{"id":297,"date":"2018-09-18T12:23:57","date_gmt":"2018-09-18T10:23:57","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/?p=297"},"modified":"2018-09-18T12:23:57","modified_gmt":"2018-09-18T10:23:57","slug":"tre-av-flera-tusen-vi-snackar-kursbocker-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/2018\/09\/18\/tre-av-flera-tusen-vi-snackar-kursbocker-2\/","title":{"rendered":"Tre av flera tusen – vi snackar kursb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"

I Tritonia \u00e4r en hel v\u00e5ning fylld av kursb\u00f6cker. Hur m\u00e5nga \u00e4r de? I kursbokssamlingen ing\u00e5r 55.045 band med nattl\u00e5nen inr\u00e4knade.<\/p>\n

Vi bad tre l\u00e4rare v\u00e4lja ut varsin kursbok som \u00e4r eller har varit betydelsefull.<\/p>\n

\u201dEn av f\u00e5 kursb\u00f6cker som kan l\u00e4sas fr\u00e5n p\u00e4rm till p\u00e4rm\u201d<\/h2>\n

Mikaela Bj\u00f6rklund<\/strong>, universitetsl\u00e4rare i de fr\u00e4mmande spr\u00e5kens didaktik, valde How languages are learned<\/em> av Patsy M. Lightbrown och Nina Spada<\/a>.<\/p>\n

Boken utkom f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1993. Den fj\u00e4rde och senaste upplagan utkom 2013.<\/p>\n

\"\"
F\u00f6rfattarna till ”How languages are learned” ger enligt Mikaela Bj\u00f6rklund en f\u00f6rdjupad bild av vad det \u00e4r att l\u00e4ra sig ett f\u00f6rsta eller andra spr\u00e5k. Foto: Josefin Torrkulla<\/figcaption><\/figure>\n

How languages are learned <\/em>anv\u00e4nds som kursbok inom bi\u00e4mnet engelska. Boken handlar om hur barn l\u00e4r sig spr\u00e5k och hur man l\u00e4r sig ett andra spr\u00e5k. Den presenterar ocks\u00e5 de ledande teoribildarna inom \u00e4mnet. Sammanfattningen \u00e4r anpassad f\u00f6r blivande l\u00e4rare.<\/p>\n

-Det h\u00e4r \u00e4r en av f\u00e5 kursb\u00f6cker som kan l\u00e4sas fr\u00e5n p\u00e4rm till p\u00e4rm, s\u00e4ger Mikaela Bj\u00f6rklund.<\/p>\n

Boken finns inte p\u00e5 svenska. Det g\u00f6r inget eftersom bi\u00e4mnesstudierna g\u00e5r p\u00e5 engelska.<\/p>\n

Trots att boken uppdaterats \u00e4r de tidigare upplagorna inte f\u00f6r\u00e5ldrade.<\/strong> Basen \u00e4r den samma, men nyare forskning har tagits med i de senare upplagorna.<\/p>\n

-Vi har anv\u00e4nt den h\u00e4r som kursbok j\u00e4ttel\u00e4nge. I princip sedan den f\u00f6rsta upplagan kom ut, s\u00e4ger Mikaela Bj\u00f6rklund.<\/p>\n

Hon uppt\u00e4ckte boken kring millennieskiftet, troligen p\u00e5 en materialutst\u00e4llning i samband med en konferens.<\/p>\n

-Den s\u00e5g j\u00e4ttetr\u00e5kig ut d\u00e5, m\u00f6rkbl\u00e5 med gula bokst\u00e4ver, s\u00e4ger Mikaela Bj\u00f6rklund.<\/p>\n

Det var utsidan. Insidan var b\u00e4ttre.<\/p>\n

B\u00e5de informationen och uppl\u00e4gget \u00e4r bra.<\/strong> Boken l\u00e4mpar sig f\u00f6r blivande l\u00e4rare och \u00e4r inte skriven p\u00e5 ett f\u00f6r sv\u00e5rt s\u00e4tt.<\/p>\n

N\u00e4r de studerande skriver en ess\u00e4 om boken visar det sig ofta att den uppfattning de haft om spr\u00e5kinl\u00e4rning f\u00f6r\u00e4ndrats under l\u00e4sningen. F\u00f6rfattarna f\u00f6rdjupar bilden av vad det \u00e4r att l\u00e4ra sig ett f\u00f6rsta eller andra spr\u00e5k.<\/p>\n

\"\"
”How languages are learned” \u00e4r en kursbok, men de studerande g\u00e5r ofta tillbaka till den n\u00e4r de skriver en avhandling. Foto: Josefin Torrkulla<\/figcaption><\/figure>\n

Kurslitteraturen uppdateras varje \u00e5r, men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge har Bj\u00f6rklund inte hittat n\u00e5gon bok som \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n den h\u00e4r. Det finns b\u00f6cker som \u00e4r lika bra, men s\u00e5 omfattande att de inte ryms in inom kursen.<\/p>\n

-Det som den h\u00e4r boken kan falla p\u00e5 \u00e4r att vi ska ge de studerande litteratur som \u00e4r digitalt tillg\u00e4nglig, s\u00e4ger Mikaela Bj\u00f6rklund.<\/p>\n

How languages are learned <\/em>\u00e4r en referensbok som f\u00f6rtj\u00e4nar sin plats i bokhyllan.<\/p>\n

-Det h\u00e4r \u00e4r en bok som alla som jobbar med spr\u00e5kutbildning borde \u00e4ga. Det h\u00e4r \u00e4r en resursbok att sl\u00e5 upp och anteckna i.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dDen h\u00e4r boken \u00e4r s\u00e5 gammal att den bytt \u00e4mne\u201d<\/h2>\n

Claus Stolpe<\/strong>, lektor i statskunskap, offentlig f\u00f6rvaltning och politisk historia, valde World politics since 1945<\/em><\/a> av Peter Calvocoressi.<\/p>\n

Boken utkom f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1968. Calvocoressi (1912-2010) ut\u00f6kade sitt verk \u00e5tta g\u00e5nger. Den nionde och sista upplagan utkom 2009.<\/p>\n

\"\"
”Det h\u00e4r \u00e4r en basbok, en tegelsten att bygga upp kursen kring”, s\u00e4ger Claus Stolpe om den kursbok som anv\u00e4nds i en kurs om kalla kriget. Foto: Josefin Torrkulla<\/figcaption><\/figure>\n

World politics since 1945<\/em> anv\u00e4nds i kursen Kalla kriget inom det korta bi\u00e4mnet politisk historia.<\/p>\n

-Det h\u00e4r var den f\u00f6rsta boken jag kom att t\u00e4nka p\u00e5. Den har funnits med s\u00e5 l\u00e4nge jag har undervisat. Jag har aldrig sett n\u00e5gon orsak att byta ut den, s\u00e4ger Claus Stolpe.<\/p>\n

Det inneb\u00e4r att den h\u00e4r kursboken h\u00e4ngt med i mer \u00e4n tjugo \u00e5r \u2013 eller faktiskt \u00e4nnu l\u00e4ngre \u00e4n Stolpe undervisat.<\/p>\n

-Den \u00e4r s\u00e5 gammal att den bytt \u00e4mne, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Boken har bytt \u00e4mne fr\u00e5n statskunskap till politisk historia.<\/strong> Den anv\u00e4ndes f\u00f6rst som kursbok i internationell politik, men blev inaktuell i det sammanhanget. Som kursbok i politisk historia \u00e4r den st\u00e4ndigt aktuell, speciellt i en kurs som str\u00e4cker sig fr\u00e5n kalla kriget till Berlinmurens och Sovjetunionens fall.<\/p>\n

-Det h\u00e4r \u00e4r en basbok, en tegelsten att bygga upp kursen kring, s\u00e4ger Claus Stolpe.<\/p>\n

\"\"
Det finns flera upplagor av ”World politics since 1945”. Det som skiljer dem \u00e5t \u00e4r hur l\u00e5ngt fram i tiden de str\u00e4cker sig. Foto: Josefin Torrkulla<\/figcaption><\/figure>\n

Den fj\u00e4rde och den sjunde upplagan av World politics since 1945 <\/em>ligger p\u00e5 hans skrivbord. De r\u00e4cker bra till. Nyare upplagor str\u00e4cker sig l\u00e4ngre fram i tiden, men l\u00e4ngre \u00e4n kursen g\u00f6r.<\/p>\n

Boken finns \u00f6versatt till svenska<\/strong>, men i tv\u00e5 delar. Stolpe f\u00f6redrar den engelska versionen d\u00e4r allt finns i en bok.<\/p>\n

– Den h\u00e4r boken samlar s\u00e5 mycket. Enda minuset \u00e4r att det finns f\u00f6r m\u00e5nga namn och f\u00f6r mycket information p\u00e5 detaljniv\u00e5 i den. Men det har aldrig varit n\u00e5got problem. I ett kort bi\u00e4mne p\u00e5 universitetsniv\u00e5 ska man l\u00e4ra sig se helheter.<\/p>\n

Det kommer nya b\u00f6cker p\u00e5 \u00e4mnet, med ny information och nya infallsvinklar. Enligt Stolpe \u00e4r den h\u00e4r boken s\u00e5 grundl\u00e4ggande och \u00f6versk\u00e5dlig att den kommer att best\u00e5.<\/p>\n

-Den har fyllt sin funktion och l\u00e4r fylla sin funktion \u00e4ven i framtiden, s\u00e4ger han.<\/p>\n

World politics since 1945<\/em> \u00e4r ingen bok man str\u00e4ckl\u00e4ser. Snarare ett uppslagsverk att ha hemma.<\/p>\n

-Min gissning \u00e4r att den betydelse den haft f\u00f6r de studerande \u00e4r att den p\u00e5 ett \u00f6versk\u00e5dligt s\u00e4tt f\u00f6rklarar vissa skeenden i Kalla kriget.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dDet \u00e4r viktigt att h\u00e5lla koll inte bara p\u00e5 matematiken, utan ocks\u00e5 p\u00e5 eleven\u201d<\/h2>\n

Ann-Sofi R\u00f6j-Lindberg<\/strong>, universitetsl\u00e4rare i matematikens didaktik, valde boken Didaktisk \u00e4mnesteori i matematik<\/em><\/a> av Wiggo Kilborn, s\u00e4rskilt de tv\u00e5 f\u00f6rsta delarna Grundl\u00e4ggande aritmetik<\/em> och Rationella och irrationella tal<\/em>.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta delen, Grundl\u00e4ggande aritmetik<\/em>, utkom f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1989 och trycktes f\u00f6r femte g\u00e5ngen 1997. Den andra delen, Rationella och irrationella tal<\/em>, utkom f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1990 och den tredje omarbetade versionen trycktes \u00e5r 1999.<\/p>\n

\"\"
De h\u00e4r b\u00f6ckerna b\u00f6rjade beakta att det finns en t\u00e4nkande m\u00e4nniska med i l\u00e4randet, ber\u00e4ttar Ann-Sofi R\u00f6j-Lindberg. Foto: Viveca Rabb<\/figcaption><\/figure>\n

B\u00f6ckerna var obligatoriska inom utbildningen av klassl\u00e4rare och speciall\u00e4rare i n\u00e4rmare 20 \u00e5r, fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1990-talet tills mot slutet av 2000-talet.<\/p>\n

– Ingen blev beh\u00f6rig klassl\u00e4rare under denna tid utan att ha l\u00e4st Kilborns b\u00f6cker, ber\u00e4ttar Ann-Sofi R\u00f6j-Lindberg.<\/p>\n

\u00c4nnu under 1980-talet anv\u00e4ndes b\u00f6cker som var inspirerade av den s.k. nya matematiken, som utgick ifr\u00e5n matematikens interna logik.<\/p>\n

– D\u00e5 Kilborns b\u00f6cker kom 89\u201390 s\u00e5 hade konstruktivismen med sitt fokus p\u00e5 individen dykt upp som l\u00e4randeteori och man b\u00f6rjade beakta hur elever <\/em>t\u00e4nker och resonerar, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Man b\u00f6rjade fundera p\u00e5 vad olika uppgifter kr\u00e4ver av eleverna f\u00f6r att de ska f\u00f6rst\u00e5.<\/strong> Dessutom h\u00e4vdade man att uppgifterna med f\u00f6rdel kan presenteras i en viss ordning f\u00f6r att \u00f6ka elevernas chanser till f\u00f6rst\u00e5else. Det g\u00e4llde att st\u00f6da elevernas eget resonemang p\u00e5 l\u00e4mpligt s\u00e4tt.<\/p>\n

\"\"
\u201dDidaktisk \u00e4mnesteori i matematik\u201d betonar enligt f\u00f6rfattaren \u201dvikten av att de modeller och f\u00f6rklaringar som anv\u00e4nds kan uppfattas av eleverna och rimmar med deras tankar och erfarenheter\u201d. Foto: Viveca Rabb<\/figcaption><\/figure>\n

B\u00f6ckerna handlar b\u00e5de om att ge studenterna de kunskaper i matematik som beh\u00f6vs f\u00f6r klassl\u00e4rare, och om didaktik, d.v.s. hur man l\u00e4r ut matematik till elever.<\/p>\n

– Fokus h\u00e4r ligger \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 matematiken och inte p\u00e5 didaktiken, s\u00e4ger Ann-Sofi R\u00f6j-Lindberg.<\/p>\n

L\u00e4raren m\u00e5ste vara s\u00e5 bra att hon\/han inte bara beh\u00e4rskar matematiken, utan ocks\u00e5 lyckas lyssna in utifr\u00e5n elevernas halvf\u00e4rdiga resonemang huruvida de \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g i sin f\u00f6rst\u00e5else av de id\u00e9er som kr\u00e4vs.<\/p>\n

En annan sak som tas upp i b\u00f6ckerna \u00e4r matematikens kulturhistoria<\/strong>. B\u00f6ckerna \u00e4r nyskapande f\u00f6r att de f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i en l\u00e4robok pekar p\u00e5 att matematiken \u00e4r ett kulturarv.<\/p>\n

Eftertr\u00e4daren som kursbok, ocks\u00e5 med namnet Grundl\u00e4ggande aritmetik<\/em> (av Madeleine L\u00f6wing, 2008), bygger helt klart p\u00e5 Kilborns bok men fokuserar en aning mera p\u00e5 vad som h\u00e4nder i klassrummet och ser klassrummet som en social gemenskap.<\/p>\n

– Vilken kultur vill du skapa i klassrummet och hur f\u00e5r du med eleverna i den? fr\u00e5gar man sig numera enligt Ann-Sofi R\u00f6j-Lindberg.<\/p>\n

Enligt nutida syn \u00e4r avsaknaden av den sociokulturella aspekten en klar brist i Kilborns b\u00f6cker, och kanske den st\u00f6rsta orsaken till att de slutligen byttes ut som kursb\u00f6cker.<\/p>\n

Text: Josefin Torrkulla, Viveca Rabb<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Tritonia \u00e4r en hel v\u00e5ning fylld av kursb\u00f6cker. Hur m\u00e5nga \u00e4r de? I kursbokssamlingen ing\u00e5r 55.045 band med nattl\u00e5nen inr\u00e4knade. Vi bad tre l\u00e4rare v\u00e4lja ut varsin kursbok som \u00e4r eller har varit betydelsefull. \u201dEn av f\u00e5 kursb\u00f6cker som kan l\u00e4sas fr\u00e5n p\u00e4rm till p\u00e4rm\u201d Mikaela Bj\u00f6rklund, universitetsl\u00e4rare i de fr\u00e4mmande spr\u00e5kens didaktik, valde … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dTre av flera tusen – vi snackar kursb\u00f6cker\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":383,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-297","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/297","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/users\/383"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=297"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/297\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":299,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/297\/revisions\/299"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=297"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=297"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=297"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}