<\/p>\n
Manuellt<\/h5>\n
En arbetsdag b\u00f6rjade ofta med st\u00e4mpling av f\u00f6rfallodagslappar. En s\u00e5dan lapp sattes in i varje bok n\u00e4r den l\u00e5nades ut.<\/p>\n
Till rutinerna h\u00f6rde ocks\u00e5 att skriva katalogkort, ordna kort och plocka in dem i kartoteksk\u00e5pet.<\/p>\n <\/p>\n I kursb\u00f6ckerna fanns kort med bokens uppslagsord \u00f6verst<\/strong>. Under det fyllde l\u00e5ntagarna i tur och ordning i namn och adress. P\u00e5 kortet fanns allts\u00e5 en l\u00e5nehistorik samt kontaktuppgifter. Inte s\u00e5 mycket f\u00f6r sekretess p\u00e5 den tiden!<\/p>\n Vid utl\u00e5ningen skrev l\u00e5ntagaren bokens uppgifter och sina egna uppgifter p\u00e5 en kvittoblankett. Pappret var dubbelt. Det ena pappret sorterades enligt l\u00e5ntagarens namn, det andra enligt bokens uppslagsnamn. L\u00e5ntagaren fick inget kvitto, men i boken fanns f\u00f6rfallodagslappen.<\/p>\n Den som ville ha ett nattl\u00e5n skrev in sitt namn och \u00f6nskat datum l\u00e4ngst bak i boken. Det var \u201df\u00f6rst till kvarn\u201d som g\u00e4llde, precis som nu.<\/p>\n I ett h\u00e4fte f\u00f6r fj\u00e4rrl\u00e5n antecknades l\u00e5ntagare<\/strong>, n\u00e4r best\u00e4llningen skickats, n\u00e4r best\u00e4llningen anl\u00e4nt och n\u00e4r l\u00e5net returnerats. Hur l\u00e5ng tid fj\u00e4rrl\u00e5nsprocessen skulle ta visste man inte p\u00e5 f\u00f6rhand \u2013 och ibland kom ingen bok alls. F\u00f6rsta steget var att bibliotekarien slog upp \u00f6nskade bok i en tryckt katalog, s\u00e5g vilka bibliotek som hade den och skickade en best\u00e4llning till n\u00e5got av biblioteken. Om boken var utl\u00e5nad p\u00e5 det biblioteket skickades best\u00e4llningen vidare, ofta utan att det bibliotek som gjort den ursprungliga best\u00e4llningen visste om det.<\/p>\n \u201dP\u00e5 1970- och 80-talen h\u00e4nde det inte s\u00e5 mycket i utvecklingen. Arbetet gjordes manuellt.\u201d<\/strong><\/span> <\/p>\n Den elektriska skrivmaskinen underl\u00e4ttade arbetet p\u00e5 biblioteket. Med den, och dess interna minne, kunde man kopiera katalogkort i st\u00e4llet f\u00f6r att skriva ett helt nytt f\u00f6r varje uppslagsord.<\/p>\n Dessutom skrevs ryggetiketterna med elektrisk skrivmaskin.<\/strong> S\u00e5dana etiketter hittar man fortfarande p\u00e5 en del b\u00f6cker i Tritonia.<\/p>\n I hanteringen av fj\u00e4rrl\u00e5n \u00f6vergavs de tryckta katalogerna. I st\u00e4llet b\u00f6rjade man anv\u00e4nda mikrokort.<\/p>\n <\/p>\n Utl\u00e5ningen datoriserades. I samband med att det f\u00f6rsta datoriserade bibliotekssystemet kom b\u00f6rjade man anv\u00e4nda streckkoder p\u00e5 b\u00e5de b\u00f6cker och l\u00e5nekort.<\/p>\n Katalogiseringen flyttade gradvis \u00f6ver fr\u00e5n katalogkort till dator.<\/strong> Kursb\u00f6cker och de mest utl\u00e5nade b\u00f6ckerna var f\u00f6rst ut. Databasen och kartoteket f\u00f6ljdes l\u00e4nge \u00e5t, sida vid sida. Kartoteket fr\u00e5n \u00c5A:s bibliotek i Vasa f\u00f6ljde faktiskt med i flytten till Tritonia 2001, och fanns kvar i drygt tio \u00e5r.<\/p>\n <\/p>\n I b\u00f6rjan var det dyrt och l\u00e5ngsamt att g\u00f6ra s\u00f6kningar i databaser p\u00e5 Internet. D\u00e4rf\u00f6r gjordes s\u00f6kningarna bara av bibliotekarierna \u2013 och med en klar s\u00f6kstrategi. Det skulle g\u00e5 snabbt! De f\u00f6rsta s\u00f6kningarna gjordes i KDOK\/Minttu. KDOK var en databank av referensdatabaser, Minttu var systemspr\u00e5ket.<\/p>\n Men det blev billigare och d\u00e5 flyttade allt fler datorer, d\u00e4r l\u00e5ntagarna fick s\u00f6ka sj\u00e4lva, in p\u00e5 biblioteket.<\/p>\n \u201dInternet \u00e4r den stora grejen. Nu kommer man \u00e5t databaserna till och med hemifr\u00e5n. Man beh\u00f6ver inte befinna sig fysiskt i biblioteket. Det \u00e4r den stora revolutionen.\u201d<\/strong><\/span> N\u00e4r Tritonia \u00f6ppnade 2001<\/strong> var det inte bara byggnaden och att tre bibliotek nu fanns p\u00e5 ett st\u00e4lle som var nytt. Samtidigt gick biblioteken i Finland \u00f6ver till ett nytt biblioteksdatasystem, Voyager. I det systemet hanteras b\u00e5de katalogisering, utl\u00e5ning och anskaffning.<\/p>\n F\u00f6rseningsavgifter inf\u00f6rdes 2001. Det var inte m\u00f6jligt att hantera f\u00f6rseningsavgifter p\u00e5 den manuella tiden, men nog i den digitala eran. Tritonias f\u00f6rseningsavgift p\u00e5 50 cent per dag och kursbok har faktiskt inte h\u00f6jts sedan 2001!<\/p>\n E-materialet kommer, men \u00f6verg\u00e5ngen sker ganska l\u00e5ngsamt. Avsaknaden av vettiga licenser f\u00f6r bibliotek \u00e4r en bromskloss.<\/p>\n <\/p>\n Returautomaten inne i Tritonia togs i bruk i mars 2017. Den sorterar returmaterialet i fem fack.<\/p>\n Sommaren 2017 blev st\u00f6rsta delen av Tritonias samlingar RFID-m\u00e4rkta.<\/strong> RFID st\u00e5r f\u00f6r Radio Frequency Identification<\/em>, det vill s\u00e4ga identifiering med hj\u00e4lp av radiov\u00e5gor. Det h\u00e4r g\u00f6r hanteringen av materialet enklare b\u00e5de f\u00f6r biblioteksanv\u00e4ndarna och f\u00f6r personalen. Ingen beh\u00f6ver l\u00e4ngre v\u00e4nda p\u00e5 en bok f\u00f6r att hitta streckkoden. Det r\u00e4cker med att l\u00e4gga boken p\u00e5 en speciell platta f\u00f6r att l\u00e4sa av RFID-taggen. St\u00f6ldskyddsm\u00e4rkning \u00e4r inbyggt i RFID-systemet.<\/p>\n I b\u00f6rjan av 2018 blev det m\u00f6jligt f\u00f6r Tritonias biblioteksanv\u00e4ndare att bli kvitt sina f\u00f6rseningsavgifter genom n\u00e4tbetalning. Det \u00e4r den senaste tekniska l\u00f6sningen h\u00e4r, men det kommer helt s\u00e4kert fler.<\/p>\n <\/p>\n Varf\u00f6r finns det n\u00e4stan inga \u00e5rtal i den h\u00e4r texten?<\/strong> Det \u00e4r sv\u00e5rt att vara exakt n\u00e4r man blickar bak\u00e5t. I st\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker vi visa hur utvecklingen har g\u00e5tt fram\u00e5t ett steg i taget.<\/em><\/p>\n Text och foto: Josefin Torrkulla<\/em><\/p>\n <\/p>\n K\u00e4llor:<\/strong> Intervjuer med Inger Appel<\/em>, biblioteksamanuens p\u00e5 \u00c5A i Vasa 1982-2013, och Isabel Nyg\u00e5rd-Anturaniemi<\/em>, bibliotekssekreterare p\u00e5 \u00c5A i Vasa sedan 1998.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Med n\u00e5gra klick reserverar du en bok och f\u00f6rnyar ett annat l\u00e5n \u2013 n\u00e4r som helst och var som helst d\u00e4r du har tillg\u00e5ng till Internet. Vid Tritonia kan du l\u00e5na dina b\u00f6cker vid en automat och returnera dem vid en annan. Visst har tekniken gjort mycket f\u00f6r oss som l\u00e5ntagare? Den har ocks\u00e5 inneburit … <\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-content\/uploads\/sites\/79\/2018\/02\/JT_230218-4red-1024x682.jpg\")
\nInger Appel<\/p><\/blockquote>\nEtt mellansteg<\/h5>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-content\/uploads\/sites\/79\/2018\/02\/JT_200218-1red-1024x682.jpg\")
Datoriserat<\/h5>\n
Digitaliserat<\/h5>\n
\nIsabel Nyg\u00e5rd-Anturaniemi<\/p><\/blockquote>\nSenaste nytt<\/h5>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/tritonia2018\/wp-content\/uploads\/sites\/79\/2018\/02\/JT_130218-7red-1024x682.jpg\")