Våren 2022 publicerade PeM inom småbarnspedagogik Jessica Nylund sin avhandling pro gradu Bilderboken som medel för hållbarhetspedagogik. Lärares syn på och användning av bilderböcker i hållbarhetspedagogik inom småbarnspedagogik och förskola. I det här inlägget berättar Jessica om sin skrivprocess, sina resultat och om vad man som personal kan tänka på när det gäller bilderboken som verktyg i arbetet med yngre barn.
Då det var dags att inleda Pro graduprocessen hade jag en vision om att skriva om bilderböcker inom småbarnspedagogiken, eftersom det är ett av mina egna stora intressen och något som jag använt mig mycket av i den pedagogiska verksamheten då jag arbetat som lärare inom småbarnspedagogik. Jag läste om olika forskningsprojekt som pågick inom utbildningslinjen vid det tillfället och projektet ”LEVA, LEKA, LÄRA” fångade min uppmärksamhet direkt. Projektets syfte är att ta reda på hur vi genom att befrämja hållbarhetsarbetet inom småbarnspedagogik och förskola kan stärka barns förutsättningar för att leva ett hållbart liv. Fokus ligger på pedagogiska förhållningssätt, där personalen tillsammans med barnen genom bland annat konstbaserade processer och en pedagogik som syftar till hopp och handlingskraft lär sig leva ett mer hållbart liv. Tillsammans med forskarna i projektet bollade vi tankar och idéer och jag fick möjligheten att kombinera två av mina intresseområden, hållbarhet och barnlitteratur. Intresset för litteratur och speciellt barnlitteratur har jag alltid haft, medan hållbarhetsintresset har växt fram hos mig de senaste åren.
Hållbarhetspedagogiken har under de senaste åren fått en allt större plats i styrdokumenten, men trots det har det visat sig att det finns ett utvecklingsbehov på fältet inom detta område. Då jag sökte tidigare forskning insåg jag att det inte finns så mycket forskning på detta område, det fanns alltså en forskningslucka här. I styrdokumenten finns många mål, men väldigt få medel. Hur ska man göra för att nå alla dessa mål? Var ska man börja? Att arbeta med bilderböcker som medel för hållbarhetspedagogik är ett av många sätt att göra det. Vidare ses bilderboken som en konstform i denna studie. Det finns många kopplingar mellan hållbarhetspedagogik och konstens värld, mer än man kan tro faktiskt. Jag hoppas att min studie ska sprida inspiration och kunskap på fältet om hur man på ett konkret sätt kan arbeta med bilderböcker för lärande om hållbarhet.
Syftet med min studie var att undersöka lärares syn på och användning av bilderböcker inom hållbarhetspedagogik med barn inom småbarnspedagogik och förskola. Utgående från syftet skrevs två forskningsfrågor fram: 1. Vilken syn har lärare på bilderbokens roll i hållbarhetspedagogiken? och 2. Hur beskriver lärare sin egen användning av bilderböcker i hållbarhetspedagogiken? Jag intervjuade sju verksamma lärare inom småbarnspedagogik med olika lång arbetserfarenhet, som själva har ett intresse för hållbarhet och barnlitteratur. Urvalet gjordes som ett så kallat strategiskt urval, alltså att jag endast intervjuade lärare som har ett intresse för dessa ämnen. Detta gjordes eftersom jag ville ta reda på hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur som medel för hållbarhetspedagogik tillsammans med barn, inte om man gör det eller ej.
Min Pro gradu är skriven ur ett relationellt perspektiv och kom mycket att kretsa kring bokstunden och boksamtalet. Utgångspunkten i det relationella perspektivet är att lärande sker i relation till sig själv, andra människor och världen vi lever i. Då en lärare läser en bilderbok som tangerar ämnet hållbarhet för en barngrupp sker det i samspel med barnet och barngruppen. Boken diskuteras under själva boksunden eller efteråt, och diskussionen bygger på barnets tankar, erfarenheter och frågor kring boken i relation till sig själv och omvärlden.
De mest centrala resultaten kring lärares syn på bilderbokens roll i hållbarhetspedagogiken visar att alla intervjuade lärare ser bilderboken som ett värdefullt redskap inom hållbarhetspedagogiken. Den är ett konkret och mångsidigt verktyg, som också kan fungera som ett substitut till verkligheten. Vissa ämnen, som till exempel vänskap eller jämlikhet kan vara svårt att få syn på i verkligheten. Informanterna anser vidare att bilderboken stöder barnens lärande. Med bilderboken som hjälp kan man helt konkret rikta barnens uppmärksamhet mot det ämne man vill lära dem om, genom att visa bilder och berätta utgående från boken. Karaktärerna stöder också barnens lärande genom att de motiverar barnen och kan användas vidare i verksamheten efter bokstunden. Vidare ser lärarna bilderboken dels som underlag för diskussion, dels som en start för nya projekt.
Då lärarna beskrev sin egen användning av bilderböcker inom hållbarhetspedagogiken kunde jag urskilja ett återkommande mönster. Användningen bygger på tre delar. Förberedelse inför bokstunden, där läraren väljer en bok utgående från vissa premisser och sedan bekantar sig med boken. Därefter sker bokstunden, som kan utföras i olika lärmiljöer och innehåller en diskussion om boken, antingen under tiden boken läses eller efteråt. Den sociala hållbarheten är ofta förekommande i dessa diskussioner. Det tar dock inte slut där, utan boken gör också avtryck i verksamheten efter bokstunden. Bilderboken placeras tillgängligt för barnen, och inspirerar också ibland till skapande verksamhet. Något intressant och lite oväntat som kom fram i mitt resultat var synen på och användningen av faktaböcker inom hållbarhetspedagogiken. Flera av informanterna lyfte fram faktaboken och dess bilder som ett medel inom hålblarhetspedagogiken, och verkar således inte göra så stor skillnad på bilderböcker och faktaböcker.
Jag kan utgående från min studie konstatera att lärarnas syn på bilderböckernas roll i hållbarhetspedagogiken återspeglas i deras användning av dem. Vidare väljer lärarna också bilderböcker utgående från sin egen kunskap och sina egna värderingar. Man kan urskilja en viss osäkerhet i begrepp och kunskapen om hållbarhetspedagogiken, vilket indikerar att det finns ett behov av fortbildning och mer kunskap inom detta område på fältet.
Vad kan man som lärare då ta med sig av detta resultat? Min förhoppning är att personal på fältet ska inspireras till att arbeta på detta sätt och att min studie samtidigt ska sänka ribban för att arbeta med hållbarhetspedagogik. Det behöver inte vara svårt och vi vuxna behöver inte ha alla svar, utan tillsammans i en lärande gemenskap kan barn och vuxna lära sig mycket om hållbarhet. Jag hoppas också att synen på bilderboken som en konstform kan fungera som en ögonöppnare för läsaren. Resultatet kring bokstundens uppbyggnad kan förhoppningsvis fungera som ett arbetsverktyg för lärare att komma i gång med att arbeta med bilderböcker och hållbarhetspedagogik, eftersom man där får se hur andra intresserade och kunniga gör. I avhandlingen finns också en boklista som bygger på böcker informanterna har nämnt under intervjuerna, och denna lista hoppas jag också kan fungera som ett verktyg för lärare på fältet.
Själva avhandlingen hittar du på https://www.doria.fi/handle/10024/184462