{"id":241,"date":"2020-11-10T13:27:03","date_gmt":"2020-11-10T10:27:03","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/?page_id=241"},"modified":"2020-11-10T13:27:03","modified_gmt":"2020-11-10T10:27:03","slug":"svenskan-i-finland-och-finskan-i-svenskan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/svenskan-i-finland-och-finskan-i-svenskan\/","title":{"rendered":"Svenskan i Finland och finskan i svenskan"},"content":{"rendered":"

Kati Palmberg<\/em><\/p>\n

Svenskan och finskan sida vid sida<\/strong><\/p>\n

Finska och svenska \u00e4r tv\u00e5 spr\u00e5k som vi som talar svenska i Finland m\u00f6ter i sida vid sida i v\u00e5r vardag. Vi vet att de har ganska lite gemensamt vad g\u00e4ller ordf\u00f6rr\u00e5d och grammatik. Dessutom finns det skillnader i stil mellan spr\u00e5ken. \u00c4nd\u00e5 h\u00e4nder det (till och med ganska ofta) att den svenska som talas och skrivs i Finland f\u00e4rgas av finskan, dels i fr\u00e5ga om ord och uttryck, dels grammatik och stil. Det \u00e4r inte alltid ett problem, till exempel i informellt talspr\u00e5k mellan m\u00e4nniskor som k\u00e4nner varandra v\u00e4l, men p\u00e5verkan fr\u00e5n finskan kan bli ett problem i m\u00e5nga andra fall. Till exempel p\u00e5verkas vi som anv\u00e4nder svenska i Finland lite olika av finskan. Medan finska ord och uttryck m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r helt naturliga delar av svenskt talspr\u00e5k i huvudstadsregionen \u00e4r det inte s\u00e5 till exempel i alla delar av \u00d6sterbotten. Om vi inte h\u00e5ller fast vid en gemensam spr\u00e5knorm i Svenskfinland lider kommunikationen till och med mellan finlandssvenskarna, och d\u00e5 skulle det i l\u00e4ngden vara oh\u00e5llbart att f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla uppe service, skolg\u00e5ng och s\u00e5 vidare p\u00e5 svenska. Den finskspr\u00e5kiga befolkningens intresse f\u00f6r att l\u00e4sa svenska som den talas i Finland skulle sjunka ytterligare, om det man kunde l\u00e4ra sig var ett spr\u00e5k som \u00e4r g\u00e5ngbart bara p\u00e5 ett mycket litet geografiskt omr\u00e5de.<\/p>\n

Skillnaderna i stil i olika sammanhang d\u00e4r spr\u00e5ket anv\u00e4nds \u00e4r ocks\u00e5 stora. En och samma person har inte samma frihet att formulera sig p\u00e5 en lite finskinfluerad svenska d\u00e5 hen i jobbet skriver en officiell h\u00e5llbarhetsrapport som d\u00e5 hen deltar i en chattgrupp f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar i dotterns fotbollslag. Trots att finskinfluerad svenska inte \u00e4r en dialekt kan anv\u00e4ndningen av den typen av spr\u00e5k j\u00e4mf\u00f6ras med anv\u00e4ndningen av dialekt. B\u00e5da tv\u00e5 kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att skapa en vi-k\u00e4nsla i grupper med samma spr\u00e5k, men de kan ocks\u00e5 i fel sammanhang leda till negativa reaktioner hos lyssnarna som kan t\u00e4nka \u201dvarf\u00f6r kan han inte tala ordentligt?\u201d eller \u201ddet h\u00f6rs att hon inte tar det h\u00e4r p\u00e5 allvar n\u00e4r hon slarvar s\u00e5 d\u00e4r med spr\u00e5ket\u201d och liknande. I v\u00e4rsta fall lider f\u00f6rst\u00e5elsen.<\/p>\n

Ut\u00f6ver det d\u00e4r med geografi och kontext \u00e4r det ocks\u00e5 skillnad mellan \u00e5ldersgrupper. Yngre talare har ofta en mindre konservativ syn p\u00e5 spr\u00e5ket, och de spr\u00e5k eller det spr\u00e5k som har h\u00f6g status l\u00e5nar man g\u00e4rna in bitar av i sitt eget spr\u00e5k. I dag \u00e4r det i stor utstr\u00e4ckning engelskan som \u00e4r h\u00f6gstatusspr\u00e5k, men f\u00f6r m\u00e5nga har ocks\u00e5 finskan h\u00f6g status.<\/p>\n

Att m\u00e4nniskorna i samh\u00e4llet alltid har lite olika spr\u00e5kliga ideal beroende p\u00e5 deras \u00e5lder beror ocks\u00e5 p\u00e5 att vi var och en av oss b\u00e4r med sig det spr\u00e5kliga ideal som f\u00f6rmedlades d\u00e5 vi sj\u00e4lva gick i skolan. Det vi l\u00e4r oss om v\u00e5ra spr\u00e5k i skolan l\u00e4gger grunden till det spr\u00e5kliga regelverk vi sedan faller tillbaka p\u00e5 och anv\u00e4nder livet ut. Det \u00e4r f\u00e5 av oss som efter skoltiden f\u00e5r regelr\u00e4tt undervisning i modersm\u00e5let eller det andra inhemska spr\u00e5ket, och det \u00e4r f\u00e5 experter vi senare litar lika blint p\u00e5 som p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rsta l\u00e4rare i grundskolan.<\/p>\n

Finsk p\u00e5verkan p\u00e5 svenskan har alltid h\u00f6rt till s\u00e5dant man i skolan har avr\u00e5tt ifr\u00e5n och st\u00e4mplat som d\u00e5ligt spr\u00e5k. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det m\u00e5nga som l\u00e4tt blir negativt inst\u00e4llda till ord och konstruktioner som de uppfattar som finska. Vilka ord och konstruktioner en svensktalande finl\u00e4ndare reagerar p\u00e5 beror f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 hens \u00e5lder men ocks\u00e5 mycket p\u00e5 bakgrunden i \u00f6vrigt. En yngre person fr\u00e5n \u00c5land kan till exempel uppfatta att kurskamraterna vid \u00c5bo Akademi anv\u00e4nder en konstig preposition p\u00e5verkad av finskan d\u00e5 de k\u00f6per mat fr\u00e5n<\/em> butiken i st\u00e4llet f\u00f6r i<\/em> butiken. En svenskspr\u00e5kig person i \u00c5bo kanske irriterar sig mera p\u00e5 en \u00f6sterbottnings anv\u00e4ndning av ordet m\u00e5l<\/em> f\u00f6r det man kan m\u00e5la v\u00e4ggen med, medan hen sj\u00e4lv anv\u00e4nder m\u00e5lf\u00e4rg<\/em>, som ocks\u00e5 \u00e4r en finlandism eftersom det allm\u00e4nsvenska \u00e4r m\u00e5larf\u00e4rg<\/em> eller bara f\u00e4rg<\/em>, helt enkelt.<\/p>\n

Finlandismer kan ge lokalf\u00e4rg \u2013 men ocks\u00e5 hindra f\u00f6rst\u00e5elsen<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi talar om finskan och svenskan \u00e4r det ofta just finlandismer vi diskuterar. De \u00e4r ord eller uttryck som anv\u00e4nds p\u00e5 svenska i (n\u00e5gon del av) Finland och som skiljer sig fr\u00e5n svenskan i Sverige. Det finns flera typer av dem och de kan delas in p\u00e5 olika s\u00e4tt. N\u00e5gra kategorier \u00e4r \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rda att n\u00e4mnas. Fennicismerna k\u00e4nner vi alla igen, det \u00e4r de finska korta inslagen som anv\u00e4nds som s\u00e5dana i dagligt tal p\u00e5 svenska. Hit h\u00f6r ord som roskis<\/em> eller kiva<\/em> och uttryck som aika paha.<\/em> Arkaismerna \u00e4r d\u00e4remot \u00e4ldre uttryck som helt enkelt har fallit ur bruk i Sverige, men inte i Finland, som ordet vitsord<\/em> f\u00f6r betyg<\/em> eller pulpet<\/em> i st\u00e4llet f\u00f6r det som i Sverige kallas b\u00e4nk<\/em>. S\u00e5 beh\u00f6ver vi ocks\u00e5 beakta de officiella finlandismerna, namn p\u00e5 s\u00e5dant som inte finns i riktigt samma form i Sverige. S\u00e5dana finlandismer \u00e4r ministerium<\/em> i st\u00e4llet f\u00f6r departement <\/em>och yrkesben\u00e4mningar som tradenom<\/em>.<\/p>\n

H\u00e4r kan vi f\u00f6rresten stanna upp och observera n\u00e5gra viktiga saker. Den f\u00f6rsta observationen \u00e4r att finlandismer inte alltid best\u00e5r av bara ett ord, utan de kan ocks\u00e5 ofta vara hela uttryck. S\u00e4ger man att n\u00e5got kan konstateras p\u00e5 basen av <\/em>n\u00e5got annat \u00e4r det en finlandism \u00e4ven om orden ett och ett inte \u00e4r det. (I st\u00e4llet \u00e4r utifr\u00e5n<\/em> eller ibland p\u00e5 basis av<\/em> g\u00e5ngbara.) Den andra observationen \u00e4r att orden eller uttrycken inte alltid \u00e4r helt om\u00f6jliga att hitta i en text skriven av en svensk i Sverige, men betydelsen kan vara en annan. Att ha en ko i diket <\/em>\u00e4r inte om\u00f6jligt i Sverige heller, om man kanske \u00e4r mj\u00f6lkbonde och en kossa har g\u00e5tt ner sig i diket helt fysiskt. D\u00e4remot anv\u00e4nder man inte det uttrycket i \u00f6verf\u00f6rd bem\u00e4rkelse om att ha ett eget intresse i en fr\u00e5ga, som man g\u00f6r i Finland eftersom uttrycket \u00e4r \u00f6versatt fr\u00e5n finskans uttryck oma lehm\u00e4 ojassa <\/em>med just den betydelsen. Det r\u00e4cker med andra ord inte att hitta ett uppslagsord i SAOL f\u00f6r att kunna sl\u00e5 fast att det \u00e4r allm\u00e4nsvenskt g\u00e5ngbart och inte en finlandism. Man m\u00e5ste faktiskt ocks\u00e5 kontrollera definitionen av ordet. Den tredje observationen \u00e4r att finlandismer inte alltid \u00e4r fel, men om man riktar sig till en publik som kan innefatta sverigesvenskar eller andraspr\u00e5kstalare med en sverigesvensk norm \u00e4r det viktigt att bara anv\u00e4nda finlandismer d\u00e5 det beh\u00f6vs, och att ocks\u00e5 se till att de f\u00e5r sin f\u00f6rklaring. Det g\u00e4ller i synnerhet skriven text, \u00e4ven om det ocks\u00e5 \u00e4r viktigt i muntliga kommunikationssituationer.<\/p>\n

Vi beh\u00f6ver \u00e4nd\u00e5 vara lite sn\u00e4lla med oss sj\u00e4lva n\u00e4r det g\u00e4ller finlandismer. De \u00e4r m\u00e5nga, och m\u00e5nga av dem subtila, s\u00e5 det \u00e4r s\u00e5 gott som om\u00f6jligt att alltid och i alla l\u00e4gen undvika allt som kan tolkas som finlandismer. Finlandssvensk ordbok \u00e4r en bra hj\u00e4lp, men alla ord och uttryck som \u00e4r finlandismer finns inte d\u00e4r heller. D\u00e4remot \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s ingen bra strategi att bara strunta i dem. \u00c4r finlandismerna m\u00e5nga eller ogenomskinliga blir de ett st\u00f6rningsmoment i kommunikationen med sverigesvenskar, och kan f\u00e5 skribenten att framst\u00e5 som lite klantig och oseri\u00f6s \u2013 eller i v\u00e4rsta fall g\u00f6ra texten sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

Svenska eller \u00f6vers\u00e4ttningska? N\u00e5gra fallgropar och l\u00f6sningar<\/strong><\/p>\n

Vi kan konstatera att finskan p\u00e5verkar svenskan i Finland en hel del. En viktig orsak till det \u00e4r att s\u00e5 m\u00e5nga av de skrivna texter vi m\u00f6ter \u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n finska till svenska, eller med andra ord med finska som k\u00e4llspr\u00e5k och svenska som m\u00e5lspr\u00e5k. \u00c4ven den som aldrig l\u00e4ser sk\u00f6nlitteratur \u00f6versatt fr\u00e5n finska eller tittar p\u00e5 finskspr\u00e5kiga tv-program med svensk textning m\u00f6ter m\u00e4ngder av \u00f6vers\u00e4ttningar. Det g\u00e4ller bland annat l\u00e4rob\u00f6cker, artiklar i dagstidningar, webbtexter av alla m\u00f6jliga slag, myndighetsbrev, skyltar i gatubilden och till och med lagtexter. Den som \u00f6vers\u00e4tter riskerar att f\u00e4rgas av k\u00e4llspr\u00e5ket, och de som \u00f6vers\u00e4tter allt det i m\u00f6ter i v\u00e5r vardag \u00e4r inga undantag. Dessutom \u00f6vers\u00e4tts l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla dessa texter av utbildade \u00f6vers\u00e4ttare, och det \u00f6kar risken f\u00f6r att m\u00e5ltexten har kvar en viss finsk klang.<\/p>\n

Eftersom varje \u00c5A-alumn i arbetslivet kan komma att betraktas som spr\u00e5kexpert p\u00e5 svenska \u00e4r det viktigt att v\u00e4ssa den spr\u00e5kliga medvetenheten. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r man ska s\u00e4ga nej till uppgifter som \u00f6verskrider ens f\u00f6rm\u00e5ga \u2013 det \u00e4r ingen skam utan vittnar om sj\u00e4lvk\u00e4nnedom och integritet. Det betyder att man \u00e5tminstone f\u00e5r se till att s\u00e4ga nej till uppdrag som g\u00e4ller texter utanf\u00f6r det egna \u00e4mnesomr\u00e5det, eller simultantolkning om man inte har erfarenhet av det, till exempel. F\u00f6r det andra g\u00e4ller det att ha huvudet p\u00e5 skaft n\u00e4r det g\u00e4ller s\u00e4rdrag i finskan som inte motsvarar svenskan. H\u00e4rn\u00e4st ska vi g\u00e5 in p\u00e5 n\u00e5gra av dem. I beskrivningen f\u00f6rs\u00f6ker jag undvika grammatiska termer om de inte f\u00f6rklaras separat.<\/p>\n

Ett urval skillnader mellan finska och svenska \u2013 och en \u00f6vers\u00e4ttningsmening som ger n\u00e5gra exempel <\/strong><\/p>\n

En av de mest grundl\u00e4ggande och i viss m\u00e5n sj\u00e4lvklara skillnaderna mellan finskan och svenskan \u00e4r ordf\u00f6ljden. M\u00e5nga finsktalande som l\u00e4r sig svenska har l\u00e4nge sv\u00e5rt med den, och ordf\u00f6ljden \u00e4r betydligt mera fri i finskan. N\u00e5gon g\u00e5ng kan ordf\u00f6ljden ocks\u00e5 v\u00e5lla problem speciellt f\u00f6r en tv\u00e5spr\u00e5kig person som ska \u00f6vers\u00e4tta till svenska fr\u00e5n finska. Det finns d\u00e4remot ett antal \u00e4nnu vanligare fallgropar.<\/p>\n

Ofta n\u00e4r man letar efter ett ers\u00e4ttande ord p\u00e5 svenska till ett ord p\u00e5 finska \u00e4r det sl\u00e5ende hur sv\u00e5rt det \u00e4r att f\u00e5nga hela inneh\u00e5llet i ett ord p\u00e5 svenska. (Vad heter asiantuntemattomuus<\/em> p\u00e5 svenska, till exempel?) D\u00e5 \u00e4r l\u00f6sningen ofta att helt enkelt sluta leta efter ett<\/em> enda ord, och inse att det kan beh\u00f6vas flera. (I exemplet \u00e4r bristande sakkunskap<\/em> en \u00f6vers\u00e4ttningsl\u00f6sning.) Orsaken till den h\u00e4r problematiken \u00e4r f\u00f6renklat uttryckt att finskan har en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r substantiv, medan svenskan gillar verb. Ocks\u00e5 p\u00e5 svenska kan man skapa substantiv av verb, (j\u00e4mf\u00f6r verbet att styra<\/em> som kan bli substantivet styrning<\/em>), men p\u00e5 finska \u00e4r det mycket vanligare.<\/p>\n

Finskan anv\u00e4nder ocks\u00e5 oftare passiv form \u00e4n svenskan. Anv\u00e4nder man passiv \u00e4r man inte alltid s\u00e5 tydlig med vem eller vad det \u00e4r som g\u00f6r eller \u00e4r n\u00e5got. S\u00e4ger man p\u00e5 svenska att det har gjorts <\/strong>insatser f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsmilj\u00f6n<\/em> s\u00e5 s\u00e4ger man ju inte vem det \u00e4r som har gjort det, och det samma g\u00e4ller om man skriver man<\/em><\/strong> har gjort insatser f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsmilj\u00f6n<\/em>. Men precis som det f\u00f6rh\u00e5ller sig med att g\u00f6ra substantiv av verb, s\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 passiv mycket vanligare p\u00e5 finska \u00e4n p\u00e5 svenska. Det h\u00e4nger delvis ihop med skillnaden mellan den verbala svenskan (allts\u00e5 att svenskan gillar verb, att n\u00e5got sker) och den nominala finskan (allts\u00e5 att finskan gillar namn p\u00e5 saker, substantiv). N\u00e4r n\u00e5got som ska \u00f6vers\u00e4ttas i en finsk text st\u00e5r i passiv beh\u00f6ver man fundera p\u00e5 om passiv faktiskt \u00e4r naturligt p\u00e5 svenska just d\u00e4r.<\/p>\n

Det finns f\u00f6rst\u00e5s en del andra viktiga skillnader ocks\u00e5. Bland annat anv\u00e4nds genitiv, \u00e4gandeform, mer p\u00e5 finska, och de tv\u00e5 spr\u00e5ken f\u00f6ljer olika logik n\u00e4r det g\u00e4ller prepositioner (som vid<\/em> i studera vid<\/strong> universitetet<\/em>) kontra kasus\u00e4ndelser (opiskella yliopistossa<\/strong><\/em>, direkt \u00f6versatt *studera i<\/strong> universitetet<\/em>).<\/p>\n

Vi tar en mening p\u00e5 finska. Den \u00e4r inte direkt talspr\u00e5kligt enkel, men upplevs s\u00e4kert inte heller som konstlat tillkr\u00e5nglad utan motsvarar r\u00e4tt normal finsk sakprosastil. Vi kan t\u00e4nka oss att det h\u00e4r \u00e4r en mening i ett informationsmejl fr\u00e5n kommunikationsavdelningen till de anst\u00e4llda i ett f\u00f6retag:<\/p>\n

Vuosittaisen ty\u00f6ilmapiiri\u00e4 mittaavan kyselytutkimuksen vastaajat toivovat avoimuuden lis\u00e4\u00e4mist\u00e4.<\/p>\n

Direkt \u00f6versatt ord f\u00f6r ord skulle den h\u00e4r meningen p\u00e5 svenska i v\u00e4rsta fall kunna bli s\u00e5 h\u00e4r (asterisken visar att det h\u00e4r inte \u00e4r en korrekt formulering):<\/p>\n

*Den \u00e5rliga arbetsplatsst\u00e4mningen m\u00e4tande enk\u00e4tunders\u00f6kningens besvarare \u00f6nskar \u00f6ppenhetens \u00f6kning.<\/p>\n

Nu \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s relativt l\u00e4tt att se att det inte \u00e4r idiomatisk, naturlig svenska. Vi kan b\u00f6rja med att titta p\u00e5 subjektet, allts\u00e5 de d\u00e4r som g\u00f6r det hela meningen handlar om:<\/p>\n

Vuosittaisen ty\u00f6ilmapiiri\u00e4 mittaavan kyselytutkimuksen vastaajat<\/strong> <\/em>toivovat avoimuuden lis\u00e4\u00e4mist\u00e4.<\/p>\n

Subjektet i den h\u00e4r satsen \u00e4r l\u00e5ngt och tungt, det best\u00e5r av fem l\u00e5nga ord. Huvudordet som resten \u00e4r best\u00e4mning till \u00e4r vastaajat<\/em>, allts\u00e5 det som p\u00e5 svenska i den klantiga r\u00e5\u00f6vers\u00e4ttningen \u00e4r besvarare<\/em>. P\u00e5 svenska \u00e4r det naturligt att det ordet kommer s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt, s\u00e5 att vi f\u00e5r veta det viktiga s\u00e5 snart som m\u00f6jligt. Blir det till och med m\u00f6jligt att s\u00e4tta ordet f\u00f6rst, kanske? Vi testar, och l\u00e4gger in en beh\u00f6vlig preposition, av<\/em>. Finskan saknar ju prepositioner och anv\u00e4nder kasusb\u00f6jningsformer i st\u00e4llet, medan svenskan ofta f\u00e5r laborera med olika prepositioner. (Ni vet alla de d\u00e4r \u201dav, bland, genom, hos …\u201d.) Nu f\u00e5r vi<\/p>\n

Besvararna av<\/em> den \u00e5rliga arbetsplatsst\u00e4mningen m\u00e4tande enk\u00e4tunders\u00f6kningen …<\/p>\n

Inne i den l\u00e5nga best\u00e4mningen av vastaajat<\/em> hittar vi en s\u00e5dan h\u00e4r konstruktion till (en s\u00e5 kallad nominalfras), som vi beh\u00f6ver v\u00e4nda p\u00e5. D\u00e4r \u00e4r huvudordet kyselytutkimuksen, <\/em>i v\u00e5r \u00f6vers\u00e4ttning under arbete enk\u00e4tunders\u00f6kningen<\/em> som ocks\u00e5 i sin tur har en best\u00e4mning framf\u00f6r sig.<\/p>\n

V\u00e4nder vi p\u00e5 den frasen ocks\u00e5 f\u00e5r vi kanske<\/p>\n

Besvararna av den \u00e5rliga enk\u00e4tunders\u00f6kningen som <\/em><\/strong>m\u00e4tte st\u00e4mningen p\u00e5 arbetsplatsen …<\/em><\/p>\n

Det vi har kommit fram till hittills \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n den direkta r\u00e5\u00f6vers\u00e4ttningen, men det har fortfarande en bismak av \u00f6vers\u00e4ttningska. Vill vi nu f\u00e5 det att l\u00e5ta mer naturligt p\u00e5 svenska beh\u00f6ver vi kanske titta lite till p\u00e5 besvararna<\/em>. Det l\u00e5ter inte bra. Hur skulle man s\u00e4ga det mer naturligt? Antagligen skulle man tala om informanter<\/em> om det var en vetenskaplig text, men nu ska det h\u00e4r ju st\u00e5 i ett informationsmejl, och d\u00e5 \u00e4r det naturligare med exempelvis de som svarade<\/em>. Ett av de ord det l\u00f6nar sig att ha i bakhuvudet n\u00e4r man \u00f6vers\u00e4tter fr\u00e5n finska \u00e4r just som<\/em>.<\/p>\n

Samtidigt ser vi att vi kan strama till meningen \u2013 det finns s\u00e5dant som lugnt kan sk\u00e4ras bort utan att meningen tappar i betydelse, och d\u00e5 g\u00f6r vi det:<\/p>\n

De som svarade<\/strong> p\u00e5 den \u00e5rliga enk\u00e4ten<\/strong> om st\u00e4mningen p\u00e5 arbetsplatsen …<\/p>\n

Att sk\u00e4ra bort s\u00e5dant som kan sk\u00e4ras bort g\u00f6r ofta att kommunikationen fungerar b\u00e4ttre, speciellt i en kort informerande text. Eftersom \u00f6vers\u00e4ttningar i regel tenderar att bli l\u00e4ngre \u00e4n originalet (oavsett vilka k\u00e4ll- och m\u00e5lspr\u00e5ken \u00e4r) \u00e4r det bra att kompensera det om det g\u00e5r utan att texten lider.<\/p>\n

I det h\u00e4r skedet kan vi ta oss an slutet av meningen, som i r\u00e5\u00f6vers\u00e4ttningen allts\u00e5 s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

… \u00f6nskar \u00f6ppenhetens \u00f6kning.<\/p>\n

H\u00e4r g\u00e5r det n\u00e4stan p\u00e5 rutin, vi ser att \u00f6kningen \u00e4r huvudordet och att det blir mer naturligt att sv\u00e4nga p\u00e5 det och l\u00e4gga in en preposition:<\/p>\n

… \u00f6nskar en \u00f6kning av \u00f6ppenheten.<\/p>\n

I det h\u00e4r skedet st\u00e4ller vi oss fr\u00e5gan om det g\u00e5r att formulera mera k\u00e4rnfullt, och kommer fram till<\/p>\n

… \u00f6nskar \u00f6kad \u00f6ppenhet.<\/p>\n

Ibland \u00e4r s\u00e5 kortfattat som m\u00f6jligt emellertid inte lika med s\u00e5 kommunikativt som m\u00f6jligt. P\u00e5 svenska \u00e4r det ocks\u00e5 mycket naturligt att anv\u00e4nda en att-sats, \u00e4ven i m\u00e5nga fall d\u00e5 ett\u00e4<\/em> inte anv\u00e4nds p\u00e5 finska. Kanske vi i st\u00e4llet v\u00e4ljer att skriva<\/p>\n

… \u00f6nskar att<\/em> \u00f6ppenheten skulle \u00f6ka.<\/p>\n

Med andra ord f\u00e5r vi slutligen:<\/p>\n

De som svarade p\u00e5 den \u00e5rliga enk\u00e4ten om st\u00e4mningen p\u00e5 arbetsplatsen \u00f6nskar att \u00f6ppenheten skulle \u00f6ka.<\/p>\n

Ifall vi tycker det \u00e4r l\u00e5ngt, och ifall vi vill h\u00f6ja stilniv\u00e5n lite (med risk f\u00f6r att l\u00e5ta lite mer byr\u00e5kratiska) kanske vi i st\u00e4llet v\u00e4ljer att skriva<\/p>\n

Informanterna i den \u00e5rliga arbetsmilj\u00f6enk\u00e4ten \u00f6nskar \u00f6kad \u00f6ppenhet.<\/p>\n

Det finns s\u00e4llan bara en m\u00f6jlig \u00f6vers\u00e4ttning, och kontexten p\u00e5verkar vilken l\u00f6sning som blir b\u00e4st.<\/p>\n

Sammanfattningsvis:<\/p>\n

P\u00e5 finska \u00e4r det betydligt mer naturligt \u00e4n p\u00e5 svenska att viktiga ord kommer ganska sent. V\u00e4nd p\u00e5 steken n\u00e4r du \u00f6vers\u00e4tter s\u00e5 de viktiga orden kommer tidigt. (Kontrollera f\u00f6rst\u00e5s att ordf\u00f6ljden blir r\u00e4tt.)<\/p>\n

Kom ih\u00e5g att finskan ofta \u00e4r mer kompakt \u00e4n svenskan, och att svenskan tycker om verb ocks\u00e5 d\u00e4r finskan anv\u00e4nder substantiv. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r att f\u00e5 texten idiomatisk och inte skriva \u00f6vers\u00e4ttningska. Alldeles speciellt viktigt \u00e4r det att t\u00e4nka p\u00e5 det h\u00e4r om den \u00f6versatta texten inte ska bli v\u00e4ldigt byr\u00e5kratisk. D\u00e4rf\u00f6r blir det ofta aktuellt att skriva ut hela satser d\u00e5 finskan kanske till och med bara har ett ord. Ofta finns det sk\u00e4l att anv\u00e4nda satser som b\u00f6rjar med att<\/em> och som<\/em>. (Ex.: De som<\/em> svarade … att<\/em> \u00f6ppenheten skulle \u00f6ka.)<\/p>\n

Genitiv (allts\u00e5 \u00e4gandeform som p\u00e5 svenska har \u00e4ndelsen –s<\/em> som i anst\u00e4lldas<\/strong> \u00e5sikter<\/em>), anv\u00e4nds p\u00e5 finska ocks\u00e5 i s\u00e5dana fall som skulle vara onaturliga eller direkt fel p\u00e5 svenska. I svensk text \u00e4r det ofta aktuellt att anv\u00e4nda prepositioner eller hitta andra ers\u00e4ttande l\u00f6sningar f\u00f6r att signalera f\u00f6rh\u00e5llanden som fungerar med genitiv p\u00e5 finska. (Ex.: *\u00f6ppenhetens<\/strong> \u00f6kning \u2013 \u00f6kning av \u00f6ppenheten\/\u00f6kad \u00f6ppenhet\/att \u00f6ppenheten skulle \u00f6ka<\/em>.)<\/p>\n

Att den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen \u00e4r l\u00e4ngre och mer m\u00e5ngordig \u00e4n det finska originalet \u00e4r inte ett tecken p\u00e5 att den \u00e4r d\u00e5lig, utan det \u00e4r helt naturligt. Sk\u00e4r \u00e4nd\u00e5 bort on\u00f6diga ord eller delar av ord som inte beh\u00f6vs, och leta efter mer k\u00e4rnfulla formuleringar. (Ex.: enk\u00e4tunders\u00f6kning \u2013 enk\u00e4t<\/em>.)<\/p>\n

Sist men inte minst: N\u00e4r du har \u00f6versatt en text l\u00f6nar det sig att ta en paus och \u00e5terkomma till texten d\u00e5 du kan betrakta den med fr\u00e4scha \u00f6gon. Be ocks\u00e5 n\u00e5gon annan som \u00e4r bra p\u00e5 svenska l\u00e4sa igenom texten, det \u00e4r det b\u00e4sta du kan g\u00f6ra f\u00f6r att s\u00e4kra kvaliteten!<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mer?<\/strong><\/p>\n

\u00c4r du intresserad av att l\u00e4sa mer om finlandismer kan du till exempel g\u00e5 in p\u00e5 Charlotta af H\u00e4llstr\u00f6m-Reijonens artikel \u201dSt\u00f6psel, bev\u00e4ring och siskonkorv\u201d i tidskriften Spr\u00e5kbruk (1\/2012, https:\/\/www.sprakbruk.fi\/-\/stopsel-bevaring-och-siskonkorv<\/a>).<\/p>\n

Om \u00f6vers\u00e4ttning kan du l\u00e4sa i boken Spr\u00e5k i skola och samh\u00e4lle <\/em>2017, red. Marika Tandefelt, Svenska litteraturs\u00e4llskapet, https:\/\/www.sls.fi\/sv\/utgivning\/sprak-i-skola-och-samhalle<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kati Palmberg Svenskan och finskan sida vid sida Finska och svenska \u00e4r tv\u00e5 spr\u00e5k som vi som talar svenska i Finland m\u00f6ter i sida vid sida i v\u00e5r vardag. Vi vet att de har ganska lite gemensamt vad g\u00e4ller ordf\u00f6rr\u00e5d och grammatik. Dessutom finns det skillnader i stil mellan spr\u00e5ken. \u00c4nd\u00e5 h\u00e4nder det (till och […]<\/p>\n","protected":false},"author":361,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-241","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/241","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/users\/361"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=241"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/241\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":242,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/241\/revisions\/242"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=241"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}