{"id":161,"date":"2020-04-27T12:34:54","date_gmt":"2020-04-27T09:34:54","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/sprakligalandskap\/?page_id=161"},"modified":"2020-04-27T13:25:24","modified_gmt":"2020-04-27T10:25:24","slug":"lyft-blicken","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sprakligalandskap\/lyft-blicken\/","title":{"rendered":"Lyft blicken!"},"content":{"rendered":"

V\u00e5rt spr\u00e5kliga landskap ber\u00e4ttar n\u00e5got om den v\u00e4rld vi lever i.<\/strong><\/p>\n

av Nina Cygnel <\/em>
\n<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r du g\u00e5r p\u00e5 gatan i omr\u00e5det d\u00e4r du bor, eller p\u00e5 stan, vad \u00e4r det du ser? Du kanske tittar p\u00e5 din telefon medan du g\u00e5r, eller bara rakt fram, medan du \u00e4r n\u00e5gon annanstans i tankarna. N\u00e4sta g\u00e5ng: lyft din blick och observera din omgivning \u2013 vad ser och h\u00f6r du? Titta p\u00e5 skyltar, husv\u00e4ggar, skyltf\u00f6nster, stolpar, bilar och m\u00e4nniskors kl\u00e4der och v\u00e4skor. Lyssna p\u00e5 sorlet omkring dig. Det du hittar \u00e4r spr\u00e5k.<\/strong> Har du t\u00e4nkt p\u00e5 vilka spr\u00e5k du ser och h\u00f6r? Och varf\u00f6r? Allt spr\u00e5k omkring dig utg\u00f6r det spr\u00e5kliga landskapet och genom att studera det f\u00e5r du veta en hel del om den milj\u00f6 du lever i.<\/p>\n

Innan kursen spr\u00e5kliga landskap<\/em> hade jag aldrig egentligen reflekterat \u00f6ver spr\u00e5ken omkring mig. Offentliga skyltar och deras spr\u00e5k noterade jag kanske d\u00e5 och d\u00e5, men jag funderade inte s\u00e5 mycket p\u00e5 aff\u00e4rernas skyltning eller klisterm\u00e4rkena p\u00e5 lyktstolparna. Den h\u00e4r kursen \u00f6ppnade verkligen mina \u00f6gon f\u00f6r min n\u00e4rmilj\u00f6, det var som att uppt\u00e4cka en helt ny dimension av den. Min f\u00f6rhoppning med det h\u00e4r inl\u00e4gget \u00e4r att du som l\u00e4ser det ocks\u00e5 ska lyfta blicken och b\u00f6rja studera spr\u00e5ken omkring dig. Genom att bli medveten om hur vi anv\u00e4nder spr\u00e5ken i det spr\u00e5kliga landskapet, kan vi ocks\u00e5 sj\u00e4lva bidra till att forma det.<\/p>\n

Vad \u00e4r ett spr\u00e5kligt landskap? <\/strong>Det spr\u00e5kliga landskapet (ocks\u00e5 kallat lingvistiskt landskap och f\u00f6rkortas ofta LL fr\u00e5n Linguistic Landscape) definierar spr\u00e5kens synlighet p\u00e5 offentliga och kommersiella skyltar inom ett visst omr\u00e5de (Landry & Bourhis 1997). Det best\u00e5r av \u201dalla former av skriftligt spr\u00e5k p\u00e5 en best\u00e4md plats, synlig f\u00f6r alla som har tillg\u00e5ng till platsen\u201d (Syrj\u00e4l\u00e4 2018:17). Allts\u00e5 det mesta vi ser omkring oss av skrivet spr\u00e5k. Definitionerna ovan h\u00f6r till de traditionella, d\u00e4r man oftast innefattar skrivet spr\u00e5k i urbana utomhusmilj\u00f6er, men numera har m\u00e5nga forskare utvidgat definitionen till allt spr\u00e5kligt som vi kan l\u00e4sa och tolka (t.ex. symboler och bilder) samt h\u00f6ra i den milj\u00f6 vi r\u00f6r oss i. Och inte bara utomhus, utan ocks\u00e5 inomhus och virtuellt p\u00e5 n\u00e4tet. Egentligen \u00e4r det om\u00f6jligt att dra en gr\u00e4ns f\u00f6r var det spr\u00e5kliga landskapet b\u00f6rjar och tar slut, eftersom st\u00f6rsta delen av den m\u00e4nskliga kommunikationen sker via spr\u00e5ket och d\u00e4rmed \u00e4r vi omringade av det \u00f6verallt.<\/p>\n

Vad ber\u00e4ttar det spr\u00e5kliga landskapet? <\/strong>Det spr\u00e5kliga landskapet avspeglar samh\u00e4llet och genom att studera det f\u00e5r vi svar p\u00e5 fr\u00e5gor som exempelvis g\u00e4ller anv\u00e4ndningen av olika spr\u00e5k: vilka spr\u00e5k anv\u00e4nds och varf\u00f6r? Vilken synlighet har minoritetsspr\u00e5ken? Syns spr\u00e5kpolitiken i det spr\u00e5kliga landskapet och p\u00e5 vilket s\u00e4tt? M\u00e5nga studier visar till exempel att verkligheten i det spr\u00e5kliga landskapet inte \u00e5terger den officiella spr\u00e5kpolitiken (se bl.a. Ben-Rafael m.fl. 2006).<\/p>\n

Perspektivet i en studie kan vara till exempel sociolingvistiskt eller spr\u00e5ksociologiskt \u2013 vi kan studera maktf\u00f6rh\u00e5llanden, konflikter, ideologier, multimodalitet och spr\u00e5kutvecklingen i samh\u00e4llet. De kvantitativa studierna, d\u00e4r man helt enkelt rapporterar f\u00f6rekomsten av spr\u00e5ken p\u00e5 till exempel skyltar p\u00e5 ett visst omr\u00e5de under en viss tid, ger statistisk information som kan j\u00e4mf\u00f6ras \u00f6ver tid. De kvalitativa studierna str\u00e4var efter att tolka vad som ligger bakom spr\u00e5kvalen, f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad det spr\u00e5kliga landskapet ber\u00e4ttar om t.ex. spr\u00e5kpolitik eller attityder. De flesta studierna i spr\u00e5kliga landskap \u00e4r en kombination av b\u00e5de metoderna. F\u00f6r mera information om kvantitativa och kvalitativa infallsvinklar, se till exempel Blackwood (2015) och Blommaert & Maly (2014). Information om studier som gjorts i Finland finns under bloggens flik Svenskfinlands spr\u00e5kliga landskap<\/em>.<\/p>\n

Vad \u00e4r det man betraktar i det spr\u00e5kliga landskapet? Och hur? <\/strong>Som tidigare n\u00e4mnts, ing\u00e5r i princip allt spr\u00e5k omkring oss i det spr\u00e5kliga landskapet. Vi kan allts\u00e5 observera skyltar, dekaler, r\u00f6rlig text p\u00e5 fordon, reklam, graffiti, klotter, kl\u00e4der, webbplatser, det talade spr\u00e5ket \u2013 listan \u00e4r n\u00e4stan o\u00e4ndlig. Den traditionella inriktningen i studier av spr\u00e5kliga landskap g\u00e5r ut p\u00e5 att dokumentera skyltar, som kan tyckas vara en ganska tydlig avgr\u00e4nsning. Men hur definierar man egentligen en skylt? Den klassiska definitionen av Backhaus (2007) lyder att en skylt \u00e4r \u201den enhet som finns inom en fysisk ram\u201d. Den avgr\u00e4nsningen g\u00e5r enkelt att till\u00e4mpa p\u00e5 till exempel f\u00f6ljande skylt:<\/p>\n

\"\"
\nBild fr\u00e5n Kimito bibliotek. Nina Cygnel.<\/p>\n

Exemplet representerar en tv\u00e5spr\u00e5kig skylt, d\u00e4r b\u00e5da spr\u00e5ken har samma synlighet g\u00e4llande font och storlek. Man kan ocks\u00e5 notera att svenskan st\u00e5r f\u00f6rst. F\u00f6ljande exempel visar dock att det inte alltid \u00e4r helt l\u00e4tt att definiera en skylt. Hur m\u00e5nga skyltar med texten \u201dOulunkyl\u00e4 \u00c5ggelby\u201d finns p\u00e5 den h\u00e4r bilden? \u00c4r det tv\u00e5 olika tv\u00e5spr\u00e5kiga skyltar eller borde man r\u00e4kna dem som en enda, eftersom b\u00e5da inneh\u00e5ller samma information och \u00e4r placerade inom samma helhet?<\/p>\n

\"\"
\nBild tagen utanf\u00f6r \u00c5ggelby bibliotek. Sofie Henricson.<\/p>\n

Begr\u00e4nsningar f\u00f6r ett skyltf\u00f6nster eller en anslagstavla kan ocks\u00e5 vara sv\u00e5ra att g\u00f6ra. Och hur ska man tolka klisterm\u00e4rken som \u00e4r otydliga eller rivna? Och vilka andra spr\u00e5k \u00e4n finska inneh\u00e5ller den h\u00e4r skylten? Engelska, svenska eller tyska \u2013 och ger f\u00f6retagsnamnet en tr\u00e4ff p\u00e5 latin?<\/p>\n

\"\"
\nBild fr\u00e5n \u00c5ggelby k\u00f6pcentrum. Sofie Henricson.<\/p>\n

F\u00f6r den som bara observerar sin omgivning \u00e4r dessa fr\u00e5gor kanske inte s\u00e5 viktiga, men om man ska g\u00f6ra en studie i det lingvistiska landskapet m\u00e5ste man noggrant fundera p\u00e5 vad det \u00e4r man vill unders\u00f6ka och hur man avgr\u00e4nsar det. Valen blir oundvikligen, \u00e5tminstone till en del, personliga tolkningar som kan inneb\u00e4ra att det \u00e4r sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra olika forskningar. Metoderna f\u00f6r att kartl\u00e4gga det spr\u00e5kliga landskapet g\u00e5r oftast ut p\u00e5 att man fotograferar eller filmar sitt material. Man kan ocks\u00e5 observera och anteckna, n\u00e5got som var vanligt innan den teknologiska utvecklingen kommit s\u00e5 l\u00e5ngt som idag. Vidare anv\u00e4nder man sig ocks\u00e5 av intervjuer och enk\u00e4ter f\u00f6r att till exempel unders\u00f6ka personliga attityder till spr\u00e5k eller uppfattningar om det spr\u00e5kliga landskapet.<\/p>\n

Vilka studier har gjorts?<\/strong> De tidigaste studierna kan dateras till 1970-talet, d\u00e5 studier i det lingvistiska landskapet bl.a. gjordes i Tokyo. Till en b\u00f6rjan var studierna rent kvantitativa och man intresserade sig fr\u00e4mst f\u00f6r vilka spr\u00e5k som f\u00f6rekom p\u00e5 en viss plats och i vilken utstr\u00e4ckning. Engelskans synlighet i det spr\u00e5kliga landskapet har alltid varit ett popul\u00e4rt \u00e4mne och en studie om det gjordes redan 1977 i Jerusalem (Rosenbaum m.fl. 1977).<\/p>\n

I nyare studier kombinerar man oftast b\u00e5de kvantitativa och kvalitativa metoder, s\u00e5 att en kvantitativ rapport analyseras kvalitativt. De nyare studierna intresserar sig f\u00f6r fr\u00e5gor som r\u00f6r exempelvis spr\u00e5kliga maktf\u00f6rh\u00e5llanden och hur olika spr\u00e5kgrupper t\u00e4vlar i samh\u00e4llet (se till exempel Shohamy m.fl. 2010, Backhaus 2007).<\/p>\n

\u201dDe sm\u00e5 spr\u00e5ken ska inte bara talas \u2013 de ska synas ocks\u00e5\u201d, s\u00e4ger Elana Shohamy, som bland annat har studerat arabiskan och hebreiskan i det lingvistiska landskapet i Tel Aviv (Rafael m.fl. 2006). Minoritetsspr\u00e5ken \u00e4r i sj\u00e4lva verket n\u00e5got som st\u00e5r i fokus i en stor del av forskningarna. Man kan till exempel j\u00e4mf\u00f6ra den officiella spr\u00e5kpolitiken med hur spr\u00e5ken till\u00e4mpas, som bl.a. i studien av Ben-Rafael m.fl. (2006), som forskade i den hebreisk-arabiska flerspr\u00e5kigheten i Jerusalem. Likande unders\u00f6kningar har gjorts i flera l\u00e4nder med minoritetsspr\u00e5k i Europa, bl.a. av Cenoz och Gorter (2006), som studerade hur minoritetsspr\u00e5ken, huvudspr\u00e5ket och det internationella spr\u00e5ket engelska samverkar i Friesland i Nederl\u00e4nderna och i Baskien i Spanien.<\/p>\n

Det spr\u00e5kliga landskapet ger allts\u00e5 mycket information om det samh\u00e4lle vi lever i <\/strong>och det \u00e4r ett popul\u00e4rt forskningsf\u00e4lt som hela tiden alstrar nya studier. Den som vill f\u00f6lja med det allra senaste kan med f\u00f6rdel l\u00e4sa den vetenskapliga journalen Linguistic Landscape: An international journal<\/em><\/a>.<\/p>\n

En tanke som v\u00e4xte fram under kursens g\u00e5ng var att det spr\u00e5kliga landskapet kan bidra till att forma, men ocks\u00e5 omforma, v\u00e5rt samh\u00e4lle. I Finland har studier kommit fram till att svenskan \u00e4r synlig i det offentliga rummet tack vare spr\u00e5kpolitiken (bl.a. Syrj\u00e4l\u00e4 2018). Men det offentliga rummet skapas inte bara av myndigheter och officiella instanser, utan av var och en av oss. Ingenting hindrar oss fr\u00e5n att tillf\u00f6ra v\u00e5rt eget bidrag \u2013 genom att till exempel tala svenska p\u00e5 stan kan just du \u00f6ka svenskans n\u00e4rvaro i ditt spr\u00e5kliga landskap.<\/p>\n

Litteratur<\/em><\/p>\n