Kategoriarkiv: Kognitiva funktioner

Konferensen Hjärndagen 2018 (16.11.2018)

Forskning, Känslor, Kognitiva funktioner, Kreativitet, Lärande, Motivation, Psykisk hälsa, Psykisk ohälsa, Utveckling

Under några år har jag sneglat på en återkommande konferens i Stockholm som väckt mitt intresse nämligen Hjärndagen. Denna höst beslöt jag mig för att delta vilket var möjligt tack vare bidrag från Åbo Akademi. Konferensen fokuserar på den senaste forskningen om hjärnan. Konferensens innehåll består av centrala teman som är betydelsefulla för både undervisningen i gymnasiet på många områden och för en djupare förståelse av inlärning och några av dess problemområden. Nedan en kort beskrivning över konferensens olika föreläsare och teman: 

Kön och hjärnan Beror könsskillnader i hur vi tänker, känner och beter oss främst på sociala processer? Eller avspeglar de delvis olikheter mellan hur kvinnliga och manliga hjärnor är organiserade? Markus Heilig är psykiater och professor vid Linköpings Universitet, och författare till boken Hon, han och hjärnan (Natur & Kultur). 

Sömn: Hjärnans bästa vän Sover du för lite, för mycket, lagom? Vad har sömnen egentligen för funktion för oss? Och hur kan vi använda sömnen på bästa sätt?  Christian Benedict är docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och forskar om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. Han är aktuell med boken Sömn, sömn, sömn (Bonnier fakta). 

Att leva med autism I 32 år lever Lina Liman med autism utan att veta om det. Men att något är fel vet hon. Hon lär sig att fejka för att passa in, spela vanlig, ända tills det inte går längre.  Lina Liman är journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska – en berättelse om autism (Albert Bonniers förlag) 

Autism: Vad ryms i en diagnos? Hur kan man som hjärnforskare tackla den stora variationen inom autismspektrumet? Kajsa Igelström berättar om de utmaningar som väntarden som försöker ta reda på hur hjärnan egentligen fungerar hos individer med en autismdiagnos. Kajsa Igelström, biträdande lektor vid Linköpings universitet och initiativtagare till forskningsprojektet Extraordinary brains. 

Medvetandets återkomst Hur uppstår känslan av att finnas till ur ett stycke kött inuti skallen? Filosofer och hjärnforskare har käbblat om den saken i evigheter. Nu försöker allt fler knäcka nöten med en radikal teori som utgår från att medvetande finns i allting. Per Snaprud är vetenskapsjournalist, före detta hjärnforskare och författare till boken Medvetandets återkomst (Natur & Kultur). 

Den läsande hjärnan Vad händer i hjärnan när vi läser? För bara ett antal tusen år sen tog kulturen och det skrivna ordet hjärnan i besittning. Läsandets teknologi belyser hur hjärnan och kulturen påverkar varandra. Julia Uddén är hjärnforskare vid Stockholms universitet och medförfattare till boken Den läsande hjärnan (Natur & Kultur).Andreas Olsson 

Hon odlar hjärnor Hur man genom omprogrammering av hudceller kan ta fram stamceller som kan användas till att odla mini-hjärnor. Anna Falk och hennes kolleger utreder hur stamcellsbehandling för hjärnan skulle kunna bli tillgänglig och om en stamcellsbank som representerar Sveriges befolkning är lösningen. Anna Falk, docent vid Karolinska Institutet. 

 

http://www.vetenskapsmedia.se/hjarnan/ 

https://urplay.se/serie/210429-ur-samtiden-hjarndagen-2018 

Ta gärna en titt på föreläsningarna som finns i länken ovan! 

Expertbesök Thomas Nyman ÅA

Forskning, Kognitiva funktioner, Studiebesök & gäster

Thomas Nyman föreläste (25.1) via Adobe Connect om sitt deltagande i ett forskningsprojekt kring hur korrekt ett vittnesmål är och vilka faktorer som påverkar. Forskningen är bl a inriktad på hur avstånd och ljus påverkar ens förmåga att kunna återkalla en persons utseende. Att kunna sätta gränser för på hur långt avstånd ett vittne kan faktiskt återkalla en person från är intressant. Studien har lyckats finna några gränsvärden för detta, trots att de är väldigt övergripande. Nyman nämnde också att det är skillnad på barn, vuxna och äldre personers förmåga att känna igen personen, vilket gör att jag börjar undra om inte borde ha olika längdgränser för olika åldrar. Om man ens kan sätta en gräns, då förhållandena nästan aldrig är ideala. Nyman berättade också för oss om sina psykologi- och filosofistudier vid Åbo Akademi. En väldigt intressant föreläsning.

Tusen tack Thomas!

Skrivet av Cindy Aspö

Låtskrivningsprocessen

Känslor, Kognitiva funktioner, Kreativitet, Motivation, Utveckling

Låtskrivande kan för utomstående verka som en idealisk process där kreativiteten bara flödar och allt flyter på tills man är klar. Fel. Jag skulle beskriva mitt eget skrivande så här:

Startfasen
Det är här jag först och främst bestämmer mig för att skriva en låt. Det här brukar oftast ske i början av veckan. Jag vet att jag behöver tillräckligt med tid och framför allt behöver jag veta att ingen är där och lyssnar på mina halvfärdiga idéer. Jag bestämmer mig alltså för att jag ska skriva en låt på lördag.

Ångestfasen
Jag har nu kommit fram till lördag morgon, efter att ha gått hela veckan och känt mig duktig för att jag vet att jag kommer skriva en låt i helgen. Jag försöker dra ut på allt jag gör, inom rimliga gränser, eftersom jag i det läget verkligen inte vill skriva något.

Idéfasen
När jag sen väl tagit mig i kragen på lördag och satt mig (oftast vid pianot) för att leka kreativ brukar det börja gå bra. Då börjar det bli lite kul, och jag får relativt snabbt ihop till en vers och en refräng. Sedan tar jag en paus resten av dagen och är mycket nöjd med mig själv.

Fortsättningsstadiet
Nästa dag, söndag, är det dags att fortsätta med vers två och ett stick. Jag skriver också här klart hela låttexten så att den är som jag vill ha det.
Texten kan vara det jobbigaste. Det är så lätt att fastna på något enstaka ord, så då kan det också vara läge att skjuta upp den delen lite till. Men jag satsar på att ha allt färdigt här.
Jag har erfarit att om man i det här stadiet får jobba alldeles för mycket för att t.ex få en bra övergång från refräng till vers två så är det bäst att börja om helt från scratch. En låt som man måste jobba riktigt riktigt mycket med blir ofta inte bra, och det är sällan värt det.

Stolt-stadiet
Det är nu det riktigt roliga börjar då man har lyckats skapa något man – förhoppningsvis – är nöjd över och man kan lämna över resten av arbetet till en producent (om man gör det).
Här kan jag äntligen pusta ut och vara stolt över mig själv, när allt tänkande och all ångest är över.

Känslan jag får här är det som gör hela processen värt det, eftersom jag vet att jag kommer få den känslan också nästa gång.

Av Sofia Ahläng

 

Studiebesök hos KBT-terapeuten Maria Tulinen

Känslor, Kognitiva funktioner, Psykisk hälsa, Studiebesök & gäster
Maria Tulinen berättar hur ett besök hos KBT-terapeuten kan se ut

21.9 fick vi inom kursen Psykologi 5 möjligheten att besöka Maria Tulinen vid hennes mottagning. Maria är psykoterapeut och specialutbildad inom kognitiv beteendeterapi (KBT). Maria beskrev hur man med hjälp av KBT kan behandla olika typer av psykiska besvär. Hon berättade också hur man skall gå tillväga om man skall utbilda sig till psykoterapeut.

Ett stort tack till Maria Tulinen för att vi fick komma på besök.

 

Studiebesök Experience Lab

Forskning, Känslor, Kognitiva funktioner, Studiebesök & gäster

Den 30.8 besökte vi, i kursen Psykologi 3, Experience Lab vid Åbo Akademi. Vi fick bekanta oss med hur man kan använda eyetracking vid forskning. Vi fick också prova Virtual Reality som kan användas i olika terapier och vid lindring av smärta. Vi fick även se hur man kan mäta aktiviteten i olika hjärnområden relaterade med känslor. Detta är möjligt med hjälp av  EPOC+ som mäter EEG.

Vi ser vilka områden är aktiva i hjärnan med EMOTIV+
Joachim Majors visar hur VR fungerar

Ett stort tack till våra värdar Joachim Högväg och Joachim Majors samt Yvonne Backholm-Nyberg och Susanne Hägglund vid Experience Lab ÅA