{"id":239,"date":"2020-11-10T13:26:01","date_gmt":"2020-11-10T10:26:01","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/?page_id=239"},"modified":"2020-11-10T13:26:01","modified_gmt":"2020-11-10T10:26:01","slug":"engelska-och-svenska-eller-engelska-pa-svenska","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/engelska-och-svenska-eller-engelska-pa-svenska\/","title":{"rendered":"Engelska och svenska eller engelska p\u00e5 svenska?"},"content":{"rendered":"

Kati Palmberg<\/em><\/p>\n

Dom\u00e4ner, paralleller och annan spr\u00e5klig geometri<\/strong><\/p>\n

Att engelskan \u00e4r en naturlig del av v\u00e5r vardag i Norden i dag \u00e4r obestridligt. Det har m\u00e5nga olika orsaker. Bland annat har vi \u00e4nda sedan slutet av andra v\u00e4rldskriget importerat underh\u00e5llning och kulturprodukter som sk\u00f6nlitteratur, filmer, popmusik och s\u00e5 sm\u00e5ningom teveserier och dataspel i huvudsak fr\u00e5n engelsktalande l\u00e4nder. Engelskan var efter kriget vinnarnas spr\u00e5k, och det spr\u00e5k som allt oftare blev det gemensamma spr\u00e5ket under den tekniska utvecklingen och globaliseringen under andra halvan av 1900-talet. Med andra ord \u00e4r engelskan det man brukar kalla ett h\u00f6gstatusspr\u00e5k. Det \u00e4r inte oviktigt att engelskan naturligt fr\u00e5n b\u00f6rjan ocks\u00e5 varit spr\u00e5k nummer ett p\u00e5 internet, i och med att konceptet startade i USA. Under samma tidsperiod har engelskan ocks\u00e5 delvis fyllt behovet av ett lingua franca inom \u00f6vrig teknik och andra vetenskaper.<\/p>\n

I det h\u00e4r sammanhanget \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 sin plats att p\u00e5peka att det enligt en r\u00e4tt stark konsensus bland svenska spr\u00e5kvetare troligen \u00e4r en felaktig och alltf\u00f6r pessimistisk och alarmistisk syn att engelskan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att \u201dvinna\u201d \u00f6ver svenskan i n\u00e5got slags p\u00e5g\u00e5ende spr\u00e5kkrig. Svenskan och de skandinaviska spr\u00e5ken sammantagna \u00e4r ett s\u00e5 stort spr\u00e5komr\u00e5de att svenskan knappast f\u00f6rsvinner och \u00f6verg\u00e5r i engelska i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning inom \u00f6versk\u00e5dlig tid. (Och vem vet om det alls l\u00e4ngre \u00e4r engelskan som utg\u00f6r den stora hotbilden om n\u00e5gra decennier, eller om det kanske snarare \u00e4r exempelvis kinesiskan som \u00e4r det globala ledande spr\u00e5ket under uppsegling d\u00e5?)<\/p>\n

Svenska spr\u00e5kvetare ser det allts\u00e5 inte som troligt att svenskarna slutar tala svenska sinsemellan i vardagen och \u00f6verg\u00e5r till engelska. Men det betyder inte att det inte finns sk\u00e4l att se upp. Hotet fr\u00e5n engelskan best\u00e5r snarast i risken f\u00f6r s\u00e5 kallade dom\u00e4nf\u00f6rluster<\/em>.\u00a0 Spr\u00e5kliga dom\u00e4nf\u00f6rluster inneb\u00e4r att spr\u00e5kbrukarna gradvis tappar ett visst omr\u00e5de i spr\u00e5kanv\u00e4ndningen \u2013 det kan g\u00e4lla vetenskaplig forskning, ny teknik, f\u00f6retagsv\u00e4rlden eller sport, till exempel. Ser man p\u00e5 spr\u00e5ket i enskilda dom\u00e4ner visar det sig att engelskan har en mycket stark st\u00e4llning inom flera av dem. Den st\u00e4llningen \u00e4r till och med s\u00e5 pass stark inom vissa dom\u00e4ner att det finns en risk f\u00f6r att svenskan \u00e4ven i Sverige p\u00e5 sikt reduceras och kommer p\u00e5 undantag d\u00e5 spr\u00e5kanv\u00e4ndarna inte l\u00e4ngre har de ord och uttryck de beh\u00f6ver f\u00f6r att kommunicera inom de dom\u00e4nerna p\u00e5 svenska.<\/p>\n

Dom\u00e4nf\u00f6rluster \u00e4r ocks\u00e5 ett reellt hot mot svenskan i Finland, eftersom s\u00e5v\u00e4l finskan som engelskan ligger oss n\u00e4ra och anv\u00e4nds i m\u00e5nga sammanhang. Om vi till exempel gradvis skulle mista svenskan i massmedierna till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r engelskan och som myndighets- och skolspr\u00e5k till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r finskan, s\u00e5 skulle finlandssvenskan troligen snabbt reduceras till enbart ett hemspr\u00e5k och inte l\u00e4ngre vara ett komplett och sj\u00e4lvb\u00e4rande spr\u00e5k i samh\u00e4llet. Vill vi inte att det ska ske \u00e4r det allas v\u00e5rt ansvar att aktivt uppr\u00e4tth\u00e5lla svenskan i olika sammanhang. Spr\u00e5ket lever d\u00e5 det anv\u00e4nds.<\/p>\n

Vad kan vi d\u00e5 g\u00f6ra f\u00f6r att inte g\u00e5 miste om de f\u00f6rdelar goda kunskaper i engelska och finska f\u00f6r med sig, samtidigt som vi inte uts\u00e4tter svenskan i Finland f\u00f6r dom\u00e4nf\u00f6rluster? Den b\u00e4sta l\u00f6sningen torde vara s\u00e5 kallad parallellspr\u00e5kighet<\/em>, allts\u00e5 att flera spr\u00e5k medvetet anv\u00e4nds och uppr\u00e4tth\u00e5lls parallellt inom en dom\u00e4n. Motsvarande princip g\u00e4ller till exempel mellan spr\u00e5ken i EU. I Finland r\u00e5der parallellspr\u00e5kighet n\u00e4r det g\u00e4ller lagar \u2013 svenskans st\u00e4llning som likv\u00e4rdig finskan n\u00e4r det g\u00e4ller lagtext \u00e4r tryggad. (Samtidigt betyder det inte att lagar alltid skulle skrivas parallellt p\u00e5 de b\u00e5da inhemska spr\u00e5ken, vilket skulle vara ett ideal.) Allt oftare innefattar parallellspr\u00e5kigheten i Finland ocks\u00e5 sj\u00e4lvklart engelskan. Nyckeln till fungerande parallellspr\u00e5kighet \u00e4r framf\u00f6r allt medvetenheten. D\u00e5 man aktivt och medvetet arbetar med parallellspr\u00e5kighet som r\u00e4ttesn\u00f6re kan man se till att samma texter finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 de olika spr\u00e5ken och att de parallella spr\u00e5ken beaktas i processer f\u00f6r hur texter blir till och vilka spr\u00e5k som v\u00e4ljs i kommunikationen, bland annat genom att ge tid f\u00f6r att st\u00e4mma av och \u00f6vers\u00e4tta.<\/p>\n

Man kan ocks\u00e5 fatta genomt\u00e4nkta beslut f\u00f6r att till exempel mynta termer p\u00e5 de parallella spr\u00e5ken d\u00e5 nya begrepp beh\u00f6ver ben\u00e4mnas. P\u00e5 svenska i Finland kan vi inte heller isolera oss fr\u00e5n svenskan i Sverige, utan m\u00e5ste h\u00e5lla oss \u00e0 jour med\u00a0 det som p\u00e5g\u00e5r d\u00e4r. Bland annat betyder det att vi inte sj\u00e4lvmant kan \u00f6vers\u00e4tta begrepp fr\u00e5n engelska till svenska, utan beh\u00f6ver kontrollera ifall det redan har uppst\u00e5tt och etablerats en \u00f6vers\u00e4ttning i Sverige, och hur begreppet anv\u00e4nds och omtalas d\u00e4r. Ett exempel som kan \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra hur man i svenskan i Finland misslyckas i sin balansg\u00e5ng mellan engelskan, finskan och svenskan i Sverige \u00e4r den engelska termen brand<\/em>. I finskan har man l\u00e5nat in ordet, anpassat det och b\u00f6rjat tala om br\u00e4ndi<\/em>, medan man i Sverige anv\u00e4nder ordet varum\u00e4rke<\/em>, eller ibland bara m\u00e4rke<\/em>, b\u00e5de om det som p\u00e5 engelska heter brand<\/em> och det som kallas trademark<\/em>. I st\u00e4llet g\u00f6r man det p\u00e5 andra s\u00e4tt tydligt vilket begreppsomf\u00e5nget \u00e4r, allts\u00e5 vad man menar med termen i de fall det \u00e4r viktigt att g\u00f6ra en skillnad. Saken kompliceras lite av att ordet branding <\/em>visserligen l\u00e5nats in i svenskan i Sverige om varum\u00e4rkesarbete, och att brand<\/em> ibland f\u00f6rekommer i engelska termer i flera ord som n\u00e5gon g\u00e5ng anv\u00e4nds o\u00f6versatta (jfr house brand, <\/em>som anv\u00e4nds om distribut\u00f6rsvarum\u00e4rke<\/em>). I svenskan i Finland ser man d\u00e4remot ibland det enkla ordet brand<\/em> direktinl\u00e5nat fr\u00e5n engelskan ocks\u00e5 i facktexter d\u00e4r man i Sverige skulle anv\u00e4nda varum\u00e4rke<\/em>. Att efterstr\u00e4va parallellspr\u00e5kighet \u00e4r ibland kr\u00e4vande, men n\u00f6dv\u00e4ndigt om man vill uppr\u00e4tth\u00e5lla flera spr\u00e5k inom samma dom\u00e4n.<\/p>\n

Falska v\u00e4nner och andra f\u00e4llor<\/strong><\/p>\n

I den h\u00e4r texten str\u00e4var jag efter att peka ut n\u00e5gra problem som uppst\u00e5r d\u00e5 mycket av det vi h\u00f6r och l\u00e4ser \u00e4r p\u00e5 engelska, samtidigt som vi beh\u00f6ver kunna referera det och tala om det p\u00e5 svenska. Problem kan uppst\u00e5 i olika situationer, till exempel d\u00e5 man beh\u00f6ver g\u00f6ra en \u00f6vers\u00e4ttning av en text i jobbet eller d\u00e5 man skriver examensarbete och med egna ord beh\u00f6ver referera en k\u00e4lla man har l\u00e4st p\u00e5 engelska.<\/p>\n

Att engelskan \u00e4r besl\u00e4ktat med de skandinaviska spr\u00e5ken g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r nordbor (undantaget dem med exempelvis finska som f\u00f6rsta spr\u00e5k) att l\u00e4ra sig engelska, vilket betyder att vi l\u00e4tt anammar engelska ord och uttryck, b\u00e5de i fackspr\u00e5kliga sammanhang och i det privata. Att l\u00e5na in ord fr\u00e5n engelskan eller andra spr\u00e5k \u00e4r heller inget nytt i svenskan, och svenskan har genom tiderna berikats med en m\u00e4ngd ord fr\u00e5n framf\u00f6r allt l\u00e5g- och h\u00f6gtyskan, franskan och latinet, ut\u00f6ver engelskan som ocks\u00e5 har varit aktuell l\u00e4nge. Ett spr\u00e5kpuristiskt ideal \u00e4r allts\u00e5 inte bara osympatiskt exkluderande och elitistiskt, utan dessutom \u00e4r ett s\u00e5dant ideal om\u00f6jligt att uppn\u00e5. Samtidigt \u00e4r det i v\u00e4rsta fall direkt farligt om utvecklingen \u00e4r f\u00f6r snabb och godtycklig. Om en del spr\u00e5kbrukare anv\u00e4nder ord som andra inte f\u00f6rst\u00e5r eller tolkar fel uppst\u00e5r splittring och st\u00f6rningar, kommunikationen flyter inte friktionsfritt och missf\u00f6rst\u00e5nd kan orsaka stora problem. \u00c4nnu ett steg l\u00e4ngre \u00e4n att l\u00e5na in ord och uttryck g\u00e5r vi ifall vi b\u00f6rjar utnyttja engelska skrivregler och grammatik. D\u00e5 vacklar hela spr\u00e5kbygget och det finns \u00e4nnu st\u00f6rre risk f\u00f6r att kommunikationen bryter samman.<\/p>\n

S\u00e5 gott som alla har vi n\u00e5gon g\u00e5ng varit med om att pl\u00f6tsligt tappa ett ord eller en fras p\u00e5 svenska, som vi d\u00e4remot kommer ih\u00e5g p\u00e5 engelska. (Detsamma kan f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4nda med andra spr\u00e5kpar.) I dagligt tal v\u00e4ljer vi d\u00e5 kanske att anv\u00e4nda det engelska uttrycket, kanske med ett urskuldande leende och ett litet skratt f\u00f6r att markera ett slags verbala citattecken. Alternativt omskriver vi f\u00f6r att slippa hitta ordet vi s\u00f6ker, eller st\u00e4ller eventuellt fr\u00e5gan till v\u00e5r samtalspartner: \u201dVad heter nu igen gratification<\/em> p\u00e5 svenska?\u201d. D\u00e5 vi skriver text har vi ocks\u00e5 olika m\u00f6jligheter \u2013 vi kan v\u00e4lja att l\u00e5ta det engelska ordet ligga en stund f\u00f6r att sedan komma tillbaka till det n\u00e4r vi sj\u00e4lvmant har kommit p\u00e5 \u00f6vers\u00e4ttningen, vi kan anlita en ordbok och sl\u00e5 upp ordet, eller s\u00e5 kan vi ocks\u00e5 chansa och smaka p\u00e5 hur ordet l\u00e5ter om det f\u00f6rsvenskas. I det h\u00e4r fallet kommer vi i s\u00e5 fall fram till ordet gratifikation<\/em> och n\u00f6jer oss kanske med det, f\u00f6r det \u00e4r ett ord som l\u00e5ter som om det skulle finnas p\u00e5 svenska, s\u00e5 vi antar det \u00e4r r\u00e4tt. Om vi orkar kanske vi \u00e4nnu googlar p\u00e5 ordet, hittar flera tr\u00e4ffar och k\u00e4nner oss tillfreds. Problemet \u00e4r bara att \u00f6vers\u00e4ttningen inte alls \u00e4r r\u00e4tt. Ordet gratifikation existerar visserligen p\u00e5 svenska men betyder enligt Svensk ordbok \u201dg\u00e5va vanligen ut\u00addelad ut\u00ad\u00f6ver ordinarie l\u00f6n som bel\u00f6ning\u201d och det \u00e4r inte alls synonymt med ordet tacksamhet<\/em>, som skulle ha varit en korrekt \u00f6vers\u00e4ttning. Det \u00e4r med andra ord fr\u00e5ga om en s\u00e5 kallad falsk v\u00e4n<\/em>. Falska v\u00e4nner kallar man s\u00e5dana ord och uttryck som p\u00e5minner om varandra p\u00e5 olika spr\u00e5k, men betyder olika saker. Och de \u00e4r m\u00e5nga mellan svenska och engelska. Vad s\u00e4gs till exempel om engelskans familiar<\/em> (p\u00e5 svenska bekant<\/em>, inte *familj\u00e4r<\/em>), obligation<\/em> (p\u00e5 svenska f\u00f6rpliktelse<\/em>, inte *obligation<\/em>), advocate<\/em> (p\u00e5 svenska f\u00f6respr\u00e5kare<\/em>, inte *advokat<\/em>) eller cite a source<\/em> (p\u00e5 svenska referera en k\u00e4lla<\/em>, snarare \u00e4n citera<\/em>)?<\/p>\n

En helt egen kategori ord d\u00e4r svenskan och engelskan lite l\u00f6mskt p\u00e5minner om varandra \u00e4r prepositionerna. M\u00e5nga g\u00e5nger motsvarar de varandra rakt av: in<\/em> motsvarar i<\/em>, on<\/em> motsvarar p\u00e5<\/em> och s\u00e5 vidare, men det \u00e4r inte alls alltid fallet. Speciellt vanligt \u00e4r det att skribenter missar det i konstruktioner som in<\/em><\/strong> 2020<\/em>, som p\u00e5 svenska inte ska ha n\u00e5gon preposition alls utan helt enkelt skrivs \u00e5r 2020<\/em>.<\/p>\n

Andra l\u00f6mska till synes sm\u00e5 detaljer ut\u00f6ver prepositionerna \u00e4r bland annat anv\u00e4ndningen av stor begynnelsebokstav i ord mitt inne i rubriker (som inte ska f\u00f6rekomma p\u00e5 svenska d\u00e5 det inte g\u00e4ller namn), decimaltecknet som p\u00e5 svenska \u00e4r ett kommatecken men p\u00e5 engelska en punkt, och citattecken som p\u00e5 svenska ser likadana ut f\u00f6re och efter ett citat: \u201d…\u201d.<\/p>\n

Men det \u00e4r inte bara p\u00e5 detaljplanet engelskan och svenskan skiljer sig \u00e5t, utan det finns ocks\u00e5 grundl\u00e4ggande egenskaper som skiljer de tv\u00e5 \u00e5r och som dte \u00e4r bra att k\u00e4nna till. F\u00f6rfattaren och svenskl\u00e4raren Sara L\u00f6vestam talar till exempel i en artikel i Spr\u00e5ktidningen fr\u00e5n 2019 om n\u00e5got hon kallar \u201ddet svenska verbundret\u201d. Med det menar hon att svenskan j\u00e4mf\u00f6rt med till exempel engelskan \u00e4r rik p\u00e5 verb, medan handlingar och skeenden p\u00e5 till exempel engelska ofta beskrivs med enkla och ganska betydelsel\u00f6sa verb som man sedan h\u00e4nger beskrivande ord ur andra ordklasser (som adverb) p\u00e5. Bland de exempel hon ger hon bland annat verb som sl\u00f6titta<\/em>, orka<\/em> och blunda<\/em>. P\u00e5 engelska beh\u00f6ver de alla \u00f6vers\u00e4ttas med flera ord. Det samma men omv\u00e4nt g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s d\u00e5 k\u00e4llan \u00e4r p\u00e5 engelska och man sj\u00e4lv formulerar sig p\u00e5 svenska. Det blir viktigt att hitta de k\u00e4rnfulla verben, och inte fastna i antagandet att samma ordklass som i originalet \u00e4r det optimala. Speciellt substantiv bildade av verb kan beh\u00f6va lite uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

I fr\u00e5ga om kommateringen \u00e4r det speciellt viktigt att se upp med fraser eller ord som inleder en mening och f\u00f6ljs av ett kommatecken. St\u00e5r det allts\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 engelska beh\u00f6ver man hitta en annan l\u00f6sning f\u00f6r att inleda meningen p\u00e5 svenska:<\/p>\n

Similarly,<\/em> there is<\/strong> no anti-discrimination legislation …<\/p>\n

Ofta har s\u00e5dana h\u00e4r inledande fraser den funktionen att de binder ihop meningen som f\u00f6ljer med den tidigare texten till en logisk helhet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte en bra l\u00f6sning att bara stryka dem. I st\u00e4llet kan man \u00f6verv\u00e4ga att l\u00e4gga in huvudverbet direkt efter den inledande frasen (j\u00e4mf\u00f6r engelskans is<\/em> och svenskans finns<\/em>), eller baka in ett motsvarande uttryck senare i meningen d\u00e4r det passar b\u00e4ttre in i svenskan. H\u00e4r kan vi till exempel f\u00e5<\/p>\n

P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt<\/em> finns<\/strong> det ingen antidiskrimineringslagstiftning …<\/p>\n

eller<\/p>\n

Det finns<\/strong> p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt<\/em> inte heller n\u00e5gon antidiskrimineringslagstiftning …<\/p>\n

F\u00f6r att ta en n\u00e4rmare titt p\u00e5 fr\u00e5gor som ofta uppst\u00e5r kan vi ta oss an en \u00f6vers\u00e4ttningsmening ur en vetenskaplig text:<\/p>\n

Greater parent involvement in school life is associated with a better outcome for students. However, not that much is known about how to get all parents involved.<\/p>\n

Vi \u00f6vers\u00e4tter f\u00f6rst snabbt ord f\u00f6r ord, utan n\u00e5gra som helst kvalitetskrav:<\/p>\n

St\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ldrainvolvering i skollivet \u00e4r associerat med en b\u00e4ttre utkomst hos studenterna. Dock, inte s\u00e5 mycket \u00e4r k\u00e4nt om hur alla f\u00f6r\u00e4ldrar kan f\u00e5s involverade.<\/p>\n

Vi k\u00e4nner igen en falsk v\u00e4n, *utkomst<\/em>, som vi korrigerar till resultat<\/em>, och inser att studenter<\/em> kanske borde ers\u00e4ttas av elever<\/em>, eftersom kontexten verkar vara grundskolan. Vi fastnar p\u00e5 det styltiga ordet f\u00f6r\u00e4ldrainvolvering<\/em>, och inser att det kanske snarare \u00e4r engagemang<\/em>. Ytterligare inser vi att associera <\/em>inte \u00e4r r\u00e4tt anv\u00e4nt h\u00e4r. Det \u00e4r inte fr\u00e5ga om n\u00e5gon l\u00f6s och tillf\u00e4llig koppling som en association normalt \u00e4r p\u00e5 svenska utan snarare verifierbart samband. Ordet skollivet<\/em> skulle i sin tur antagligen mera idiomatiskt omtalas som skolvardagen <\/em>eller vardagen i skolan<\/em> p\u00e5 svenska. Den f\u00f6rsta meningen b\u00f6rjar utkristallisera sig:<\/p>\n

Ett st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ldraengagemang i skolvardagen \u00e4r f\u00f6rknippat med ett b\u00e4ttre resultat hos eleverna.<\/p>\n

D\u00e4refter \u00e4r det dags att l\u00f6sa meningen med det inledande l\u00f6sryckta However,<\/em> … Ordet emellertid kan ers\u00e4tta det.<\/p>\n

Det som ocks\u00e5 sticker ut i meningen \u00e4r konstruktionen not much is known<\/em>. Den h\u00e4r typen av konstruktion, som is done, has been told <\/em>etc. kan inte slentrian\u00f6vers\u00e4ttas med *\u00e4r gjord\/gjort<\/em> eller *har blivit ber\u00e4ttad\/ber\u00e4ttat<\/em>. I st\u00e4llet \u00e4r det passiv form med –s<\/em> eller man<\/em> som g\u00e4ller, om man inte vill eller kan skriva ut vem det \u00e4r som gjort eller ber\u00e4ttat n\u00e5got etc.<\/p>\n

Frasen f\u00e5s involverade <\/em>\u00e4r inte naturlig, och vid n\u00e4rmare betraktande visar det sig att f\u00e5<\/em> inte egentligen beh\u00f6vs. Det \u00e4r l\u00e4ttare att i st\u00e4llet direkt anv\u00e4nda verbet engagera<\/em>.<\/p>\n

Nu b\u00f6rjar b\u00e5da meningarna ta form:<\/p>\n

Ett st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ldraengagemang i skolvardagen \u00e4r f\u00f6rknippat med ett b\u00e4ttre resultat hos eleverna. Man vet emellertid inte s\u00e5 mycket om hur alla f\u00f6r\u00e4ldrar kan engageras.<\/p>\n

Summa summarum:<\/p>\n

Svenskan liknar visserligen engelskan, men de skiljer sig \u00e5t p\u00e5 m\u00e5nga lite l\u00f6mska s\u00e4tt. P\u00e5 ordniv\u00e5n f\u00e5r du se upp f\u00f6r falska v\u00e4nner, kontrollera termer och akta dig f\u00f6r att skapa egna anglicismer av engelska ord uttryck.<\/p>\n

F\u00f6renklat kan man s\u00e4ga att engelskan gillar substantiv, medan svenskan f\u00f6redrar verb. I \u00f6vers\u00e4ttningen vi gjorde nyss \u00f6versattes involvement<\/em> med engagemang<\/em>. Ofta kan det vara bra att fundera p\u00e5 om ett s\u00e5dant ord kanske i st\u00e4llet kunde \u00f6vers\u00e4ttas med n\u00e5gon verbkonstruktion, som att engagera<\/em>.<\/p>\n

N\u00e4r engelskan har konstruktioner som is made, has been observed, will be measured<\/em>, s\u00e5 \u00e4r passiv och man-form de n\u00e4rmaste l\u00f6sningarna, och det blir kanske det g\u00f6rs, man har observerat och kommer att m\u00e4tas<\/em>.<\/p>\n

Kontrollera hur komma och andra skrivtecken anv\u00e4nds. Se upp med olika stavning och skrivregler.<\/p>\n

Sist men inte minst: Om du inte ska \u00f6vers\u00e4tta, utan i st\u00e4llet referera, \u00e4r du inte alls bunden av vilken form och vilka formuleringar den engelska texten har. Det viktiga \u00e4r att du f\u00f6rst\u00e5s det du har l\u00e4st och p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt kan uttrycka det hela p\u00e5 svenska. Ocks\u00e5 n\u00e4r du \u00f6vers\u00e4tter en text l\u00f6nar det sig att ta en paus och \u00e5terkomma till texten d\u00e5 du kan betrakta den med fr\u00e4scha \u00f6gon och faktiskt t\u00e4nka p\u00e5 det du arbetar med p\u00e5 svenska, inte p\u00e5 engelska. Be ocks\u00e5 n\u00e5gon annan som \u00e4r bra p\u00e5 svenska l\u00e4sa igenom texten, det \u00e4r det b\u00e4sta du kan g\u00f6ra f\u00f6r att s\u00e4kra kvaliteten!<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mer?<\/strong><\/p>\n

Anna Maria Gustafsson (2005): Engelskan \u2013 hot eller tillg\u00e5ng? https:\/\/www.sprakinstitutet.fi\/sv\/publikationer\/sprakspalter\/arena_2005\/engelskan_-_hot_eller_tillgang.29191.news<\/a><\/p>\n

Sara L\u00f6vestam (2019): Svenska verbundret f\u00f6rundrar https:\/\/spraktidningen.se\/artiklar\/2019\/06\/svenska-verbundret-forundrar?fbclid=IwAR3J7py6V2FJHFUd5DyceMZ2oKosFCdXh_cu16Pfwtk4j_tPCwD5RteIVao<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kati Palmberg Dom\u00e4ner, paralleller och annan spr\u00e5klig geometri Att engelskan \u00e4r en naturlig del av v\u00e5r vardag i Norden i dag \u00e4r obestridligt. Det har m\u00e5nga olika orsaker. Bland annat har vi \u00e4nda sedan slutet av andra v\u00e4rldskriget importerat underh\u00e5llning och kulturprodukter som sk\u00f6nlitteratur, filmer, popmusik och s\u00e5 sm\u00e5ningom teveserier och dataspel i huvudsak fr\u00e5n […]<\/p>\n","protected":false},"author":361,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-239","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/239","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/users\/361"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=239"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/239\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":240,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/239\/revisions\/240"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/sos\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=239"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}