Algebra är ett matematiskt område som traditionellt i västvärlden behandlats först på senare skolåren, också i Finland. Den här traditionen har ifrågasatts under senaste decennier och forskningen visar att det är möjligt och fördelaktigt att utveckla elevers algebraiska tänkande redan under nybörjarundervisningen.

Goda kunskaper i algebra är nödvändiga för att kunna lära sig mer avancerad matematik som behövs för ett flertal ämnen, så som t ex ekonomi, fysik, kemi, biologi, programmering och statistik. Med hjälp av algebran kan man generalisera aritmetikens regler och utveckla mer abstrakt tänkande. Betydelsen av goda kunskaper i algebra har blivit större i och med att människan inte längre behöver utföra svåra huvudräkningsuppgifter snabbt utan kan låta en maskin genomföra beräkningarna. Det är dock viktigt att förstå det man överlåter till en maskin. För framtidens samhälle är det allt viktigare att utveckla elevers matematiska tänkande och förståelse för t ex olika räknesätt och deras inbördes relationer vilket är en viktig del i utveckling av algebraiskt tänkande.

Algebra har upplevts som svårt av elever då de har mött den under senare skolåren och den har ofta uppfattats som meningslös manipulation av symboler. Det kan bidra till att elevers intresse för matematiken ofta minskar parallellt med att studier i algebra införs i skolmatematiken. Det finns också elever vars intresse för matematiken vaknar just i samband med introduktionen till studier i algebra. Dessa elever har förmodligen utvecklat en intuitiv förståelse för meningen av algebra inom matematiken. Algebra har dock varit en stötesten för många elever och bristen på algebrakunskaper har hindrat elever att gå vidare med sina studier. Detta är allvarligt då dagens samhälle förutsätter livslångt lärande och algebra utgör en grund för många branscher som kommer att vara viktiga i framtiden. Man kan säga att kunskaper i algebra på det sättet kan förebygga marginalisering av ungdomar.

Att börja med algebrastudier under tonåren har motiverats genom Piagets teorier om elevers utvecklingsstadier men det har även funnits teorier om att människan skulle gå genom samma utvecklingsstadier i sina matematikstudier som matematikens historiska utveckling. Båda dessa teorier har visat sig vara felaktiga. I många länder har barn haft möjlighet att på olika informella sätt utveckla sitt algebraiska tänkande under tidiga skolåren.

Internationella jämförelser samt revidering av lärandeteorier har lett till viljan att reformera matematikundervisning gällande algebrans roll. Så kallade ”Algebra för alla” rörelser växte fram bland forskare inom matematikdidaktik redan på 90-talet vilket ledde till läroplansreformer i många länder med inkludering av algebra i skolmatematiken från första början. Ett bra exempel om detta är USA, NCTM (National Council of Teachers of Mathematics) 1998 och NCTM 2000 Standards vilka har även påverkat läroplaner i andra länder, bland annat i Sverige. I Sverige publicerade Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) i 1997 boken Algebra för alla, vilken användes flitigt i svenska lärarutbildningar.