towards sustainability together!

*The Åbo Akademi University operates mainly in Swedish, but is situated in a bilingual and multilingual context where research is communicated both in Finnish and English. As the university´s leading principles include diversity, openness, courage, sustainability, and participation, we want to “live as we learn” and include voices from various contexts in various languages.