Idag var det den så kallade ”Jesusdagen”. Vad det här med andra ord betyder är att de flesta platser vi besökte hade någon sorts koppling till Jesus. Efter vår första natt i Tiberias inledde vi dagen med frukost på hotellet, något som också en hel hög spanska pilgrimer gjorde. Sedan satte vi oss i bussen och tog oss norrut längs med Gennesaretsjöns kust mot Saligprisningarnas berg, det vill säga platsen för bergspredikan. På vägen körde vi också genom Magdala och kunde se en skymt av de arkeologiska
utgrävningarna där. Då vi kom fram till vårt första mål möttes vi av en vacker kyrka (Church of Beatification) med en omgivande trädgård. Platsen till ära lästes också Saligprisningarna upp. Ett litet minus var att det i närheten av platsen fanns åkrar, vilket olyckligtvis innebar att gödseln från dessa luktade over hela området. Men, fint var det ju i alla fall.
Därefter körde vi till Kibbutz Ginnosar för att se på en gammal båt från Jesu tid som hittats vid sjön. Konserveringarbetet tog tio år men nu finns båten utställd för allmänheten att se på. Sjötemat fortsatte sedan med en svalkande båttur på Gennesaretsjön. D
e sista sakerna vi gjorde då vi kommit i land igen och före det var dags för lunch var att besöka Church of the Multiplication i Tabgha som ärar Jesu bespisningunder samt den bredvidliggande Primacy of Peter, en kyrka som ärar Petrus speciella position bland lärjungarna. Alla platser vi besökte var i sig själva mycket vackra, men så tyckte tydligen även det hundratal andra människor som var där samtidigt som vi.
Efter lunch var det dags att fortsätta färden mot Kafarnaum, dit Jesus flyttade efter att han blivit förnekad i Nasaret. Det var ett mäktigt ställe! Till skillnad från det vita Jerusalem, som byggts upp av dolomit, sandsten och kalksten, var ruinerna av Kafarnaum basalt, som till färgen är svart. Förutom ruinerna av staden och den dekorativa synagogan drogs uppm
ärksamheten till en byggnad som överraskade med sin modernitet mitt i allt uråldrigt. Det var en kyrka som rests på stället där Petrus hus hade stått, och som i golvet hade fönster genom vilka man kunde titta ner på ruinerna av ovannämnda hus. Trots att kyrkan var väldigt uppseendeväckande hade den en viss charm, och invändigt var den enkel men vacker. Efter en stund i ruinerna tog vi oss till stranden i samma stad för att ha en kort gudstjänst/bönestund. ”Altartavlan”, det vill säga några Aloe Vera-buskar och en sagolikt blå sjö var något av det vackraste man kunde tänka sig, och hade en viss lugnande effekt som stödde stämningen. En liten stund förändrades vyn, precis då Jesus skulle lära sina lärjungar att be i dagens evangelium kom två vitklädda pilgrimsdamer fram och började ta fotografier av sig själv och varandra precis framför oss. Egentligen störde det knappast någon, men det var en lite rolig detalj. Gudstjänsten var stämningsfull och vacker, och man kunde känna sig ytterst lugn då man efteråt gick tillbaka till bussen, som skulle ta oss till de sista destinat
ionerna för dagen.
Nästa hållplats var vid Jordanflodens mynning, på stället där Johannes döparen möjligtvis har verkat. Idag är det ett populärt mål för personer som vill döpas i det heliga landet, och även denna söndag var rusningen stor. Längs med flodstranden finns områden markerade med band, och inom dessa områden sker dopen. Just idag var ett av områdena helt fullt av indier som döpte sig. Sist skulle bussen ta oss till Hammat-Tiberias, en nationalpark med ruinerna av en gammal synagoga.Det visade sig ändå att stället stängt för dagen och att vi inte inte längre kunde släppas in. Vårt planerade program gick alltså inte riktigt till hundra procent som planerat, utan blev lite kortare. Vi hann ändå se rätt mycket, och hade en bra och stämningsfull dag.
