{"id":91,"date":"2020-05-12T13:47:26","date_gmt":"2020-05-12T11:47:26","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/?page_id=91"},"modified":"2020-05-12T22:24:16","modified_gmt":"2020-05-12T20:24:16","slug":"davydov-skolan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/davydov-skolan\/","title":{"rendered":"Davydov-skolan"},"content":{"rendered":"

Davydov-skolan<\/strong><\/p>\n

Den s\u00e5 kallade algebraiskt grundade matematikundervisningen utvecklades inom Davydov-skolan i Moskva redan p\u00e5 1960-talet. Davydov baserade id\u00e9erna p\u00e5 den socio-kulturella psykologiska traditionen som Vygotskij lade grunden till. Vygotskij betonar att barn i allm\u00e4nhet inte spontant utvecklar f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskapliga begrepp p\u00e5 samma s\u00e4tt som det till\u00e4gnar sig vardagliga begrepp genom deltagande i olika vardagliga sammanhang. Att skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskapliga begrepp f\u00f6ruts\u00e4tter att barn f\u00e5r m\u00f6ta uppgifter eller problem som de endast kan l\u00f6sa genom att anv\u00e4nda de vetenskapliga begreppen och symbolerna som redskap. I\u00a0 de l\u00e4roplaner som f\u00f6ljer principerna i Davydov-skolan kommer problemen fr\u00e5n barnens vardagliga situationer, men sekvensen av problem \u00e4r noggrant genomt\u00e4nkt f\u00f6r att man ska kunna tillsammans med barnen bygga upp teorin. Vygotskij menar att om eleverna f\u00e5r delta i teoretiska verksamheter kan teoretiska inneb\u00f6rder g\u00f6ras tillg\u00e4ngliga f\u00f6r dem redan fr\u00e5n \u00e5k 1 eller tidigare. Uppgifterna kan till exempel vara utformade s\u00e5 att eleverna upplever ett behov av att anv\u00e4nda (bem\u00e4stra) algebraiska begrepp och symboler som, till exempel a, b, >, <, = . Fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan f\u00e5r barnen utforska vad likhet inneb\u00e4r, vad som kan representera likhet och hur likheter kan \u00e5stadkommas. I st\u00e4llet f\u00f6r att laborera med aritmetiska uppgifter med syfte att utveckla ett pre\u00adalgebraisk t\u00e4nkande \u00e4r det t\u00e4nkt att barnen utvecklar ett pre\u00adnumeriskt t\u00e4nkande av algebraisk karakt\u00e4r. Varje uppgift som elever m\u00f6ter ska vara utformad s\u00e5 att eleverna m\u00e5ste anv\u00e4nda nya \u00e4nnu outforskade teoretiska begrepp, modeller och symboler. L\u00f6sningar ska sedan pr\u00f6vas och utvecklas. Mycket av de aktiviteter som f\u00f6resl\u00e5s av Davydov-skolan har visat sig vara bra. Dock har nedtonandet av aritmetik kritiserats av forskare.<\/p>\n

I v\u00e5ra j\u00e4mf\u00f6relser av estniska, finl\u00e4ndska och svenska l\u00e4roplaner och l\u00e4romedel i matematik har vi sett att b\u00e5de den estniska l\u00e4roplanen och de estniska l\u00e4romedlen \u00e4r influerade av Davydov-skolan. Estland har till skillnad fr\u00e5n Finland och Sverige bra resultat i algebra i internationella j\u00e4mf\u00f6relser. Dessutom har de g\u00e5tt om Finland n\u00e4r det g\u00e4ller PISA-resultaten. H\u00e4r ser ni n\u00e5gra exempel fr\u00e5n en estnisk l\u00e4robok f\u00f6r \u00e5k 2. Vi ser att undervisning i Estland inte undviker anv\u00e4ndning av matematiska symboler. Redan i \u00e5k 2 ska elever kunna s\u00e4tta upp ekvationer till vardagsn\u00e4ra problem och l\u00f6sa dem med olika informella metoder (Bild 1). Som vi ser i Bild 2 \u00e4r det viktigt att utveckla elevers f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r motsatta operationer f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda den inversa egenskapen i informell ekvationsl\u00f6sning redan i tidiga skol\u00e5ren.<\/p>\n

L\u00e4s mera om till\u00e4mpning av Davydovs id\u00e9er i artikeln h\u00e4r: https:\/\/forskul.se\/ffiles\/006F5514\/FUL10_Algebra.pdf<\/a><\/p>\n

L\u00e4s mera om skillnaderna mellan den estniska, finska och svenska algebraundervisning i Artikelsammanfattning [] och i Konferensbidrag [].<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Davydov-skolan Den s\u00e5 kallade algebraiskt grundade matematikundervisningen utvecklades inom Davydov-skolan i Moskva redan p\u00e5 1960-talet. Davydov baserade id\u00e9erna p\u00e5 den socio-kulturella psykologiska traditionen som Vygotskij lade grunden till. Vygotskij betonar att barn i allm\u00e4nhet inte spontant utvecklar f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskapliga … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":511,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-91","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/91","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/users\/511"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=91"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/91\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/91\/revisions\/92"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/tidigalgebra\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=91"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}