Kategoriarkiv: Utveckling

Expertbesök Rasmus Isomaa

Psykisk hälsa, Studiebesök & gäster, Terapier, Utveckling

Vi går kurs 2 i psykologi (utvecklingspsykologi). Idag på vår timme fick vi möjligheten att diskutera tillsammans med Rasmus Isomaa. Han jobbar vid Fredrikakliniken i Jakobstad, de betjänar i främsta hand unga och unga vuxna (11-30 år). Rasmus berättade att 80% av alla som sökt hjälp hos dem har tillfrisknat helt efter fem år.

Vi diskuterade ätstörningar och fick i förväg tänka ut frågor att ställa till honom. Ungefär var tionde flicka drabbas av någon typ av ätstörning (10%), pojkar drabbas inte lika ofta (3%). Den vanligaste ätstörningen för båda könen är hetsätande, men för unga flickor är det också vanligt med anorexia. Man ska inte vara rädd för att söka hjälp, även om man inte är helt säker på om man har en ätstörning. Man ska inte heller vara rädd att hjälpa andra om du misstänker en ätstörning hos någon. Om någon av dina vänner börjar utesluta viss mat från deras kost eller inte längre gillar att äta tillsammans, kan det vara en röd flagga.

Tack Rasmus för att du tog dig tid för att prata med oss en stund!

Nathalie Eriksson & Jonna Finell

Projektet SYNAPS

Forskning, Kreativitet, Lärande, Motivation, Studiebesök & gäster, Utveckling

 

SYNAPS står för Synergi av Psykologi vid Vi7- gymnasierna och Åbo Akademi, och är som namnet antyder ett samarbetsprojekt mellan gymnasienätverket Vi7- i Österbotten och Åbo Akademi. Synaps-projektet tillhör ämnet utvecklingspsykologis verksamhet, som är en del av den socialvetenskapliga utbildningslinjen vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa.

– I och med den nya gymnasielagen är gymnasierna skyldiga att utveckla samarbetet med högskolorna. När psykologilärare från gymnasienätverket Vi7 i Österbotten tog kontakt med oss, såg vi snart möjligheten att involvera våra magisterstuderande, säger Wasberg.

Genom att delta i projektet får magisterstuderandena en del av den obligatoriska praktiken som ingår i studierna. Gymnasieeleverna som deltar i projektet får för sin del avlägga en kurs i tillämpad psykologi.

– Vi har verkligen försökt nå en win-win-situation. Våra studerande får undervisnings- och arbetslivserfarenhet, och gymnasieeleverna får en första kontakt med universitetsvärlden, säger Wasberg.

http://blogs2.abo.fi/synaps/

Konferensen Hjärndagen 2018 (16.11.2018)

Forskning, Känslor, Kognitiva funktioner, Kreativitet, Lärande, Motivation, Psykisk hälsa, Psykisk ohälsa, Utveckling

Under några år har jag sneglat på en återkommande konferens i Stockholm som väckt mitt intresse nämligen Hjärndagen. Denna höst beslöt jag mig för att delta vilket var möjligt tack vare bidrag från Åbo Akademi. Konferensen fokuserar på den senaste forskningen om hjärnan. Konferensens innehåll består av centrala teman som är betydelsefulla för både undervisningen i gymnasiet på många områden och för en djupare förståelse av inlärning och några av dess problemområden. Nedan en kort beskrivning över konferensens olika föreläsare och teman: 

Kön och hjärnan Beror könsskillnader i hur vi tänker, känner och beter oss främst på sociala processer? Eller avspeglar de delvis olikheter mellan hur kvinnliga och manliga hjärnor är organiserade? Markus Heilig är psykiater och professor vid Linköpings Universitet, och författare till boken Hon, han och hjärnan (Natur & Kultur). 

Sömn: Hjärnans bästa vän Sover du för lite, för mycket, lagom? Vad har sömnen egentligen för funktion för oss? Och hur kan vi använda sömnen på bästa sätt?  Christian Benedict är docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och forskar om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. Han är aktuell med boken Sömn, sömn, sömn (Bonnier fakta). 

Att leva med autism I 32 år lever Lina Liman med autism utan att veta om det. Men att något är fel vet hon. Hon lär sig att fejka för att passa in, spela vanlig, ända tills det inte går längre.  Lina Liman är journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska – en berättelse om autism (Albert Bonniers förlag) 

Autism: Vad ryms i en diagnos? Hur kan man som hjärnforskare tackla den stora variationen inom autismspektrumet? Kajsa Igelström berättar om de utmaningar som väntarden som försöker ta reda på hur hjärnan egentligen fungerar hos individer med en autismdiagnos. Kajsa Igelström, biträdande lektor vid Linköpings universitet och initiativtagare till forskningsprojektet Extraordinary brains. 

Medvetandets återkomst Hur uppstår känslan av att finnas till ur ett stycke kött inuti skallen? Filosofer och hjärnforskare har käbblat om den saken i evigheter. Nu försöker allt fler knäcka nöten med en radikal teori som utgår från att medvetande finns i allting. Per Snaprud är vetenskapsjournalist, före detta hjärnforskare och författare till boken Medvetandets återkomst (Natur & Kultur). 

Den läsande hjärnan Vad händer i hjärnan när vi läser? För bara ett antal tusen år sen tog kulturen och det skrivna ordet hjärnan i besittning. Läsandets teknologi belyser hur hjärnan och kulturen påverkar varandra. Julia Uddén är hjärnforskare vid Stockholms universitet och medförfattare till boken Den läsande hjärnan (Natur & Kultur).Andreas Olsson 

Hon odlar hjärnor Hur man genom omprogrammering av hudceller kan ta fram stamceller som kan användas till att odla mini-hjärnor. Anna Falk och hennes kolleger utreder hur stamcellsbehandling för hjärnan skulle kunna bli tillgänglig och om en stamcellsbank som representerar Sveriges befolkning är lösningen. Anna Falk, docent vid Karolinska Institutet. 

 

http://www.vetenskapsmedia.se/hjarnan/ 

https://urplay.se/serie/210429-ur-samtiden-hjarndagen-2018 

Ta gärna en titt på föreläsningarna som finns i länken ovan! 

Disputation Patrik Söderberg

Forskning, Psykisk hälsa, Psykisk ohälsa, Utveckling

PM Patrik Söderberg disputerarade vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier
fredagen den 28 september 2018 kl. 13 i Akademisalen, Academill. En grupp studerande från Vasa övningsskolas gymnasium tog del av disputationen och fick på så sätt erfarenhet av vad akademiska studier kan leda till. Doktorsavhandlingen i utvecklingspsykologi har titeln: 

Not only bad luck: Studies on peer victimization and social exclusion from a multilevel perspective 

Disputationen gick på engelska men var lätt att följa med. De studerande reflekterade över den positiva dialog dom fördes mellan respondenten och opponenten. Nedan länken till avhandlingen och en intervju med honom:

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/161978/soderberg_patrik.pdf?sequence=1&isAllowed=y

https://arenan.yle.fi/1-4542218

 

Studiebesök enheten för utvecklingspsykologi Åbo Akademi

Forskning, Lärande, Studiebesök & gäster, Utveckling

7.11 besökte de studerande i kursen Psykologi 2 enheten för utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi. Studerande Alexandra Wasberg och universitetslärare Patrik Söderberg tog emot oss och berättade  om studierna i utvecklingspsykologi. Patrik berättade vidare om sin forskning var han undersökt mobbning ur olika perspektiv. Besöket väckte intresse hos många studerande som såg detta som ett bra alternativ för kommande studier.

Expertbesök med Rasmus Isomaa

Forskning, Psykisk hälsa, Psykisk ohälsa, Utveckling

Inom kursen, Psykologi 2, ordnade lärarstuderande Alaric Mård och Jakob Edman möjlighet för de studerande i kursen att få samtala med, och ställa frågor till Rasmus Isomaa.  Rasmus jobbar vid Fredrikakliniken i Jakobstad var man behandlar olika typer av ätstörningar. Hur kan man känna igen om någon har en ätstörning? Hur behandlar man en ätstörning? Dessa var frågor som ställdes till Rasmus. Han berättade också om den forskning som de håller på med och att den fokuserar kring patientens självbild och vilka förändringar i självbilden som sker under behandling och tillfrisknande. Ett av de viktigaste tipsen som Rasmus gav oss då det gäller förebyggande av ätstörningar var att familjen försöker ha gemensamma måltider.

Ett stort tack till Rasmus, Alaric och Jakob

 

 

Studiebesök till eneheten för utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi

Forskning, Studiebesök & gäster, Utveckling
Torsdagen den andra november besökte vi, en grupp studerande från Vasa Övningsskolas gymnasium som läser kurs 2 i psykologi, Åbo Akademis enhet för utvecklingspsykologi. Universitetslärare Patrik Söderberg och doktorand Alexandra Holm berättade för oss om den forskning som förs vid enheten. De berättade även om hur man ansöker till Åbo Akademi och vad man har för studiemöjligheter inom utvecklingspsykologin och framtidsplaner. Kristiina Salmivalli som utvecklat Kiva Koulu har bland annat forskat vid  eneheten för utvecklingspsykologi. Via Åbo Akademi kan man skapa stora kontaktnät i och med att man samarbetar mycket med många andra universitet  även utomlands. Vi fick även höra om arbeten och forskningar som gjorts, bland annat om psykisk hälsa. Patrik och den andre berättade även om deras personliga avhandlingar de skrivit. Patrik har specialiserat sig på aggression och Alexandra har forskat om psykisk ohälsa och hälsa. Besöket var kortsagt mycket intressant och inspirerade till framtida studier och vi är övertygade om att många fick upp sina ögon för Åbo Akademis studier inom utvecklingspsykologi =)
Nathalie Koskinen och Linnéa Backholm

Låtskrivningsprocessen

Känslor, Kognitiva funktioner, Kreativitet, Motivation, Utveckling

Låtskrivande kan för utomstående verka som en idealisk process där kreativiteten bara flödar och allt flyter på tills man är klar. Fel. Jag skulle beskriva mitt eget skrivande så här:

Startfasen
Det är här jag först och främst bestämmer mig för att skriva en låt. Det här brukar oftast ske i början av veckan. Jag vet att jag behöver tillräckligt med tid och framför allt behöver jag veta att ingen är där och lyssnar på mina halvfärdiga idéer. Jag bestämmer mig alltså för att jag ska skriva en låt på lördag.

Ångestfasen
Jag har nu kommit fram till lördag morgon, efter att ha gått hela veckan och känt mig duktig för att jag vet att jag kommer skriva en låt i helgen. Jag försöker dra ut på allt jag gör, inom rimliga gränser, eftersom jag i det läget verkligen inte vill skriva något.

Idéfasen
När jag sen väl tagit mig i kragen på lördag och satt mig (oftast vid pianot) för att leka kreativ brukar det börja gå bra. Då börjar det bli lite kul, och jag får relativt snabbt ihop till en vers och en refräng. Sedan tar jag en paus resten av dagen och är mycket nöjd med mig själv.

Fortsättningsstadiet
Nästa dag, söndag, är det dags att fortsätta med vers två och ett stick. Jag skriver också här klart hela låttexten så att den är som jag vill ha det.
Texten kan vara det jobbigaste. Det är så lätt att fastna på något enstaka ord, så då kan det också vara läge att skjuta upp den delen lite till. Men jag satsar på att ha allt färdigt här.
Jag har erfarit att om man i det här stadiet får jobba alldeles för mycket för att t.ex få en bra övergång från refräng till vers två så är det bäst att börja om helt från scratch. En låt som man måste jobba riktigt riktigt mycket med blir ofta inte bra, och det är sällan värt det.

Stolt-stadiet
Det är nu det riktigt roliga börjar då man har lyckats skapa något man – förhoppningsvis – är nöjd över och man kan lämna över resten av arbetet till en producent (om man gör det).
Här kan jag äntligen pusta ut och vara stolt över mig själv, när allt tänkande och all ångest är över.

Känslan jag får här är det som gör hela processen värt det, eftersom jag vet att jag kommer få den känslan också nästa gång.

Av Sofia Ahläng