Forskningshistorien om kildinsamiska vittnar om att det l\u00e4nge funnits realistiska f\u00f6rhoppningar om att spr\u00e5kbruket skulle kunna aktiveras. Tyv\u00e4rr visar aktuell spr\u00e5ksociologisk forskning att kildinsamiska inte l\u00e4ngre talas som hemspr\u00e5k med uppv\u00e4xande barn.<\/p>\n
Samtidigt verkar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna finnas p\u00e5 plats. Som resultat av flera v\u00e5gor av spr\u00e5kplanering sedan 1980-talet har en ortografisk norm etablerats f\u00f6r kildinsamiska, liksom flera omfattande ordb\u00f6cker, olika undervisningsmaterial och ett litter\u00e4rt f\u00f6rfattarskap av imponerande kvantitet och kvalitet. Dessutom har spr\u00e5ket etablerat sig digitalt, och grundl\u00e4ggande spr\u00e5kteknologi \u00e4r under utveckling. \u00c4ven den spr\u00e5kliga identiteten f\u00f6refaller vara stark p\u00e5 det diskursiva planet, och b\u00e5de samiska och icke-samiska spr\u00e5kaktivister engagerar sig i revitaliseringsfr\u00e5gor.<\/p>\n
Min tolkning av detta till synes paradoxala f\u00f6rh\u00e5llanden \u2013 att kildinsamiska inte l\u00e4ngre talas aktivt samtidigt som positiva attityder till spr\u00e5ket kvarst\u00e5r, litteratur publiceras och spr\u00e5kplanering bedrivs framg\u00e5ngsrikt \u2013 utg\u00e5r fr\u00e5n spr\u00e5kets funktion som identitetsmark\u00f6r.<\/p>\n
I mitt f\u00f6redrag analyserar jag den aktuella spr\u00e5ksituationen utifr\u00e5n egna observationer fr\u00e5n l\u00e5ngvarigt lingvistiskt f\u00e4ltarbete samt sekund\u00e4ranalyser av tidigare spr\u00e5ksociologisk forskning. Med utg\u00e5ngspunkt i begreppet languaging, som betecknar spr\u00e5kbrukares diskursiva praktiker, argumenterar jag f\u00f6r att kildinsamiskt \u201dspr\u00e5kande\u201d i dag i h\u00f6g grad utg\u00f6r en kulturell snarare \u00e4n en spr\u00e5klig praktik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Michael Rie\u00dfler \u00d6stra Finlands universitet Forskningshistorien om kildinsamiska vittnar om att det l\u00e4nge funnits realistiska f\u00f6rhoppningar om att spr\u00e5kbruket skulle kunna aktiveras. Tyv\u00e4rr visar aktuell spr\u00e5ksociologisk forskning att kildinsamiska inte l\u00e4ngre talas som hemspr\u00e5k med uppv\u00e4xande barn. Samtidigt verkar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna finnas p\u00e5 plats. Som resultat av flera v\u00e5gor av spr\u00e5kplanering sedan 1980-talet har en ortografisk … <\/p>\n