Mission bland muslimer

Kevin Nyfelt och Lennart Ahlvik

Det kristna missionsarbetet har förändrats kraftigt under det senaste århundradet. Tidigare handlade mission mer eller mindre om att västerländska missionärer åkte till en främmande kultur där kristen tro inte fanns. Till följd av globalisering och migration har också missionsarbetet ändrat karaktär, de senaste årens flyktingströmmar och kyrkornas försvagade ställning har lett till att man idag även ser Europa som ett missionsfält. I denna artikel fokuserar vi på hur missionen bland muslimer har förändrats från början av 1900 – talet fram tills vår tid och vilken status kristna har i ett muslimskt samhälle. Vi kommer också att söka svar på vilka utmaningar konvertiter från islam till kristendom möter. I slutet av artikeln finns en intervju med Timo Keskitalo, tidigare missionär i Storbritannien och Mellanöstern . För tillfället jobbar han med dopundervisning och församlingsarbete bland invandrare i Finland.

Mission i ett historiskt perspektiv

För 100 till 150 år sedan åkte missionärerna ofta till de områden som det egna hemlandet hade politiskt inflytande över, vilket gjorde att missionen sågs som en del av kristna, europeiska ländernas expansion. På så sätt har t.ex. evangeliets förkunnelse i Afrika skett i samband med kolonialisering. Missionärerna var ofta européer och de kom med stor sannolikhet från någon statskyrka i Europa. Missionens uppgift ansåg man vara att sprida kristendomen till den “icke-kristna världen”. Ofta ansåg man att man konkurrerade med den muslimska missionen, under missionskonferensen 1910 betonade man att missionen i Afrika måste prioriteras för att afrikanerna inte skall förloras till islam. Samtidigt var många muslimska områden koloniserad av europeiska, kristna länder. Missionen skedde alltså samtidigt bland muslimer och i konkurrens med muslimer när det gällde folk med andra religioner. Muslimska akademiker såg missionen som en del av kolonialmakternas strategi och kunde därmed se en parallell mellan sin tid och korstågen. Det var inte förrän omkring 1960 som största delen av kolonierna blev självständiga och missionsarbetet tydligare går att skilja från statsmakten.

Icke-muslimer i muslimska majoritetssamhällen och religionsdialog

Kristna och judar har för muslimer en speciell ställning i och med att de tillhör “bokens folk”. Den här prototyp-religionen med Guds enhet har enligt muslimer uppenbarats åt varje budbärare och profet. Trots att det finns vissa saker som har blivit påhittade inom kristendomen efter sk. riktiga uppenbarelse, säger muslimerna att det är viktigt att tro på de sk. ursprungliga uppenbarelserna: Toran, Zabur (Psaltaren), Injil (Evangeliet) och profeterna. Till profeterna räknas även Mose och Jesus. Ett viktigt argument mot religiöst tvång är existensen av klara riktningar i koranen att använda den bästa möjliga metoden av dialog med icke-muslimer. Interreligiös dialog är idag ett alternativ till Samuel Huntingtons “Clash of civilisations” teori.

Konverteringar i Pakistan

Seppo Syrjänen har undersökt konverteringar i Pakistan, enligt honom är den minoritetssituation som kristna befinner sig i Pakistan, är det frågan om processen att definiera minoriteten i sig själv. Ifall man vill att deras gruppidentitet skall behållas intakt på grund av den befintliga sociala närhet till majoritetskulturen blir det nödvändigt att ta sig an en klar skiljelinje mellan “de” (majoriteten) och “vi” (minoriteten). Massrörelse till kristendomen skedde i Punjab mellan 1873 och 1930, och detta skedde bland de sk. “untouchable” kasten och speciellt bland en grupp som kallades för chuhras blev en stor del omvända till kristendomen. Detta innebar att det i många fall från det muslimska samhället definierades som lågt stående att vara kristen eftersom de kristna identifierades med de sk. chuhras. Det förekommer också exempel på hur kastsystemet ofta väger tyngre än själva religionen. Identifieringen av kristna på basen av till vilket kast de tillhör är alltså vanligt i Pakistan. När en person konverterar så kan man vara ganska rädd och eftersom det inom den muslimska världen har funnits olika sätt att behandla sådana som konverterar, eller vänder ryggen till islam. I koranen behandlas en konvertit med bestraffning i nästa värld, men i traditionen har ett nytt element presenterats, nämligen dödsstraffet ifall den som konverterat är en vuxen man, dock är det väldigt få fall där hot mot livet har uppstått i Pakistan. Man kan även förlora egendom och även äktenskapet till en muslimsk fru måste annulleras. Hur stor roll de islamska sanktionerna mot avfällingar har spelat för muslimer i Pakistan är ändå omöjligt att veta. Det kan vara en skam för familjen när en person därifrån avfaller från islam eftersom det kan tolkas som de misslyckats i att socialiseras in i islam. Det är ofta enklare för personer som står på egna ben, är gifta och har lämnat sitt föräldrahem. Rädslan för den muslimska reaktionen, som väldigt nära hör ihop med att förlora kärleken från familjen och bli helt utfryst, bemöts med kraften av den nya tron. Flera konvertiter har fått uppleva väldigt svåra bestraffningar och utfrysningar när de konverterat. Trots att avfallande muslimer upplever dessa svårigheter när de vänder ryggen till islam kan det ändå inte i Pakistan ses som den mest centrala faktorn till att det endast är en liten mängd som konverterar från islam till kristendomen, men det är ändå en av faktorerna.  När det gäller konvertering är det ytterst viktigt för en konvertit hur denne bemöts av det kristna samhället eftersom personen ofta blir utfryst från sin tidigare tillhörighet, islam. Enligt Syrjänen söker konvertiten efter idealförsamlingar där man är öppna och älskande, och där ideal och praxis går hand i hand.

Mission i det mångkulturella samhällen

Ungefär samtidigt som kolonialstaternas makt minskade försvagades också kyrkornas ställning i Europa medan fristående kyrkor i t.ex. Afrika och Asien har haft en kraftig tillväxt. Numera görs en allt större del av missionen av fristående kyrkor och missionssällskap utan någon koppling till den politiska makten. Samtidigt har även synen på mission förändrats, idag betonar man missio Dei – Guds mission. Man ser inte missionen som enskilda kyrkors arbete och vision, utan missionen är ett förverkligande av Guds vilja i världen och missionen är en del av Kristi kyrkas väsen och uppdrag. Därmed får nationella och politiska intressen i samband med mission ge vika för den vilja och det uppdrag som Gud har gett till sin kyrka; att se hela människan. Den holistiska missionen innebär förkunnelsen av Kristus samtidigt som praktiska frågor som rättvisa och människovärde försvaras. Den senare delen har under vår tid blivit allt tydlig i samband med det stora antalet flyktingar som sökt sig till Europa. Missionen är inte längre enbart något som görs i andra delar av världen utan den görs idag också i Finland. Många av flyktingar som kommit till Finland är muslimer och samtidigt som det är lättare att missionera i Finland än i ett muslimskt majoritetssamhälle (se intervju nedan), leder det ändå till svårigheter för många konvertiter. Genom sociala medier och kontinuerlig kontakt till hemlandet stöter många på svårigheter när det blir känt att personen har låtit döpa sig.

Problem efter konvertering

Mari Turunen har undersökt vilka utmaningar konvertiter i Finland stöter på. Genom enkäter framkom att de vanligaste är utskällning, utfrysning och trakasserier. Speciellt de som bor på flyktingmottagningar får utstå hån och verbala hot på grund av att de övergivit islam, ofta är största delen av de som bor i samma rum muslimer. Ofta förekommer uttryck som att “alla kristna borde dödas” och att de som överger islam “hamnar i helvetet”. Andra på flyktingmottagningen vägrar ofta att umgås, äta och samtala med dem. Några berättade hur de har blivit attackerade och misshandlade, en av dem berättade hur han/hon upplevde att polisen inte tog anmälan på allvar när den gjorde och personen vet inte vart han/hon skall vända sig om det händer något igen. Många konvertiter vågar inte berätta för familjen att de konverterat eftersom de som lämnat islam ofta överges av sin släkt på grund av den skam det orsakar. Genom sociala medier sprids ändå infon snabbt, vilket många har fått erfara, i flera fall har familjen i hemlandet mött hån och t.om fysisk misshandel för att deras barn i Finland har konverterat. Därför är det inte förvånande att en tredjedel av de som intervjuades sade att de känner sig otrygga i Finland för sin tros skull. Andra känner sig däremot trygga i Finland men är oroade över vad som händer om de tvingas återvända till sitt hemland.

Avslutning

Vi har behandlat missionen, hur den har varit och hur den ser ut nu. Betoningen har varit på processen som kan hända när en person omvänder sig, och var farorna för en omvänd kan ligga. Den kristna missionen var tidigare mission i samband med koloniseringen, t.ex. i Afrika, tidigare kunde missionen alltså vara en del av en politisk agenda men den har i dag förändrats till att man ser till hela människan. Idag betonas Guds mission dvs. utförandet att föra ut Guds ord i världen. Missionens mål är att kristendomen skall nå andra människor och vi behandlade först hur kristna i ett muslimskt majoritetssamhälle kan mötas av utfrysning och till och med hamna att upphäva sitt äktenskap. Vi kom även fram till att kristna i vissa delar av Pakistan kan identifieras med lågt stående samhällsgrupper eftersom de som hörde till de lägre kasten ofta hade anslutit sig till kristendomen. Trots att kristna i Pakistan kan uppleva mycket utfrysning kom vi ändå fram till att detta inte är huvudorsaken till att ett så litet antal konverterar till kristendomen i Pakistan. Vi tog också i vår artikel upp hur muslimer som omvänder sig till kristendomen i Finland kan uppleva, och trots religionsfriheten i Finland förekommer det också att muslimer som omvänder sig hamnar att utstå hot, utfrysning och ibland t.om. misshandel. Trots att deras familj befinner sig långt borta i deras tidigare hemland, kan dessa när deras barn blivit omvända till kristendom hamna att utstå hån och misshandel. Trots den interreligiösa dialogen uppstår det fortfarande stora problem för den människa som är muslim och vill omvända sig från islam till kristendom, både i den muslimska majoritetskulturen och i ett fritt land som Finland.

Se vår intervju med Timo Keskitalo där han bl.a. berättar om sitt arbete bland muslimer och vilka utmaningar konvertiter möter i dagens Finland:

 

Litteraturförteckning:

Engelsviken, Tormod, Lundeby, Erling & Solheim, Dagfinn. (2011). The Church Going Glocal: Mission and Globalisation. Wipf & Stock: Eugene, Oregon.

Turunen, Mari. (2017). Kääntyneet: Ex muslimien painostus Suomessa. Uusi Tie: Ryttylä.

Ahlstrand, Kajsa, Gunner Göran (2009). Non-muslims In Muslim Majority Societies: With Focus On the Middle East and Pakistan. Church of Sweden. Wipf & Stock: Eugene, Oregon.

Syrjänen, Seppo (1987). In Search of Meaning and Identity: Conversion to Christianity in Pakistani Muslim Culture. Vammalan Kirjapaino Oy, Vammala