• Beakta syftet med texten och vem som är mottagare. Det låter självklart men glöms ofta bort.
• Översätt innehållet, inte ytstrukturen – tänk på hur du spontant skulle uttrycka samma sak på svenska.
• Översätter du texten först direkt, tänkt på att bearbeta den efter det. Ord för ord-översättning fungerar inte då måltexten har en självständig funktion, dvs. då originalet inte finns med och den översatta texten riktar sig till andra läsare. Språket ska vara naturligt, så beakta ordföljden, som är striktare i svenskan än i många andra språk. Det beror på att svenskans ordföljd inverkar i hög grad på betydelsen. Därför kan en del finskpåverkad ordföljd få konsekvenser för betydelsen.
• Det är viktigt att hitta balansen mellan en exakt, ordagrann översättning (som löper risken att bli stel och onaturlig) och en naturlig översättning med ett flytande språk (som ändå ska motsvara originalet till innehåll och betydelse.) Använd korrekt, modernt klarspråk. Se Svarta listan för föråldrade uttryck och ordval (https://www.regeringen.se/rapporter/2011/10/pm-20111/) som behöver undvikas i neutralt skriftspråk.

Se särskilt upp med:

• Var noggrann vid översättning av terminologi. Kontrollera alltid betydelsen. Använd i första hand svenska översättningar av termer, då de existerar. Använd alternativt omskrivning om det i det språk du översätter till inte finns en direkt motsvarighet till termen i fråga.
• För råd om hur förklaringar kan fogas in i texten på ett smidigt sätt, se https://sprakkonsulterna.se/facktermer-sa-hanterar-du-dem/.
• Tänk på att ord+betydelse inte ska överföras från ett språk till ett annat, betydelseinnehåll förs nödvändigtvis inte över i sin helhet även om vi lånar in ord. Tänk bara på mail – mejl. Var därför försiktig med så kallade falska vänner.
• Idiom, ordlekar och uttryck är olika i olika språk och bör inte översättas direkt. Leta efter motsvarigheter, t.ex. raining cats and dogs = ösregn.
• Översätt heller inte text som redan finns översatt av professionella översättare. Det här gäller många texter inom EU och internationella organisationer.
• Observera också att varje språk har sina egna lösningar för hur man translittererar, dvs. överför (t.ex. namn) från språk med ett annat skrivsystem. Engelskan återger till exempel ryska och arabiska namn på ett annat sätt än svenskan. Orsaken är att förhållandet mellan ljud och bokstav är olika i olika språk.
• Beakta att olika språk har olika normer vad gäller tecken, stor och liten bokstav, mellanslag, särskrivning och så vidare. Se Svenska Skrivregler. Och kontrollera särskrivningsregler! Jämför med exempelvis engelskan där särskrivning är vanligt.
• Se också upp med finlandismer, som ofta uppstår genom direktöversättning, t.ex. på sätt eller annat > på ett eller annat sätt; inkomstbunden > inkomstrelaterad; skolning > utbildning.
• Men vissa finlandismer bör beaktas som acceptabla (i och med att de är etablerade och återger finländska företeelser). Se Finlandssvensk ordbok på nätet: mediesprak.fi -> Språkliga hjälpmedel.
• Var medveten om det-konstruktioner i svenskan (det har blivit aktuellt att köpa en dator, inte: köpandet av en dator har blivit aktuellt).
• Strukturer som i övrigt liknar varandra i två språk kan användas på olika sätt, till exempel tillåter finskan genitivkedjor (många genitiver i följd), medan svenskan i många fall inte ens tillåter dubbel genitiv. Därför måste genitivkedjor i finskan ofta ersättas med prepositionsuttryck eller sammansättningar (t.ex. putkien valmistus = rörtillverkning).
• Undvik finlandismer som används i det vardagliga språket, t.ex. göra beslut > fatta beslut.

Använd alltid hjälpmedel om du är osäker. Kolla upp användningen av ord, prepositioner eller något annat. Använd ordböcker och synonymordböcker som hjälpmedel för att förstå orden och helheten i originaltexten. Och använd ordböcker, synonymordböcker för att variera språket.

Se: www.svenska.se
Se: www.mediesprak.fi -> Språkliga hjälpmedel