Jag gillade Hodkinsons text, tyckte den var lätt att läsa och förstå, och innehöll information som jag själv höll med om. Hans förenklade figur över hur nyheter blir utvalda (Hodkinson 2011, 128) fick mig att tänka över hur få händelser som egentligen får den medieuppmärksamhet som de borde. Vi lever i en värld där det ständigt händer saker (både av bra och dålig natur), vilket gör att nyhetsmedier måste gallra bort största delen av händelserna från sina publikationer. Då de flesta tidningar har nätsidor, är det ändå möjligt att uppmärksamma mycket fler nyheter än i endast tryckta publikationer, vilket jag tycker är en positiv sak. Jag tror ändå att det också har lett till att tävlingen om vem som publicerar en nyhet först har blivit ännu större, vilket kanske leder till att vissa tidningar inte söker fram tillräckligt mycket bakgrundsinformation och tillräckligt kritiskt kollar källor före artiklarna publiceras. Detta märks speciellt i kvällstidningar, jag har själv ibland lagt märke till korrigeringarna som senare kommit upp i texterna och skrivits i slutet av artikeln. I vissa fall är de väldigt många, och skillnaderna i vad som först publicerats och vad som faktiskt har varit sant kan vara förundransvärt stora..
Hodkinson lyfte också fram faktumet att nyheter alltid präglas av journalistens egna värderingar och förutfattade meningar. Detta hjälpte mig lite på traven i att komma på hur jag skall genomföra min övningsuppgift, och jag bestämde mig för att fokusera på just ifall jag i olika texter kan ”hitta skribenten”, alltså hitta just dessa värderingar och åsikter.
För att få in delen med att jämföra, så kommer jag att försöka se en skillnad i hur texter i en kvällstidning (kanske Iltalehti) och en tidning som oftast ses som seriösare och mer trovärdig (eventuellt Helsingin Sanomat) se ut. Eftersom jag främst tänker ta fasta på ordval, och hurdana attityder som möjligtvis går att läsa mellan raderna, så kommer jag att analysera en eller några nyheter som väckt starka känslor i människor och också synliggjorts i sociala medier. Jag funderar här på att lyfta fram artiklar angående gruppvåldtäkten som tidigare i år ägde rum i Helsingfors.
Vilken intressant fokusering du valt till övningsuppgiften! Det kan vara en liten utmaning i att försöka hitta skribenten i texten. Mindre/mera seriös tidning tycker jag låter intressant och man tycker att det borde synas i stil och ordval i texten. Önskar dig lycka till! Ser fram emot att få läsa din analys!
Jag tycker också att det är en intressant påäng detdär med att se på hur skribentens egna åsikter och värderingar kan synas i texter. Ofta tänker man ju att en viss nyhetsmedia eller tidning kan ha vissa typer av texter och skriva på ett visst sätt, men att journalisten borde vara så objektiv som möjligt. Det är ju endå journalisterna som skriver texterna så då är det ju deras synpunkter ock åsikter som bildar tidningens allmänna åsikter och atmosfär. Visst har de säkerligen en del riktlinjer som de skall följa och skriver sina texter så att de passar in i samanhanget men ändå tror jag att man som människa kan ha svårt att skriva helt objektivt om speciellt känsliga ämnen.
Bra rubrik på ditt inlägg, ”konstruktion” av nyheter är i många fall just precis vad det är frågan om.
Jag har för mig att det var ganska nyligen som webbpublikationer ålades att märka ut efter sina texter ifall de blivit korrigerade/ändrade, så det är ju en klar förbättring ur transparenssynvinkel – men för publiken är det förstås hårresande att se hur mycket slarv det förekommer på mediaredaktionerna.
Edit: Nu först märkte jag att det ju var Hodkinsons rubrik 😉
Intressanta iakttagelser i bloggtexten och en verkligen intressant frågeställning för övningsuppgiften. Delvis instämmer jag kanske med Nina att det kan vara en krävande uppgift att luska fram journalisternas inställning till det de rapporterar. Ibland kanske de inte vill att attityden syns entydigt även om den vägleder deras rapportering. Som professionella skribenter är det säkert kunniga att dölja det också. Men här hjälper kanske just jämförelsen mellan två medier. Genom att lägga två olika texter om samma tema bredvid varandra så framträder säkert egenskaperna i båda av dem mera tydligt.
Vidare får jag intrycket att du vill göra en en ganska detaljerad närläsning av några få texter. Genom att fokusera på ordval, uttryck och andra egenskaper i texten så får du ju också fram konkreta tecken på de tendenser som du vill identifiera. På det sättet erbjuder ditt val av frågeställning också medel och metoder för genomförandet av uppgiften. Det låter riktigt bra.