Dagens mediabrus ger olika förutsättningar att nå ut med en nyhet. Det finns en hel del möjligheter att välja bland och fokuset är att väcka intresse för den målgrupp man vill nå ut till. Välkända personer, produkter och verksamheter har en fördel eftersom den typen av nyhet automatiskt berör och därmed blir intressant och väcker uppmärksamhet.
Hodkinson skriver om nyhetskriterier som fungerar som medel för att fånga uppmärksamhet i det spretiga medialandskapet. Det handlar om att vinkla nyheten till ett aktuellt ämne och rätt timing, då blir det samtidigt lättare för mottagaren att ta till sig budskapet. Människor tycker om drama och ju mer dramatiska händelser det rör sig om desto intressantare är det att läsa. Ett annat koncept som ofta fungerar när det handlar om att nå ut till människor är genom att överraska, ju mer avvikande desto bättre. Det här med närhet har vi pratat om tidigare och är fortfarande ett aktuellt och nyttigt ämne i Hodkinson text. Genom att få en nyhet att handla om människor i relation till produkter är viktigt för att fånga intresse. Personifiera med kändisar är speciellt eftertraktat och det ser man bara av den framgångsrika försäljning av skvallerblaskor. Det som människor kan relatera till och känna igen sig i får oftast mer synlighet. Själv vill jag sätta fokus på det visuella eftersom jag anser att sammanhanget av text och bild ger enormt mycket för hur man tar till sig ny information. Däremot kan jag känna att kreativiteten hos speciellt journalister är rätt bristfällig. Känner att de oftast faller tillbaka till gamla fungerande försäljningstrix istället för att försöka sig på en ny intressant vinkling. Journalister är trots allt de som har berättarrollen och makten att bestämma om hur de lyfter fram en nyhet.
Själv känner jag mig lite osäker på vad det är jag vill fokusera på i min uppsats. Vill jämföra två olika medium (ännu lite oklart vilka och vad egentligen) för att se hur man väljer att förmedla nyheter. Men också hur de utnyttjar den yta som finns till förfogande. Andra saker jag vill ta reda mera på är vilken typ av målgrupp man riktar sig mot och hur det påverkar själva innehållet. Som jag nämnt tidigare känner jag att samspelet mellan innehåll och form gör informationen tydligare och även inverkar på hur människor tar till sig nyheten. Saker och ting har en tendens att falla under radarn och därför spelar bild och rubrik en speciellt viktig roll i media. Jag hoppas att kunna sätta tyngd i att se hur olika element i media förstärker känslan och budskapet av informationen som produceras. Det finns en hel del olika aspekter som påverkar en nyhet och det är något jag vill fokusera min analys på. Eftersom jag gillar Hodkinson starkt tror jag att han får guida mig igenom analysen och komma med kloka ord.
Hej!
Jag tror att du har helt rätt i att det visuella spelar en stor roll. Särskilt då det gäller att fånga intresset. Det låter väldigt intressant att analysera hur medier använder ytan. Hur två olika medier använder bilder för att förstärka texten och kanske även hur mycket utrymme en nyhet får i olika medier. Kör på det! Och samtidigt slår det mig att det skulle vara intressant att sedan få läsa varandras uppsatser. Men det kanske vi inte får?
Hej!
Ett bra skrivet inlägg, med många intressanta tankar.Jag håller helt med dig om det att journalister ofta verkar ha brist på kreativitet, vilket dock antagligen ofta orsakas av hur snabbt de måste skriva och publicera sina artiklar. Det skulle vara intressant att veta ifall en artikel skulle se helt annorlunda ut utan en sådan tidspress, kanske då det visuella som du tog upp skulle få den uppmärksamhet som den borde 🙂
Detta med visualiseringen i nyhetsförmedling (som i all medieverksamhet) är verkligen viktigt och intressant. Som en begränsad delfråga på det fältet har jag ofta tänkt på rapporteringen av grymheter (kanske särskilt på krigsfält) och effekter av denna. Som ett klassiskt exempel nämns det ju hur bildmaterialet från Vietnam i TV och press var avgörande för att den allmänna opinionen i USA vände mot kriget och hur den amerikanska militären efter det inte har släppt journalister till fronten. Några årtionden senare blev det en stor affär av den groteska behandlingen av fångar i Abu Ghraib -fängelset efter att bilder av det läckte ut. Men hur mycket hemskheter passerar inte med väldigt mycket mindre uppmärksamhet bara för att bildmaterial av dem inte sprids, och de ansvariga inte blir ställda till svars på samma sätt. Verbal rapportering och dokumentation har inte samma kraft utan stöd av visuellt material.
Väldigt spännande och relevanta frågeställningar har du för övningsuppgiften. Bara att välja ett lämpligt material i vilket du kan analysera dem.