Alla inlägg av Linda Björklund

Meningen med media

maj 13, 2015 Linda Björklund 1 kommentar

Jag tycker att man inte enbart skall fundera på samband mellan samhälle och media utan också hur media konkret inverkar på människornas liv. Media har blivit en livsstil, en betydande del av vardagen som på det viset blivit en viktig faktor som formar människorna som individer. Vi använder oss av medier på olika sätt och i olika mängder, men som det kommit fram i tidigare kapitlen är vi alla i kontakt med olika medier även om vi vill det eller inte.

Som vi diskuterat innan kan media ses som en reflektion eller spegelbild av verkligheten och samhället men jag tycker också att det kan anses i många fall spegla individen och hens liv. Det som diskuterats om sociala medier är hur mycket vi förfinar våra liv för att verka så perfekta som möjligt utåt, och att denna konstanta press skulle orsaka stress och minska på livskvaliteten. Jag tror dock att det att man utåt har en liten fasad av hur ens liv ser ut, kan också leda till att ens liv faktiskt blir att likna allt mer denna finslipade version. Förståss finns det situationer där det blir överdrivet och att verkligheten inte kan motsvara fasaden men i fall där det bara handlar om små detaljer eller livsstilsförändringar kan det ju också ha en positiv inverkan på ens riktiga liv. Detta är kanske en naiv förhoppning jag har, eftersom jag förstår ju nog att media oftast har en ganska kraftig inverkan på människor, just då det kommer till att påverka livsstil och utseende. Här märks också medians starka band med reklamindustrin, eftersom det är ju i media som reklamen visas och därifrån får vi rekommendationer till vad som är de bästa produkterna på marknaden.

Från medierna lär vi oss också om olika livsstilar och kanske på det viset blir mer öppna för olikheter mellan människor, men samtidigt kunde man säja att det faktum att man i medierna kan se så många olika sätt att leva på och att alla skall accepteras, också kan leda till att till exempel unga känner sig förvirrade och osäkra på sin identitet. Jag menar inte att det är en dålig sak att olika personligheter och livsstilar blir mer accepterade, tvärtom, men jag menar bara att människor kanske förr har haft det enklare i den mån att man inte behövde fundera så mycket på hur man borde leva sitt liv eftersom det var ganska självklart.

Inför övningsuppgiften har jag funderat mycket på just reklamernas inverkan på människor genom televisionen och hur skillnader mellan olika kanaler syns i både utbudet av program och på dem som väljer att se på de olika kanalerna. Jag har gjort en noggrannare analys an nyhetssändningarna på YLE och MTV3 men vill också jämföra lite allmännare de olika kanalerna. För att få en bredare synvinkel på frågan har jag också frågat mina vänner och familj vad de anser om innehållet i de olika kanalerna (främst då YLE och MTV3) och hur de skulle beskriva kanalerna, detta både för att få en bild av hur de upplever skillnader men också för att kunna jämföra deras syner med mina egna.

Mediahändelser

maj 7, 2015 Linda Björklund 4 kommentarer

Det som känns ganska självklart är att media har en stor makt, i ganska många olika områden, men är det så att media kan ”skapa” ett mediaspektakel av vilken nyhet som helst eller kräver det att nyheten anses vara tillräkligt stor och intressant av människorna? Förståss kan ju medierna rapportera om en händelse så mycket att den blir automatiskt känd av alla men det känns konstigt att tänka att man bara genom att om och om skriva i tidningar att tex. världen är rund, skulle kunna få det att bli till en så stor nyhet/information att människor skulle börja tala om det och att det skulle få så stor uppmärksamhet att det kunde räknas som ett spektakel. Det jag tänker på när jag hör ordet mediaspektakel är inte bara det att en nyhet syns mycket i medierna utan också att den blir en del av aktuella diskussionsämnen bland människor.

Det som också känns hemskt är hur man drar nytta av människors lidande och sorg genom att göra ett spektakel av något så hemskt som till exempel en skolskjutning eller dylikt som handlar om död och andra hemska saker. Då känns det väldigt respektlöst att någon skulle utnyttja situationen till exempel för att tjäna pengar på det, istället för att helt enkelt rapportera om händelsen och lämna det där. Här kan man inte heller enbart skylla på medierna eftersom sociala medierna har medfört att vem som helst kan kommentera och dela nyheter vilket kan även det medverka till hur stor nyheten blir.

Dessa stora nyhetsspektakel fungerar också som länkar människor emellan, och möjliggör samhörighetskänsla även om människorna inte är i kontakt med varandra genom att de vet att det finns många andra i världen som tänker på samma sätt som de, och speciellt då det handlar om nyheter som väcker starka känslor, kan den stora medieuppmärksamheten ibland även fungera som hjälp för att människor skall kunna bearbeta händelsen.

En intressant fråga tycker jag också är hur mycket medier kan påverka på människors syn på olika risker och vad som vi egentligen borde vara oroliga för. Då menar jag just till exempel risker som handlar om klimatförändring eller terrorism, vilka båda är faktiska hot, men mängden nyheter och varningar som matas till oss i medier har en stor inverkan på det allmänna förhållandesättet till dessa fenomen.

Angående mediers inverkan på nationalism och globalisering kan man ju speciellt i finland se ganska tydliga sammankopplingar. Även om Finland varit med i EU redan en tid kan det fortfarande märkas i medier en viss strävan till att få människorna att få en bättre attityd mot EU, genom till exempel EU reklam på TV. Sannfinländarnas popularitet har också gjort att många människor fått en negativare uppfattning om EU och detta tror jag är en faktor som kunde vara annorlunda genom att man i medier skulle ha handlat lite olika. Dessa typer av attityder kan vara väldigt starka och tydliga och kan antingen leda till starkare samhörighet av befolkningen i ett land eller splittring ifall det handlar om större skillnader i till exempel moraliska frågor. Om man till exempel tar sångtävlingen Eurovision som exempel är det lättare att känna samhörighetskänslan till finländare även om den låten som representerar Finland inte skulle vara den personliga favoriten.

Underhållning och populärkultur

april 28, 2015 Linda Björklund 2 kommentarer

Det som man kanske mer sällan tänker på är hur stor faktisk inverkan underhållande TV program har på människorna. Reality-serier och sopoperor kanske anses vara harmlös underhållning som man skrattar åt och känner mest skadeglädje över hur det kan finnas så korkade människor här i världen, men under en längre tid av att följa med dessa serier och korkade människor kan man tänka sig att det påverkar oss eller vår klokhetsgrad. Även om det inte påverkar oss själva kanske det ändrar på våra förväntningar om omvärlden och vad vi förväntar oss av andra människor. Om jag jämför television och internet tycker jag att internet har gått förbi på skalan om hur överdrivet allting är. Då menar jag framför allt kanske mängden konstigheter du ser på TV jämfört med allt du hittar på internet.

Det som jag kan relatera till helt i det jag läste i Rimscha & Siegerts text är det faktum att TV program delar upp människorna i olika grupper. Även i en nära vänkrets kan man få känslan av att vara utanför om man inte följer med samma program som sina vänner. Där märks det hur stor del till exempel serier kan ha i ungas liv, då de till och med kan orsaka känsla av utanförskap hos dem som inte följer med vilka serier som är ”pop” för tillfället. Eftersom man kan se nästan vad som helst när som helst på internet, blir det allt viktigare för TV producenterna att ha koll på efterfrågan och på vad det är människorna vill se på.

Då man ser på TV kan man nästan inte undgå från att se reklam. Visst finns det kanaler utan reklam men de kanaler och program som attraherar mest människor är kanaler med reklam. Detta leder givetvis till att reklam branschen och fokuset på reklam har en allt större betydelse i TV eftersom det som sagt inte går att undvika om du sätter på TV:n. Reklamers kraft över åskådarna kan märkas av att ”Ostos-tv”, ett program enbart för att göra reklam och sälja produkter är ett format som verkar fungera då set dagligen syns på flera olika kanaler.

Talk-shows har på sistone blivit mer populära, och det finns många olika sorter av program där flera olika ämnen diskuteras. Detta tycker jag är bra för programmen behandlar ofta aktuella ämnen som till exempel rapporteras om i nyheterna, och sådana människor som inte ser på nyheter kan genom dessa program höra om aktuella frågor.

Palokangas text om saklig underhållning fick mig att tänka på mängden program som inte hör till denna kategori och som skulle försvinna om fakta var en faktor som krävdes av alla TV-program. Även om poängen Palokangas har är bra, tycker jag att till skillnad från nyheter, underhållande TV inte behöver ha någon undervisande agenda, utan fungera som en sorts flykt från vardagen, och de som inte vill fly, kan istället se på nyheter och fakta-dokumentärer.

Nyhetsförmedling

april 26, 2015 Linda Björklund 2 kommentarer

Nyhetsvärde är en term som är viktig inom media, vad är kriteriet för att en nyhet skall ha tillräkligt stort värde för att publiceras? Vem avgör det, och med vilka syften? Är nyhetsvärde sådant som drar till sig läsarnas uppmärksamhet, eller att förmedla det påriktigt viktigaste och största nyheterna?

Beroende på nyhetsmediat och till vem den riktar sig, varierar mängden lokala och globala nyheter. Globala nyheter finns också i lokala tidningar, eftersom större länders händelser ofta väcker större uppmärksamhet i medierna, men är de viktigare nyheter än de naturkatastrofer som händer i Asien och Afrika. Självklart är det så att de länder med större inflytande på andra länder intresserar majoriteten, men det känns ändå konstigt att stora händelser i mindre länder inte rapporteras alls om i de stora nyhetsmedierna.

Hodkinson skriver om olika faktorer som ger högre nyhetsvärde. Då han talar om tidsfrekvensens betydelse blir det lätt att förstå varför det så ofta är dåliga nyheter som rapporteras om, eftersom de ofta är händelser som händer plötsligt, medan goda nyheter är kanske något som kräver en längre tidsperiod för att kunna urskiljas.

Svartvita nyheter är lättare att skriva om eftersom då det är tydligt vem som har fel och vem som har rätt kan man lättare förstora nyheten utan att folk skall bli upprörda, medan i frågor om till exempel politik kan människors åsikter variera då nyheten kan väcka fler negativa reaktioner. Detta tycker jag också tyder på att man i media inte vill orsaka något extra uppror bland människor, utan att istället väcka reaktioner genom att rapportera om ganska trygga nyheter som nyhetsmedierna står utanför om.

Speciellt i television blir det väsentliga då man avgör nyhetsvärde det visuella, det vill säga hur dramatiskt bildmaterial man har av nyhetshändelsen. Som Hodkinson poängterade kan detta även leda till att händelser som inte egentligen är så viktiga eller stora kan få mycket synlighet ifall videomaterialet är så bra eller underhållande att man tror människornas uppmärksamhet väcks med det. I nyhetstidningar är det visuella också viktigt, och som Hodkinson skriver kan sättet hur rubrikerna är skrivna eller vilka bilder som väljs, samt bildtexten, påverka stort hur människor uppfattar nyheterna.

Till övningsuppgiften väljer jag att följa två olika kanalers nyhetssändningar i ca. en vecka. Jag kommer att se på nyheterna på Yle och MTV3 och jämföra nyhetsrapporteringen och hur den skiljer sig i fråga om vilka nyheter som rapporteras om och hur de presenteras. Dessutom är jag intresserad av att se om det finns synliga skillnader som kunde bero på att MTV3 har reklam och Yle inte har det.

Politik, demokrati och media

april 15, 2015 Linda Björklund 1 kommentar

Det som lät ganska oroväckande då de i SVT klippet talade om hur medialisering av politiken påverkar det allmänna intresset för politik, var att även om människorna kanske tycker det politiska spelet är intressant att läsa och höra om kan det stora fokuset på politiskt spel göra att människorna tappar sitt intresse för politik. Detta tror jag beror på att politikernas trovärdighet försämras då de enbart visas i till exempel paneldebatter som i stort sätt går ut på att slå ner motståndarna och inte på att framföra sina åsikter, det vill säga det väsentliga som borde komma fram och förstås av åskådarna för att de skall kunna ta ställning i politiska frågor, och välja vem de röstar på i val.

Relationen mellan media och politik är ganska tudelat, vilket märks också tydligt i dessa texter. Även om det skett en förändring, enligt mig i en mycket bättre riktning, där medierna inte mera är tvungna att skriva det som politikerna vill att skall skrivas, utan mediernas uppgift har blivit mer analyserande och tolkande, är ändå kopplingen mellan medier och politik mycket stark. Största delen av människorna får sin kunskap om politik genom medier vilket betyder att det borde vara en prioritet att istället för att skriva om skvaller och fokusera på politikernas privatliv, koncentrera sig mera på det väsentliga, alltså politikernas riktiga åsikter och faktorer som berör politik. Här kommer igen fram problemen med att medierna måste dra människornas uppmärksamhet för att klara sig ekonomiskt och konkurrera på mediamarknaden, men det som jag tycker är viktigast är att det ändå finns ens någon riktig och viktig information bland all spekulation kring det politiska spelet.

Politikerna idag är ju också offentliga personer vilket leder till att deras image blivit allt väsentligare då de försöker få anhängare, och ibland verkar det som om de sätten som de försöker vinna över människor på och det de talar om i medierna inte ens har något att göra med politik. Detta får mig att fundera på hur politiken kommer att se ut i framtiden och hur mycket politisk fakta överhuvudtaget som kommer att synas i medier.

Också med tanke på den allmänna förståelsen för hur media och massmedia fungerar, det vill säga just hur mycket makt mediahusen har över det som publiceras, men också att i princip vem som helst kan kommentera och göra facebook-inlägg som får stor uppmärksamhet och väcker reaktioner, vore det bra att alla skulle ha möjlighet till en allmänbildning i både politik och massmedia så att ingen bara skulle naivt tro och följa blint det som man läser och hör om. Detta skulle också underlätta människor att vara kritiska mot det som de ser i medierna och kanske inte lägga allt för stor fokus på just till exempel det politiska spelet.

Vad är mediesociologi?

Mediasociologi

april 12, 2015 Linda Björklund 1 kommentar

Petersens äldre översikt av mediesociologi blir enligt mig lite ytlig jämfört med Hodkinsons text som är mera analyserande och går djupare in på hur medierna blandas in i olika områden av våra liv. Det som är bra med Petersens sätt att närma sig ämnet är att han har en tydlig uppdelning av ämnet och en kanske mer teoribaserad syn på mediesociologin, vilket gör det lättare att förstå vad det hela handlar om, om man inte har någon förhandskunskap. Då man har läst om ämnet känns kanske Petersens översikt lite tråkig, jämfört med Hodkinsons introduktion som väcker flera tankar och frågor. Även om Hodkinsons analyser är mera djupgående (åtminstone i dessa texter som vi nu läst) tycker jag ändå att han också samtidigt klarar av att förtydliga hans teori, genom att dela upp den i olika mindre områden, så man förstår vilka faktorer han funderat på.

Hodkinson funderar över vilken inverkan och betydelse medierna har för sociala livet och olika kulturer. Han talar om två olika aspekter på hur man kan se på medians roll i samhället; att media formar samhället och att media ger en framställning på hur samhället ser ut. Båda aspekterna har poänger som stämmer och båda aspekterna kan väcka oroliga tankar då man funderar på till exempel en hel del negativa saker som syns i media. En god poäng som tas upp är att istället för att tala om att media är en reflektion av verkligheten kan man säja att median är en representation av den, detta betyder att media inte är en exakt framställning av hur verkligheten ser ut, utan en omformad version av den. Hodkinson menar också att dessa två aspekter går hand i hand så att media både formar samhället och formas av samhället.

I Hodkinsons text funderar han över begreppet massmedia och dess olika element genom att dela upp ämnet, och använder sig av Harold Lasswells mening ”Who says what in which channel to whom?”, från vilken han plockar de centrala delarna av masskommunikation och diskuterar dem. Han använder i vissa ställen sig av mera tekniska förklaringssätt som väl är menade att fungera som en grundligare introduktion till ämnet, men enligt mig är det de analyser han gör då han allmänt funderar över ämnet i sin helhet som är mest intressanta.

Det svåra med kommunikationen genom massmedierna är att eftersom informationen inte är riktad till en eller några människor utan till nästan alla världens människor, blir det viktigt att formulera sig så att budskapet man har blir förstått på det sätt man vill att det skall förstås. Ett problem med massmedians stora inflytande och makt kan också vara att till exempel människor som inte har en god allmänbildning kan få en fel bild av världen eftersom så mycket överdrivs eller finslipas i media. Också den stora påverkan media har på ungdomarna och på det de lär sig om världen genom medier är en faktor som väcker stor oro för framtida generationers utveckling.